angående medvetenhet om vad waldorf ‘faktiskt’ innebär

Nytt pressmeddelande från Kristofferskolan.

Det har pratats ganska mycket om hur skolan ska fokusera mer på mätbara teoretiska kunskaper. Samtidigt har waldorfskolorna fortsatt som man alltid gjort med att satsa på hållbar kunskap genom en kombination av teori, humaniora och konstnärligt och socialt övande.

Vad menar de med ‘hållbar kunskap’? Vad erbjuder de inom humaniora som inte ges annorstädes? Vad är ‘socialt övande’ och hur praktiseras det? (Det sista är särskilt intressant, eftersom den sociala situationen var en total katastrof. Som jag minns den och som jag hört också från andra. Så vad de faktiskt menar med detta är relevant. Hur är tas det ‘sociala övandet’ bättre tillvara i waldorfskolan?)

– Många föräldrar har reagerat på det stereotypa sätt lärarna undervisar på i den kommunala skolan. Allt fler efterfrågar en skola där barn tillåts vara barn och där man uppmuntrar till kreativitet och fantasi.

Stereotypt? På vilket sätt skulle den vanliga skolans undervisning vara mer stereotyp? Och, för tusende gången, jag tål inte att höra mer om att waldorfskolor, till skillnad från andra, tillåter barn att vara barn. Och det vore också fint om man fokuserade mer på hur man definierar kreativitet, och kanske också därpå försökte utvärdera hur man lyckas att främja kreativitet.

Fler söker sig till waldorf hävdas det. Kristofferskolan utökar sin verksamhet (hur nu det ska gå till när det inte finns waldorflärare för att bemanna alla waldorfskola är ju en intressant fråga). Jag har annars haft uppfattningen att i alla fall mindre waldorfskolor har haft svårt att locka till tillräckligt med elever. Till och med Martinskolan fick stänga ned viss verksamhet, dock högre upp i klasserna (har jag för mig), härom året.

– Det finns en större medvetenhet kring vad waldorf faktiskt innebär.

Säger rektorn för Idunskolan. Detta betvivlar jag verkligen. Jag betvivlar att det finns en större medvetenhet om att waldorfpedagogik är antroposofisk pedagogik och att medvetenheten om detta leder allt fler föräldrar att söka sig till waldorfskolan. Jag tror faktiskt att medvetenheten om det var större för 30 år sedan än den är i dag. Den som undrar hur öppen rörelsen själv är med detta fundament kan ju söka efter antroposofi på Kristofferskolans hemsida. Eller varför inte på Idunskolans? Idunskolan nämner antroposofin en gång, i ett dokument om skolhälsovården. Där står att den skolläkare man anlitar har antroposofisk skolning. Det säger oss inget om varken pedagogiken eller synen på människan och barnets utveckling.

Med dessa fakta om viktiga uppgifter som negligeras: vem i hela fridens namn tror på allvar att föräldrar har en ‘större medvetenhet kring vad waldorf faktiskt innebär’? Tja, man kan ju säga att allting inte är vad som står på websidor, och det är ju sant. Men det viktigaste av allt, när det gäller att förklara för föräldrar och andra vad waldorfskolan faktiskt är, det är att nämna vad waldorfpedagogiken bygger på, och att nämna det i alla relevanta sammanhang, inklusive på websidor. Att man inte gör det, tycker jag ger en rätt intressant indikation om medvetandetillståndet och om hur skolorna uppfattar sin roll när det kommer till att ge relevant information. Föräldrar kan förvisso skaffa sig information själva, men det är, för sjutton, grundläggande ohederligt att inte ens nämna det absolut väsentligaste i de mediakällor föräldrar lär konsultera, som till exempel skolornas egna hemsidor. Vad jag inte kan begripa är ovilligheten att göra det. Varför tycker man att det är en bra idé att låta bli? Vill man inte hjälpa att ge människor alla möjligheter att faktiskt bli medvetna om vad waldorf innebär? Om waldorf är så bra, varför är man inte stolt och glad över anledningarna och bakgrunden?

Och, nej, pressmeddelandet nämner inte heller antroposofin.

About these ads

4 comments

  1. Det är inte så lite fräckt att i svepande ordalag anklaga LÄRARE i den kommunala skolan för att undervisa stereotypt. Jag har sett lärare i den kommunala skolan undervisa mer kreativt än nåt jag ens har hört talas om när det gäller waldorfpedagogiken. I den brittiska utvärderingen av antroposofernas mest framträdande skola där, kritiserades de just för att lärare stod och mässade medan eleverna ägnade sig åt “low-level destructive behaviour”. Vilket naturligtvis inte betyder att alla waldorflärare alltid är så tråkiga, det är inte heller min erfarenhet. Men en ursäkt till lärare i den kommunala skolan vore på sin plats.

  2. Waldorfarna har ofta en massa föreställningar om hur förskräckligt det är i andra skolor. Ibland så är det hittepå-föreställningar, ibland överdrifter — men de förstärks i den miljön eftersom alla är övertygade om att något visst är sant och det gör att man känner sig själv lagom överlägsen på ett så mysigt vis.

    Men detta ska ju föreställa marknadsföring, och vad PR-konsulter skulle säga vet jag inte, men inte vet jag heller om metoden att framställa andra som dåliga bara för att kunna framhäva sig själv funkar särskilt väl.

  3. Ja det är i högsta grad ohederligt att inte tala om att barnen inte får lästräning på Waldorfskolor att de inte kommer få lära sig klockan, vanliga siffror; att målet för årskurs1 är att kunna sticka känna till bokstäverna och att rabbla ramsor. Utvecklingsamtalet handlar om barnet täcker pappret med färg. Jag tog mina barn ur waldorf skolan och de får nu extralästräning med specialpedagog tre dagar i veckan i kommunalskola. De får börja om med första matteboken och är långt efter sina nya klasskamrater. De var jublande glada över att få ha haft sin första idrottslektion och spela fotboll på riktigt. Att ha ett riktigt klassråd och få säga vad man tycker.Jag förstår inte att man kan tillåta Waldorfpedagogik och jämställa den med läroplanen för den kommunala skolan.

  4. På min tid hade man ju inte utvecklingssamtal, men jag minns hur oerhört viktigt det var att pappret täcktes med färg! Helt enkelt oerhört viktigt! Och mina betyg (läsårsbrev) ser ut på liknande vis: de handlar om huruvida mina målningar och ritningar är ok eller inte. (Det var de aldrig.) Förhoppningsvis kommer dina barn någorlunda snabbt ikapp.

    Waldorf själv hävdar ju att barnen kommer ikapp. Men det är väldigt mycket de ska komma ikapp sedan, på högstadiet och gymnasiet, och för mig förefaller det otroligt. Och man missar ju att utnyttja den där perioden i lågstadiet när barn nog väldigt gärna vill lära sig saker. Dessutom, när man systematiskt ligger efter (för att, som det heter, få barnen ikapp senare) så låser man ju in dem — det är så väldigt svårt att byta skola.

    Jag kunde klockan, siffror och att läsa innan jag började skolan, men efter 6e klass var jag ju ändå efter i massor av ämnen, jämfört med den vanliga skolan.

    Vad gäller de regler som gäller nu så tror jag att waldorf måste följa den nationella läroplanen och att deras egen waldorfläroplan bara är ett internt dokument. Däremot kan de bestämma lite mer över detaljer. Hur sedan verkligheten ser ut… tja, waldorf gör nog som de alltid gjort, och det innebär att inte lära ut ämnen som läsning och matte i den takt de borde.

Follow

Get every new post delivered to your Inbox.

Join 768 other followers