Ok. Nu gör jag mig skyldig till något som ser lite ut som quote-mining, men jag tycker att det är berättigat. Jag vill visa hur Dagens Nyheters journalist Thomas Lerner faktiskt skriver om antroposofin och relaterade ämnen. I mitt tidigare blogginlägg återfinns en lista med länkar till några av Lerners artiklar (det är andra artiklar än de som nämns i detta inlägg).

Fall 1. Dagens Nyheter gratulerar den antroposofiske läkaren Christian Osika med rubriken: Alternativ medicin har framtiden för sig. 2005-12-29. Thomas Lerner skriver hyllningen (men noterar, roligt nog, att Osika faktiskt har dömts — av HD till och med — för “olovlig tillverkning” av antroposofiska perparat). Alternativmedicin är prima vara, detta är inget citat utan Lerners egna analys:

“I dag dignar hyllorna i landets hälsokostbutiker av olika naturmediciner och preparat. Fler och fler högskolor har kurser om alternativa behandlingsformer.”

Och utan vidare noterar Lerner:

“[Osika] började läsa medicin i Wien inspirerad av filosofen Rudolf Steiner, som lagt grunden för den antroposofiska människosynen. Övertygelsen om den sammansatta människan växte, och han upplevde en stark närhet mellan kroppen, själen och anden.”

Tja, det är ju en hyllning, inte en kritisk artikel, men ändå…

“Antroposofernas skeptiska inställning till vaccinering mot mässling och andra barnsjukdomar har mött hård kritik. Kommentar?
- Årets Nobelpristagare i medicin blev utskrattade när de hävdade att magsår orsakas av en bakterie.”

Fall 2. Är det en slump att just Lerner träffar på så många intervjuobjekt som har sprudlande lovord till antroposofin? 2008-06-23, Tröst för kropp och själ gav framtidstro:

“Så praktiserade hon en sommar i antroposofisk trädgård. Hon beskriver det som helt makalöst.”

Fall 3. Ett frö till nytt liv: “I trädgården finns drömmen om paradiset”, 2006-05-31:

“Efter gymnasiet arbetade [Lars Krantz]  som vårdare på ett hem för förståndshandikappade barn och ungdomar. Det hade en antroposofisk inriktning och han fascinerades av personalens hängivenhet och respekt för ungdomarna.”

Fall 4. Lerner om Christian Osika (redan nämnd ovan), Doktorn ordinerar rörelseterapi, 2001-01-02.

“Han ordinerar rörelseterapi, någon insmörjning eller ett naturläkemedel. Hela tiden handlar det om att stödja kroppens egna läkande krafter.”

“Många läkare vill ha alternativ att erbjuda till den traditionella vården och inom högskolan anordnas kurser om naturläkemedel. Mycket har hänt sedan Christian Osika för tjugofem år sedan dömdes till dagsböter i Högsta domstolen för att ha främjat “olovlig tillverkning av antroposofiska läkemedel”.”

“I samband med pensionsdagen gav han ut en bok på eget förlag om sina tankar kring den antroposofiska medicinen, den som under senare år väckt nyfikenhet både bland personer verksamma i den normala vården och ansvariga landstingspolitiker.”

“Christian Osika menar att värmen i kroppen och själen hänger samman och är ömsesidigt beroende av varandra. Han hävdar att många så kallade “varma sjukdomar” som ökar kroppstemperaturen blivit lindrigare under modern tid. Det handlar om inflammationer som scharlakansfeber och reumatism. Däremot ökar de “kalla sjukdomarna”, hjärtproblem och tumörsjukdomar som cancer.”

En tillstymmelse till kritik kanske man kan skönja i den enda kritiskt (ja, det är ju relativt, men…) sinnade frågan från Lerners sida, nämligen den sista, där han nämner att “det låter en aning flummigt?” Varpå Osika får sista ordet, med en kommentar som avslutas som följer:

“Metoder som bygger på att vi stödjer de egna läkande krafterna är ofta lika verksamma utan onödiga biverkningar. Är det flummigt?”

Fall 5. Lerner skriver om pengar. Han gav bort miljoner är titeln på en text om antroposofen Frans Carlgren. 1996-12-23. Artikelns första stycke efter ingressen lyder (slår an en idealiserande klang, kan man nästan tycka):

“Han skänkte bort nästan hela sin förmögenhet. Han arbetade under många år utan lön i en skola. Nu ser han ett Sverige där habegäret och egoismen breder ut sig.”

“Redan i unga år blev han intresserad av antroposofi. Denna livsåskådning, grundad av den österrikiske naturvetaren och filosofen Rudolf Steiner, ser inte någon motsättning mellan naturvetenskapen och tron på en andlig verklighet.”

Ja, men det finns en motsättning mellan vetenskapen och stora delar av antroposofin. Och motsättningen har med metod att göra, faktiskt inte enbart innehåll. Men notera att Lerner inte på något vis antyder att det saknas överensstämmelse mellan vad antroposofin ser och vad som är fakta.

“Så bestämde han sig för att donera gården till en stiftelse som skulle driva jordbruket i biodynamisk anda. Stiftelsen har senare också fått stora aktieinnehav i gåva och i sin tur slussat pengar vidare till den antroposofiska rörelsen i Järna. De har kommit till nytta i ett “större sammanhang”, som han uttrycker det.”

“Under många år som lärare i samhällskunskap på en fristående waldorfskola med synnerligen knackig ekonomi tog Frans Carlgren inte ut någon lön.”

Nej, just det, knackigt var det.

(Off topic, men jag kan inte utelämna denna kommentar av Carlgren: “- Mitt handlade bygger på hur jag ser på människans uppgift i det jordiska livet. För mig är människan i grunden en andlig varelse. Vi har levt i en annan värld innan vi föddes, i andra existenser. En sådan tro, ett sådant synsätt, färgar givetvis av sig på det sätt jag valt att leva.”)

Anmärkningsvärt är att Carlgrens redogörelser om tillvaron och sina val och antroposofins tankegångar refereras okritiskt och beundrande. Jag tycker i och för sig att det är kul att läsa vad Carlgren säger, men Lerner saknar kunskap (eller — och det är väl en troligare förklaring — vilja) att sätta in detta i ett sammanhang av något slag.

Fall 6. Allt måste rymmas i guds trädgård. 2006-07-23. Lerner hittar en kändis som tycker att antroposofisk verksamhet är fantastiskt. Vilken slump. Kändisens barn verkar gå i samma waldorfskola som Lerners.

“En man, en kvinna och flera små barn i samma ålder går förbi parkbänken. Henrik Schyffert tystnar och följer barnen länge med blicken. Hans och hustrun Beas barn går på den antroposofiskt inspirerade förskolan Lillgården i Bromma. Till hösten börjar äldsta sonen Janne på Kristofferskolan, som även den bygger på waldorfpedagogikens grund.
- Människor som arbetar med en speciell pedagogik blir ofta engagerade. Jag vet inte så mycket om antroposofi och sånt, men har sett hur fantastiskt det är på Lillgården.”

Jag vet inget om det, men det är fantastiskt. En följdfråga kunde ju vara — varför placera sitt barn i en miljö man inte vet något om, en verksamhet som styrs av en ideologi man inte känner? Men inte.

Fall 7. Färgspråk: starka färger dåligt på jobbet. 2005-08-18.

“Inom antroposofin, en lära om människan grundad av Rudolf Steiner i början av 1900-talet, är färgen en grundbult. Den är central i arkitektur och i den medicinska vården. Färg använd på “rätt” sätt anses ha en läkande och utvecklande roll.”

Det viktiga att notera här är den okritiska och oreflekterat naiva definitionen av antroposofin: “en lära om människan”. Sedan fortsätter han dock med andra tramsläror, som feng shui.

Fall 8. Lerner skriver om mysteriedrama (ja, i Dagens Nyheter; mysteriedrama i modern tappning, inte en uppsättning av Steiners mysteriedramer, dock inspirerat av dem). Tro och existens: Mysteriedrama på liv och död. 1999-11-13. Mysteriedramat handlar om

“krocken mellan vårt nutida materialistiska samhälle och den andliga världen. Unga människor som tror sig ha full kontroll över sig själva och sina liv möter något som inte går att förklara i ord. Det handlar om hur översinnliga krafter kan påverka den jordiska verkligheten.”

Sedan skriver han om Steiner som

“menade att människan genom en inre skolning kan få kontakt med en översinnlig verklighet. Det kan ske genom noggranna naturiakttagelser samt meditativa och moraliska övningar.”

(Mot vilket man inte direkt kan invända.) Han kallar Steiner filosof. Ok. Det kan passera. Men mer lämpliga epitet kan man ju tänka sig. Steiner var ju skolad i filosofi — han doktorerade i filosofi. Men trots det kommer det ju den tiden då han blev teosof och senare antroposof, och där har han ju lämnat den akademiska biten bakom sig. Han är ockultist. Han är esoteriker. Förvisso mångssysslare, men man lämnar mycket utanför när man beskriver honom som filosof.

Jag rekommenderar dock, givetvis, att man läser artiklarna i deras helhet, och gärna läser andra artiklar skrivna av Lerner. Jag vidhåller det, som jag påpekar i kommentaren till mitt tidigare inlägg, nämligen att Lerners artiklar inte är kvalitetsmässigt vad man kan (rättare: vad jag) förvänta av en tidning som Dagens Nyheter.

i think this post by Diana goes a very long way in describing, you know, motivations. Those who really don’t get it, would go away. They would distance themselves from anthroposophy and everything else surrounding it. (Oh, I can do that too. But I fear it would be superficial, at best. Hypocritical at worst.)

I mean, there’s a reason why some people go away angry and never think about it — that is, anthroposophy — ever again. And there’s a reason why some people don’t. For some, it is never ever over. It is never a part left behind — even if rejected — never a separate piece that can be detached and removed from your person. It would be like ignoring a core aspect of one’s life. You can’t do that. It’s like the love you don’t really want, a very dysfunctional state of mind.

And Frank’s problem is his wanting to define the person who knows anthroposophy — without wanting to stick a label on an anthroposophist, without even defining anthroposophy. Thus the criteria for knowing are entirely arbitrary. Blaming the rejection (or, I assume, in his estimation, the unwillingness to or incapability of grasping the “essence”) of anthroposophy on prejudices comes a little bit too easy; maybe projecting evil intentions is easy, too, a validation of the importance of anthroposophy’s supposed essence. Not that I haven’t heard that I’m prejudiced numerous times already. That I’m ignorant and that I speak of things I know little or nothing about. If this was really the case, the problem for the anthroposophist would — I imagine — be lesser.

My experiences of anthroposophy really didn’t emanate from google. No more than Frank’s experiences of anthroposophy. That said, I would most likely have read less about it, hadn’t it been for the internet. This happened decades after* the experiences shaped me — or whatever it was it did — though. I don’t think I would have fallen for temptation to read, had I not been… primed. In some way. Had I not been there then. Lots of people had less unfortunate experience than I did, and never dedicated much thought to the negatives and positives of waldorf or ever bothering to find out about anthroposophy. Lots of people had more unfortunate experiences and still — probably — came away a lot more indifferent than me. Because I’m not indifferent. Quite obviously the opposite of indifferent. And in some ways, maybe this makes it more rather than less complicated.

And, now, this is the puzzling bit. I wasn’t even considered to be… a child with, eh, soul qualities. I was supposed to succumb, to die, metaphorically/spiritually or physically; I’m not so sure how and of what exactly. I wasn’t even prone to imagination — didn’t believe in anything supersensible, or rather, didn’t much consider the possibility.

Yet, somehow, it appears I’m the one with the Steiner obsession — or whatever they are: these irrational things I spend (too much of) my time doing — a kind of disease which doesn’t seem to afflict that many people.

*Addendum: Perhaps it isn’t so simple: I did read about anthroposophy in high school. Then I returned to it perhaps 10 years ago, still being too caught up in my own experiences to enjoy any of it. So one could say it was only the third time I returned to it (post leaving waldorf) that I could actually stand dealing with the topic, even enjoy it, to some degree. Interesting is that when I “returned” to anthroposophy in high school, it was for religion class, and I did it because I chose it. And somehow I felt… and this is peculiar, because I had to look up the “facts” of Steiner’s beliefs and the basic anthroposophical tenets and so forth, I still felt I knew it. Most of the time, speeches weren’t my strongest asset — mentally, i e; I remember often being complimented for my voice, my actual speaking or reading aloud and such things, and I sometimes suspect that waldorf speech “training” (the recitations) had something to do with this — but this speech, however, was intrinsically easy. I figure it had something to do with me grasping quite some basic anthroposophic thinking and being — yes, indeed, essence — and that I only needed to find the way to the verbal expressions (like advancing from the level of gnomes and fairies and mystical beings and all the tangible — all is relative — ensoulment of nature stuff).

effektivast, om man vill rasera ett barns tillit och förändra dess världsbild är att börja tidigt, och sedan behålla barnet i samma system, med samma kamrater och med vuxna som beter sig likartat och hanterar mobbingproblematik på ett konsekvent sätt, under hela uppväxten. Låt barnet också veta, att det inte har någon chans att slippa ur detta system. Tala gärna om att barnet skulle ha det ännu värre någon annan stans. Och håll för allt i världen föräldrarna utanför det som verkligen pågår.

Välkommen till paradiset waldorfskolan. Där en klass och dess lärare ska klistras samman — no matter what — i 8 år. (Och ofta går man i waldorflekskola med samma “kamrater” 3 år innan skolstart också.) Ja, jag vet. En del barn trivs alldeles utmärkt. Men waldorfskolans systemfel och dess inneboende värderingar skadar de barn som inte accepteras av kollektivet, och kollektivets — och, ännu mer, antroposofins — väl har alltid företräde.

I sådana skolor kan det psykiska och fysiska våldet mellan elever förklaras och bortförklaras som konsekvenser av olösta konflikter — till och med sådana som ägt rum under tidigare levnader — och skolpersonal kan systematiskt ignorera det som sker bland barnen trots att de alldeles uppenbart måste vara medvetna om det. Där tror man att för att andliga hänsynstaganden kräver att barnen “löser” sina konflikter för att reinkarneras bättre i nästa liv, om än det innebär att enskilda barn offras i detta spel. (Det är svek, men jag befarar att den sortens svek är DNs Lerner inte benägen att notera existensen av.)

I sådana skolor där underkastelsen är så systematiserad och börjar så tidigt att barnet inte kan förstå att det som det utsätts för inte är rätt. I sådana skolor kan barnet inte heller räkna med att någon vuxen kommer att reagera, för alla vuxna delar de grundläggande synsätt som gör att barnet och dess utveckling och  sociala interaktion betraktas på ett visst sätt: i ljuset av andlig “kunskap”. Jag tror inte att sådana skolor förmår tillgodose skyldigheten att “arbeta mot all mobbing.“

Det handlar mindre om att rasera ett barns tillit, än om att ge barnet en helt annan och förvriden bild av världen och av sig själv.

Tillägg: Björn Hultman som intervjuas i Dagens Nyheter-artikeln har en blogg!

this blog explains why people become waldorf/steiner critics

“There’s a lot of criticism of Steiner education out there – which I think comes, at least in part, from the fact that people fear what they don’t understand and they are suspicious of anything that isn’t approved, regulated and controlled by the state.”

The writer claims to have visited the local Steiner school and been impressed by the spirit and community. This s/he has in common with many who put their children in a waldorf school — and yet later realize this was a very mistaken move. Those are the kind of people who become waldorf critics.

Most (of not all) waldorf critics don’t criticize waldorf because they lack knowledge or understanding. Most do it because they’ve spent a long time and often much effort within the steiner system. I understand steiner education — having spent 9 years in waldorf — but I don’t appreciate it.I’ve heard all the supposedly positive aspects the blogger puts forth. Basically it is the usual PR nonsense, either being wrong or having little to do with actual reality in waldorf.

And as for being a non-significant “cog in the machine” — I have never felt more like such a cog than I did in waldorf. Not even an individual, much less an individual worthy of being noticed, respected and given freedom to use my own mind.

Overall, I think this blogger suffers from an idealized view of waldorf. Falling for exactly the things many parents fall for, in some cases only to regret it later.

No, waldorf criticism very rarely emanates from a fear of the unknown. Rather from disappointment with and anger at what is known. It’s a new knowledge though, gained from the experience. If critics had known all these things before choosing waldorf, they would have chosen differently.

Läs Dalarnas Tidning

Om personalen inte kan avvärja hotfulla situationer utan att hålla fast de stökiga eleverna anser Tarja Sundström att eleverna ska skrivas ut från skolan eftersom man då inte kan anses ha kompetens att ta hand om dem.

- Vi har skrivit ut barn av det skälet, risken är att de hamnar på gatan eller blir föremål för tvångsvård. Kommunerna har svårt att placera dem, invänder Francoise Bordenave.

Hamnar ett barn som har varit på Dormsjö på ett så kallat paragraf tolvhem är problemet ur världen för länsstyrelsens del. Inom tvångsvården är det nämligen tillåtet att i vissa situationer hålla fast oroliga barn.

Ja, det är ju så det är — och det är också självklart. Om tvångsmedel ska användas mot en enskild, måste det ske enligt förutbestämda regler. Det handlar om att barnen och de unga också har berättigade anspråk rättssäkerhet. Därför får tvångsmedel inte användas annat än då specifika förutsättningar föreligger. Därför kan man inte heller säga att det är dåligt att den unge, som i vården måste hanteras med tvång, måste stå under tvångsvård och inte kan vara frivilligt placerad, som på Dormsjö (personals handlande i rena nöd- /nödvärnssituationer är givetvis undantag, men där kan det ju å andra sidan bli fråga om en straffrättslig prövning). Snarare utgör proceduren som tvångsvård innebär en garant för att individen behandlas korrekt. Ja, det är åtminstone själva poängen. Därför kan det inte anföras som något ofördelaktigt, att den unge som behöver utsättas för tvång i sådana fall kommer att måsta stå under tvångsvård. Det är snarare något mycket positivt att dessa åtgärder inte får vidtas utan att tvångsvård föreligger. Francoise Bordenave har helt enkelt fel då hon menar att det är en “risk” att skriva ut barnen. Det är precis tvärtom. Det är en mycket större risk för de unga att vårdas av personer som — mer eller mindre godtyckligt — vidtar åtgärder de inte har behörighet att vidta.

Se mitt tidigare inlägg om Dormsjöskolan.

.

i min post förra veckan, där jag listade ett stort antal antroposofiska stiftelser, ingick i denna lista — som sedan den först postades har fått åtskilliga tillägg! — också många stiftelser anknytna till waldorfskolorna. Siffrorna ska jag inte upprepa; de återfinns enkelt genom en sökning i listan. Genom stiftelserna blir det tydligt att waldorfskolorna är antroposofiska skolor — en självklarhet, förvisso. Kristofferskolan drivs av Stiftelsen Kristofferskolan. Dess ändamål är

att bedriva skolverksamhet efter av Dr Rudolf Steiner angivna grunder (Waldorfpedagogik) och för detta ändamål fortsätta och utveckla den efter dessa grunder arbetande Kristofferskolan i Stockholm, vilken på stiftarnas initiativ påbörjats som privatundervisning. Stiftelsen skall förvalta skolans nuvarande tillgångar ävensom de medel, som för stiftelsens verksamhet kunna från annat håll anförskaffas genom gåvor, anslag eller på annat sätt.

Numer är skolans verksamhet förstås skattefinaniserad; och det är således denna stiftelse som förvaltar också dessa medel. Dessutom finns en ytterligare stiftelse: Kristofferskolans Byggnadsstiftelse, som äger och förvaltar fastigheterna och vars ändamål är

[a]tt utan begränsning till viss familj, vissa familjer eller bestämda personer främja vård och fostran av barn, samt att lämna understöd för beredande av undervisning och utbildning. I första hand skall stiftelsens ändamål förverkligas därigenom att stiftelsen understöder Stiftelsen Kristofferskolan, i andra hand annan skolverksamhet, bedriven enligt likartade riktlinjer, samt annan antroposofisk orienterad verksamhet. Främst skall understöd ske på sådant sätt att lämpliga undervisningslokaler och bostäder för lärare samt andra medarbetare i sådan verksamhet utan vinstsyfte ställs till förfogande för vederbörande utövare av skolverksamhet.

Intressant är att stiftelsen, om än i andra hand, är fri att främja annan antroposofiskt orienterad verksamhet än waldorfpedagogisk eller kristofferskoleanknyten sådan.

På Kristofferskolans område bedriver också Stiftelsen Munter och Solgården Barnstugestiftelse sin verksamhet. Där håller även Stiftelsen Waldorflärarhögskolan hus (de har förresten en relativt ny hemsida):

Stiftelsens ändamål är att bedriva undervisning i pedagogik på grundval av den människokunnskap som har utarbetats av Rudolf Steiner (antroposofi). Ändamålet skall förverkligas i huvudsak genom lärarutbildning i waldorfpedagogik.

I Stockholm finns även Martinskolan, Stiftelsen Martinskolan som ska:

bedriva skolverksamhet- inkluderande förskola- efter de riktlinjer som Rudolf Steiner angav för waldorfpedagogiken. Stiftelsen vill även eftersträva att de elever som av olika anledningar har svårighet att följa den vanliga undervisningen, kan beredas särskild hjälp. För dessa elevers behov bör lärare med goda insikter i Rudolf Steiners läkepedagogik tillhöra kollegiet. En förutsättning för elevers upptagande i skolan skall vara att föräldrarna önskar Waldorfpedagogik.

Dess kollegium — kollegiet är ett slags kollektiv rektorsfunktion i waldorfskolan, då någon traditionell rektor inte finns — ska alltså vara antroposofiskt skolat. För Martinskolans del finns även dess byggnadsstiftelse, Martinskolans Byggnadsstiftelse:

Stiftelsen har till ändamål att främja vård och fostran av barn och ungdom genom att utan vinstsyfte tillhandahålla lokaler för Stiftelsen Martinskolans verksamhet. Stiftelsen får lämna ekonomiskt bidrag eller lån samt teckna borgen för följande ändamål., nämligen vård och fostran av barn, undervisning och utbildning, vetenskaplig forskning samt konstnärlig verksamhet. I första hand bör bidrag av nämnda slag avse understöd av verksamhet., vilken liksom stiftelsens verksamhet, har sin grund i Rudolf Steiners antroposofi.

Nordväst om staden finns Stiftelsen Ellen Keyskolan, som ska bedriva skolverksamhet efter de “riktlinjer Rudolf Steiners pedagogiska forskning ger.” Där finns Ellen Keyskolans Byggnadsstiftelse som tillhandahåller de lokaler som Ellen Keyskolan använder. Därutöver finns Stiftelsen Lilla Ellen Key, med förskoleverksamheten.

I Göteborg finns Rudolf Steinerskolan, med Stiftelsen Rudolf Steinerskolan i Göteborg:

Rudolf Steiner har givit nya idéer på uppfostrans och undervisningens område. Dessa har praktiserats i olika skolor sedan 1919.Stiftelsen vill, i den fritt arbetande Rudolf Steinerskolan i Göteborg, fortsätta detta arbete på grundval av Rudolf Steiners idéer och lärarkollegiets genom eget arbete vunna insikt och erfarenhet, samt i samarbete med lärare vid andra waldorfskolor.

Därutöver finns en byggnadsstiftelse, Rudolf Steinerskolans Byggnadsstiftelse.  Dess ändamål är

att främja vård och uppfostran av barn, lämna understöd för beredande av undervisning eller utbildning, utöva hjälpverksamhet bland behövande och främja vetenskaplig forskning. Stiftelsen skall främja dessa ändamål genom att stödja den waldorfpedagogik som bärs av den pedagogiska sektionen inom Fria Högskolan för Antroposofi.

Här hänvisar man alltså direkt till det antroposofiska sällskapets sektioner. Intressant är också följande stycke ur ändamålsbeskrivningen:

Stiftelsen får lämna ekonomiskt bidrag eller lån samt teckna borgen till stöd för ändamål, som stiftelsens verksamhet är beroende av från en vidare synpunkt sett. Sådana ändamål har, liksom stiftelsens ändamål, sin grund i Rudolf Steiners antroposofi, vilken omfattar bl.a. forskning inom en fri högskola och därmed ideellt förbundna verksamheter, såsom vård och fostran av barn, undervisningoch utbildning samt konstnärlig verksamhet.

Återigen nämns den “fria högskolan” — det vill säga, det antroposofiska sällskapets verksamhet (den “fria högskolan” är varken fri eller någon högskola i vanlig mening) — och att stiftelsen kan ge bidrag i just sådana verksamheter som i vidare bemärkelse är nyttiga för waldorfskolan. Den måste alltså inte inskränka sig till att tillhandahålla lokaler för den “egna” waldorfskolan (se också ovan vad gäller Martinskolans och Kristofferskolans stiftelser ovan — även där återfinns allmänna antroposofiska ändamål). En liknande formulering — om att främja mer allmänna antroposofiska ändamål — återfinns exempelvis i beskrivningen för Stiftelsen Innerstadens Waldorfskola:

Stiftelsens ändamål är att bedriva waldorfskola i enlighet med den av Rudolf Steiner initierade waldorfpedagogiken. Stiftelsen får även ekonomiskt stödja utbildning i waldorfpedagogik och antroposofiska ändamål som stiftelsens verksamhet, i vidare mening, är beroende av.

Likadant återfinner vi dessa ändamål i beskrivningen för Gnesta Waldorfskolas Byggnadsstiftelse:

Stiftelsen får lämna ekonomiskt bidrag eller lån samt teckna borgen till stöd för ändamål som stiftelsens verksamhet är beroende av från en vidare synpunkt sett. Sådana ändamål har, liksom stiftelsens ändamål, sin grund i Rudolf Steiners antroposofi, vilken omfattar bl a forskning inom en fri högskola och därmed ideellt förbundna verksamheter, såsom vård och fostran av barn, undervisning och utbildning samt konstnärlig verksamhet.

En annan stiftelse, Stiftelsen Rudolf Steinerskolan i Norrköping:

Rudolf Steiner har genom sin andevetenskapliga forskning givit nya impulser på uppfostrans och undervisningens område, vilka har praktiserats sedan 1919. Stiftelsen har till ändamål att arbeta med och vidare utveckla en fri pedagogisk verksamhet i den ovannämnda impulsens anda.

Dess byggnadsstiftelse är Ståthöga — Rudolf Steinerskolan i Norrköpings Byggnadsstiftelse, som “understöder Rudolf Steinerskolan i Norrköping eller annan skolverksamhet bedriven enligt liknande riktlinjer”.

Likaså drivs Lunds waldorfskola av en stiftelse: Stiftelsen Rudolf Steinerskolan i Lund. I Nyköping finns Stiftelsen Mikaeliskolan i Nyköping, vars ändamål också bedriva skola och förskola i Steiners anda. I Järna finns Örjanskolans Byggnadsstiftelse (där tycks själva skolverksamheten bedrivas i föreningsform, och inte som stiftelse). I Umeå finns Stiftelsen Umeå Waldorfskola som driver skolan efter Rudolf Steiners riktlinjer, och utöver detta finns Byggnadsstiftelsen vid Umeå Waldorfskola. Stiftelsen Kalmar Waldorfskola nämner också främjandet Rudolf Steiners riktlinjer och insikter, men inte bara inom pedagogiken utan även på det organisatoriska, sociala och ekonomiska området. (Det vill säga, skolstiftelsens verksamhet inskränker sig inte till det som angår skolan, utan kan mer brett verka för de antroposofiska idéerna om hur sociala och samhälleliga strukturer för se ut.) Stiftelsen Söderköpings Waldorfskola ska driva verksamhet efter Steiners “impuler”, Stiftelsen Västerås Waldorfskola efter de “grunder” som Steiner angivit.

I Uppsala finns ett flertal stiftelser. I Stiftelsen Uppsala Waldorfskolas ändamålsbeskrivning återkommer det nu kända bredare ändamålet; det vill säga, stiftelsen kan låta sina medel gå till andra antroposofiska verksamheter än driften av Uppsala Waldorfskola. Dess ändamål är:

[a]tt bedriva waldorfskola i enlighet med den av Rudolf Steiner initierade waldorfpedagogiken. Stiftelsen får även ekonomiskt stödja utbildning i waldorfpedagogik och antroposofiska ändamål som stiftelsens verksamhet, i vidare mening, är beroende av.

Stiftelsen Uppsala Waldorfgymnasiums ändamålsbeskrivning är närmast identisk med ovanstående. Därutöver finns Stiftelsen Uppsala Waldorffastigheter, vars ändamål är:

[a]tt stödja antroposofiskt inspirerade verksamheter i främst Uppsala men även annorstädes. Sådana verksamheter avser främst vård och uppfostran av barn utan begränsning till vissa familjer eller bestämda personer. Stiftelsens ändamål förverkligas genom att stiftelsen anskaffar och utan vinstsyfte tillhandahåller lokaler för waldorfförskola och waldorfskola, främst i Uppsala, läkepedagogisk särskola eller annan antroposofiskt orienterad verksamhet, som främjar stiftelsens ändamål.Stiftelsen får även hyra ut till andra hyresgäster under förutsättning, att det inte motverkar ovannämnda ändamål.

I Uppsala finns också Uppsala Waldorfstiftelse. Också den får stödja antroposofin i vidare mening. Stiftelsen Linneaskolan i Växjö får

lämna bidrag och understöd till utvecklandet av waldorfpedagogik genom studier, forskning, uppfostran av barn och ungdom samt annat som främjar insikter i antroposofisk verksamhet.

Observera att det härutöver finns ett flertal andra stiftelser som driver förskolor och annan barn- och ungdomsverksamhet. Det relativt stora antalet förskolestiftelser finns knappt alls upptagna i den här posten. De återfinns förstås på stiftelselistan, och återfinns i Länsstyrelsernas stiftelsedatabas. Citaten ur de ändamålsbeskrivningar som förekommer i detta inlägg är inte komplette; för fullständiga lydelser, se stiftelsedatabasen.

Ursula Flatters var till nyligen verksamhetsansvarig på Vidarkliniken (numer är hon visst “bara” läkare och styrelseledamot i Stiftelsen Vidarkliniken 815600-6168, inte att förväxla med Vidarstiftelsen där hon också sitter som styrelseledamot, se nedan), det delvis skattefinansierade antroposofiska sjukhuset i Järna söder om Stockholm. De senaste åren har Vidarkliniken fått kämpa mot oförstående delar av det offentliga Sverige som velat dra in den antroposofiska medicinens speciella dispens från evidenskrav — ett krav som alla andra aktörer på marknaden måste följa. Ursula Flatters har argumenterat i media, nu senast i ett pressmeddelande (som Dagens Medicin skriver om, liksom Patrik Lindenfors, även på Humanistbloggen), att myndighetskraven innebär en alltför tung börda för en sådan liten aktör som Vidarkliniken (att märka är dock att åtskilliga av medlen i fråga produceras av den internationella koncernen Weleda AG med dotterbolag Weleda Holding AB, med Weleda AB, i Sverige). Att det därför inte borde göra så mycket om läkemedlen faktiskt har någon effekt eller inte och att det, med andra ord, är (får man förmoda) helt ok att fortsätta att ta betalt för läkemetoder vars verkan är högst osäker och troligen icke-existerande. Det är tydligen för dyrt för Vidarkliniken och de antroposofiska läkemedelsföretagen att testa och utvärdera sina produkter, men det är uppenbarligen inte för dyrt för patienterna (eller skattebetalarna) att betala för onödig “medicin”. Ursula Flatters skulle kanske allra helst önska att staten gav bidrag till forskningen. Ja, utöver de bidrag som redan ges till den av Vidarkliniken nystartade forskningsavdelningen. Det är, hur som helst, för kostsamt för Vidarkliniken, och Flatters “hotar” med att den antroposofiska medicinen kan försvinna från Sverige om åtgärder inte vidtas.

Men vilken tur då, att det finns så många antroposofiska stiftelser som bidrar med medel till forskning, till att främja antroposofiska “impulser” och verksamheter och till att bereda möjlighet för antroposofisk omsorg! Jag vet inte om Ursula Flatters drabbades av en släng akut pessimism när hon i Storforum: Verkningslösa piller? (SvT Kunskapskanalen) kallade antroposofin “en liten resurslös rörelse”, men det ter sig ju nästan så för en utomstående betraktare. (Se programmet, ca 18 min 50 sek in.) Inte heller internationellt sett är antroposofin att betrakta som en “liten resurslös rörelse” — den som lever i den förvillningen, kan med fördel konsultera den franska parlamentariska sektutredningens rapport om sekternas finansiella situation Les sectes et l’argent (fulltext pdf; se särskilt s 261 samt s 263ff). Då är ändå antroposofin i Frankrike en mer marginaliserad rörelse än i Sverige. Exempelvis erhåller inte waldorfskolorna bidrag för sin verksamhet.

Jag tänkte börja med att tipsa om den stiftelse vars styrelse Ursula Flatters själv sitter i, så som dess vice ordförande. Vidarstiftelsen, 802003-7043. Det finns förstås ett flertal andra stiftelser som tycks vara lämpliga och tänkbara kandidater (med stora rymliga antroposofiska fickor fyllda med guld- och kopparmynt?), men med tanke på Vidarstiftelsens storlek, finner jag det enklast att börja där. Observera att Stiftelsen Vidarkliniken och Vidarstiftelsen är två skilda rättssubjekt; bägge återfinns på listan jag publicerade härom dagen. För att ytterligare röra till situationen är det Vidarstiftelsen som äger själva fastigheten där Stiftelsen Vidarkliniken bedriver sin verksamhet. Vidarstiftelsens styrelse utgörs, förutom av Ursula Flatters, av Anders Kumlander (ordförande; före detta generalsekreterare i svenska Antroposofiska Sällskapet, styrelseledamot i åtskilliga styrelser, bland andra Steneken AB, Kulturhuset i Ytterjärna AB, Proteus AB och Saltå Kvarn AB), Nils Olof Dunkars (styrelseledamot även i det till Kristensamfundet knutna Solasken AB samt i Kulturhuset i Ytterjärna AB och några ytterligare bolag), Gordana Gedin, Rolf Kerler, Roland Spångberg (också Utvecklingsbolaget i Järna AB, Proteus Fastighets AB, med flera), Christer Magnusson (även Saltå Kvarn AB och Kulturforum Järna AB, med flera).

Enligt den egna hemsidan är Vidarstiftelsen “en allmännyttig stiftelse som har till ändamål att stödja antroposofisk verksamhet.” Länsstyrelsernas stiftelsedatabas ger följande information:

I stiftelsens förvaltningsberättelse anges följande om dess bildande och ändamål:

“Stiftelsen grundades 1962 av Agapestiftelsen tillsammans med Frans Carlgrens Fond med ett stiftelsekapital om 10 000 kronor. Stiftelsen har till ändamål att stödja den av Rudolf Steiner grundade antroposofiska rörelsen, ävensom det kristna trossamfundet Kristet Samfund. Andamålet skall förverkligas genom utdelning av stipendier åt enskilda alternativt understöd av företag som bedriver medicinsk, pedagogisk, religiös, konstnärlig, vetenskaplig, social eller annan praktisk verksamhet enligt de av Rudolf Steiner angivna andevetenskapliga riktlinjerna eller som sprider kännedom om antroposofien och dess tankesätt.”

Som den som läst mitt tidigare inlägg redan noterat förvaltar Vidarstiftelsen en stor förmögenhet, enligt stiftelsedatabasen närmare en halv miljard (491 568 570 kr). Om man däremot läser Vidarstiftelsens hemsida, anger den att stiftelsen förvaltar ungefär 241 miljoner kr. Förklaringen till dessa divergerande angivelser är, så vitt jag kan se, att Vidarstiftelsen är moderföretag i en koncern, och den summa stiftelsedatabasen anger gäller för hela koncernen, medan Vidarstiftelsen själv räknar in blott moderföretagets “egna” tillgångar (vilket enligt årsredovisningen 2008 är 241 514 914 kr) och inte hela koncernens. Fritt eget kapital för koncernen som helhet år 2008 är 272 359 162 kr. Stiftelsens verksamhet 2008 gick för övrigt med ett underskott på drygt 1,7 miljoner.

Jag är medveten om att det har förekommit viss diskussion kring ägandeförhållandena i Saltå Kvarn AB, och jag har själv ställt frågor kring dessa. Å ena sidan finns, bland antroposofins anhängare, en strävan och vilja att förminska betydelsen av antroposofin för företaget Saltå Kvarn — det vill säga, i den mening att antroposofin inte skulle spela någon roll i praktiken, och att man därför lika gärna kan låta bli att tala så mycket om den — och å andra sidan finns, bland kritikerna, en viss misstänksamhet mot att handla Saltås varor därför att man befarar att detta indirekt stödjer de antroposofiska verksamheterna i Sverige. Saltå Kvarn ägs av ett flertal antroposofiska stiftelser (15 stycken stiftelser enligt SvD 7 juli 1007), däribland Vidarstiftelsen som troligen är den största enkilda ägaren med sina närmare 40% (37,49%) av andelarna i Saltå Kvarn AB (efter en nyemission 2008: innan dess var Vidarstiftelsens innehav ca 30%). Saltå Kvarns totala utdelning till aktiägarna var år 2008 drygt 1,1 miljon kr, för Vidarstiftelsens del innebar det knappt 350 000 kr.

Med andra ord, är man tveksam inför att bidra till den antroposofiska rörelsen och (exempelvis) till “praktisk verksamhet enligt de av Rudolf Steiner angivna andevetenskapliga riktlinjerna eller som sprider kännedom om antroposofien och dess tankesätt” genom att köpa Saltås produkter, är det användningen av denna dryga miljon man har att reflektera över. (Personligen ser jag i alla fall inte för tillfället några överväldigande anledningar till att avstå från att handla Saltå Kvarns produkter, men det är ju en sak var och en har att bedöma.) Men jag kan ändå inte se något annat än att Saltås antroposofiska ägare har en avgörande betydelse: det är självklart att ägare som själva är så tydligt styrda av ideologi också har synpunkter på hur Saltå Kvarn uppfyller de antroposofiska idealen. Ändamålet kommer alltid vara att främja antroposofin, direkt eller indirekt. Därtill, om än av perifer betydelse i det här sammanhanget, är Saltås egna ändamål enligt bolagsordningen direkt antroposofiska, nämligen i det att bolaget ska

“tillverka matvaror av lantbruksprodukter som i möjligaste mån odlats enligt den av Rudolf Steiner utarbetade biodynamiska metoden, ävensom att driva handel med sådana matvaror och lantbruksprodukter …”.

Utdelningarna från Saltå Kvarn AB är dock inte Vidarstiftelsens enda inkomstkälla. Vidarstiftelsen heläger dotterbolagen Steneken Fastighets AB 556341-6170, Proteus Fastighets AB 556751-6728, Utvecklingsbolaget i Järna AB 556661-4573, Frötallen AB 556508-5817 och Kulturforum Järna AB 556372-5869. Därutöver äger Vidarstiftelsen fastigheter — två i Ytterjärna, varav på den ena återfinns Vidarkliniken, därutöver en fastighet i Djursholm, Danderyd — och bostadsrätter (tre stycken i BRF Skulptören, dessa hyrs ut) och värdepapper i Ekobanken, GLS Bank, Active, Systemair och Tälleby Fastighet AB.

Från Steneken Fastighets AB erhöll Vidarstiftelsen drygt 8 miljoner kr i utdelning 2008, året desförinnan knappt 7,5 miljoner. Det finns möjligen anledning att återkomma till just Steneken, men kort kan sägas att bolaget äger och förvaltar fastigheter antingen direkt eller indirekt, genom dotterbolag. Under 2008 avyttrade Steneken fyra direkt ägda fastigheter samt en indirekt ägd. Kvar fanns 8 fastigheter, belägna i Stockholm, Malmö och Göteborg, samt ytterligare en fastighet ägd genom ett av dotterbolagen. Steneken är moderbolag i en koncern där KB Ekstenen 916850-9074, Bragehem Fastighets AB 556685-5721 och Kulturhuset i Ytterjärna AB 556746-9647 ingår. Stenekens dotterbolag Bragehem innehar en fastighet i Malmö. Bragehem gjorde en vinst på 250 000 kr. Ingen utdelning till ägaren Steneken. Kulturhuset i Ytterjärna AB är ett nystartat bolag som ämnar bedriva kulturverksamhet i Kulturhuset i Järna.

Proteus Fastighets AB delade ut 15 miljoner till ägaren Vidarstiftelsen för räkenskapsåret 2008 (utdelningen beslutad vid en extra bolagsstämma i september 2009, beloppet finns således inte upptaget i Vidarstiftelsens årsredovisning för 2008  — detta borde innebära att stiftelsens redovisade underskott på 1,7 miljoner korrigeras i efterhand, och att det kommer att synas i nästkommande årsredovisning). Liksom Steneken är Proteus ett av Vidarstiftelsen helägt bolag. Proteus äger i sin tur samtliga aktier i Ekstenen Fastighets AB, som äger en fastighet i Stockholm. Proteus förvärvade tre bolag under 2008 och sålde två av dessa vidare, Enestenen AB 556741-2779 och Ekstammen Fastighets AB 556750-5226. Dessa dotterbolag förvärvade dessförinnan sammanlagt 5 fastigheter av Steneken Fastighets AB. Proteus gjorde en vinst på drygt 108 miljoner 2008.

Vad beträffar Utvecklingsbolaget i Järna AB (tidigare: Saltå Gårdsnära Projektering AB) är dess angivna ändamål att bedriva verksamhet inom förädling och tillverkning av företrädesvis biodynamiska livsmedelsprodukter. Det verkar ha initierat organisationen kring det biodynamiska köttet, som senare Saltå Kvarn övertog för att sälja under sitt varumärke. I övrigt kan noteras att man inte gått med vinst, och att man inte gjort någon utdelning. Kulturforum Järna AB bedriver konferensverksamhet, men också utbildning, upplysning med mera. Verksamheten tycks inte ha varit framgångsrik. Vidarstiftelsen har tillskjutit medel. Frötallen AB är ett bolag som byggt en vatten- och avloppsanläggning i Järna, och som därutöver bedriver entreprenad- och agenturverksamhet på fastighetsområdet.

En stiftelses existensberättigande är ju att stiftelsens medel ska understödja sådana verksamheter och intressen som instiftaren angivit i ändamålsbeskrivningen (i detta fall, antroposofiska verksamheter, se ovan). År 2008 fördelade Vidarstiftelsen 22 442 185 kr som följer: undervisning och utbildning, 21 782 185 kr; hjälpverksamhet bland behövande, 10 000 kr; vetenskaplig forskning, 500 000 kr: främjande av vård och uppfostran av barn, 100 000 kr; samt övrigt, 50 000 kr.

När man handlar Saltå Kvarns varor (eller någon annan tjänst eller produkt som produceras av bolag som helt eller delvis ägs av antroposofiska intressen) bidrar man förstås indirekt till att främja antroposofiska verksamheter. Oavsett vilka de övriga 15 stiftelserna som ägar Saltå Kvarn är, kan man räkna med att antroposofiska stiftelser är inriktade på att främja antroposofiska ändamål. Det framgår med all önskvärd tydlighet av ändamålsbeskrivningarna för så gott som samtliga av de stiftelser jag listade i det tidigare inlägget. Jag har svårt att se varför detta skulle vara något stort problem. Jag kan inte se varför Saltå Kvarn skulle vilja trivialisera betydelsen av ägarintressena — men jag kan samtidigt inte heller se att det skulle spela så stor roll för en utomstående att det finns sådana antroposofiska ägarintressen bakom Saltå Kvarn. Jag har ingen aning om hur man, till exempel, undviker att köpa varor som transporterats på lastpallar tillverkade av Plymouth-brödernas företag. Och alla andra rörelser som är lika knasiga som — och knasigare än, desvärre — antroposoferna, vilka företag äger de? Det är ändå ganska sällan jag som konsument har någon aning om det. För det mesta är det alldeles för krångligt att ta reda på. Skillnaden med antroposofiska företag som Saltå Kvarn och Weleda är att den antroposofiska kopplingen är relativt tydlig redan utan att man vet något om ägarförhållandena. Just antroposofin — så som i estetik, demeter-märkning och så vidare — är ju självt en del av säljargumentet och identiteten, vare sig det uppfattas som positivt eller negativt.

hej ABC, nu kan du, och vem som helst annan, ta upp dina frågor, påståenden och så vidare här, det är ju den senaste posten också, så ingen risk att jag missar. Så behöver vi inte tynga ner ämnet stiftelser med ovidkommande spörsmål runt mina föräldrars eventuella brister, mina trauman, och det ena med det tredje.

Varsågod! Välkommen! Alla! Från Järna och från hela vida världen! Allra mest önskar jag att antroposofer plitar ner några rader för trots allt — trots allt, trots allt! — har jag en faiblesse för Rudolf Steiner och är besatt av Saul Bellow, och jag tänker att någonstans, någon tid, någon gång kommer att drulla in i en antroposof med den originaliteten eller med den skärpan (eller med bägge kvaliteterna — oh, du milde tid…). Sorry, ABC, du är direktdiskvalificerad. Du är ju inte antroposof, eller hur det nu var.

Du började förresten med att beklaga att det inte fanns något om mig någonstans. Jag skulle rekommendera den här bloggen, men också länkarna i högermarginalen (rubrik mina sidor, ganska lång ner) samt Waldorf Critics-listan. Eftersom den här bloggposten inte har något ämne, så får du så gärna plocka upp allehanda frågeställningar avseende äldre inlägg såväl på den här bloggen som annorstädes. Upprepa gärna de frågor och påståenden du redan framställt, så jag begriper vad det är du tycker tarvar någon form av förklaring.

Tyvärr har jag inte haft så mycket tid över i dag och i kväll, så svar kommer i mån av tid och energi. Å andra sidan kanske intresset för att ställa frågorna (eller helt enkelt framställa påståenden av olika art) bleknade nu?

Detta är egentligen en ganska tråkigt post. Men samtidigt rätt spännande. [2009-11-03: eftersom rätt många stiftelser tillkommit, notera att till listan senare tillagda stiftelser specificeras i slutet av posten, efter listan.] Härom dagen undrade jag vilka antroposofiska stiftelser det egentligen är som äger Saltå Kvarn AB. Jag vet fortfarande inte exakt vilka, men en av dem är Vidarstiftelsen — vilket framgår av stiftelsens hemsida — som förvaltar en förmögenhet på nära 500 miljoner kr. Utöver detta kan jag tänka mig ett antal av stiftelserna — se nedanstående lista — så som varande andelsägare i Saltå Kvarn AB. Det spelar nu kanske mindre roll exakt vilka de är. Det som möjligen kan te sig någorlunda fascinerande är de förmögenheter som dessa stiftelser är i besittning av. Och så måste man ändå observera att denna lista är långt i från komplett. Den består endast av uppgifter jag lyckats ta fram ur Länsstyrelsernas stiftelsedatabas. Det handlar om stiftelser som i sin ändamålsangivelse har olika antropsofiska kodord, eller som på andra sätt varit identifierbara. Men listan är mycket preliminär, och för att bli komplett behöver den komplettering. (Tips emottas tacksamt.) Det bör förstås också noteras att många antroposofiska verksamheter drivs i annan form; exempelvis som ideell förening (Antroposofiska Sällskapet, Kristensamfundet och dess avdelningar, m fl), ekonomisk förening (Skillebyholms Gård, Ekobanken. m fl) och aktiebolag (Saltå Kvarn, Steneken, Kulturforum Järna, Kulturhuset i Ytterjärna, Tunapack, Bragehem, m fl). Några av stiftelserna finns det anledning att återkomma till i separata poster, men nu får siffrorna tala för sig själva.

Vidarstiftelsen 802003-7043 — 491.568.570 kr
Kristofferskolans Byggnadsstiftelse 802004-9725 — 82.250.619 kr
Stiftelsen Solåkrabyns Bostäder 815600-2860 — 78.638.033 kr
Stiftelsen Saltå Arbetsskola 815600-0765 — 42.766.130 kr
Stiftelsen Kempe-Carlgrenska fonden 802006-5770 — 39.893.572 kr
Stiftelsen Waldorfpedagogik i Vreta Kloster 822002-7596 — 36.822.827 kr
Stiftelsen Biodynamiska Produkter 815600-3207 — 34.086.303 kr
Rudolf Steinerskolans Byggstiftelse 857206-4239 — 33.388.422 kr
Stiftelsen Pestalozzi 815600-7711 — 30.267.756 kr
Byggnadsstiftelsen Haga 815601-1127 — 28.641.044 kr
Klockargårdens Bostadstiftelse 815600-6598 — 28.536.564 kr
Stiftelsen Dormsjöskolan 882000-0365 — 28.517.717 kr
Stiftelsen Helgestahemmet 815600-8610 — 27.859.610 kr
Hagastiftelsen 815600-5863 — 24.661.805 kr
Stiftelsen Margaretagården 802424-8539 — 23.151.513 kr
Ståthöga Rudolf Steinerskolan i Norrköping Byggnadsstiftelse 825001-7160 — 22.075.035 kr
Martinskolans Byggnadsstiftelse 802016-5828 — 21.656.113 kr
Stiftelsen Agape 802000-0678 — 21.237.750 kr
Stiftelsen Vidarkliniken 815600-6168 — 17.591.950 kr
Stiftelsen Adda Svennedals Lantbruksfond 802402-7529 — 16.603.194 kr
Stiftelsen Solvik 815600-6531 — 16.387.377 kr
Stiftelsen Uppsala Waldorffastigheter 817603-3812 — 16.130.855 kr
Stiftelsen Rudolf Steinerseminariet 815600-0708 — 16.097.704 kr
Stiftelsen Högtomt 802400-6390 — 15.747.611 kr
Bostadsstiftelsen Haganäs 815600-8974 — 15.632.182 kr
Stiftelsen Vårdinge By 815601-0368 — 15.486.926 kr
Stiftelsen Kristofferskolan 802001-8720 — 15.225.897 kr
Ellen Keyskolans Byggnadsstiftelse 802014-2736 — 14.854.554 kr
Nibblestiftelsen 802002-4405 — 14.965.624 kr
Stiftelsen Mikaelgården 815600-0609 — 14.383.251 kr
Rudolf Steinerstiftelsens Bostadsstiftelse 815601-0798 — 14.225.251 kr
Stiftelsen Mora Parks Fastigheter 815600-2977 — 14.003.008 kr
Stiftelsen Martinskolan 802007-2644 — 13.644.246 kr
Stiftelsen Ensjöholm 825001-6709 — 13.597.343 kr
Stiftelsen Årsta Gård 802017-7427 — 13.427.968 kr
Stiftelsen Mora Parks Läkepedagogiska Institut 815600-3926 — 12.135.189 kr
Stiftelsen Furu 815600-6879 — 11.644.090 kr
Rudolf Steinerstiftelsen för främjandet av läkepedagogiska terapi- och familjevårdsformer 815600-5509 — 11.365.866 kr
Stiftelsen Vegestorp 853300-6881 — 11.239.736 kr
Stiftelsen Mikaeliskolan Nyköping 819001-0572 — 10.501.117 kr
Stiftelsen Lugnet 815201-2335 — 10.092.000 kr
Stiftelsen Klockargården 815600-4577 — 9.954.788 kr
Stiftelsen Skillebyholm 815600-3322 — 9.544.632 kr
Örjanskolans Byggnadsstiftelse 815600-6705 — 8.675.062 kr
Stiftelsen Irene Carlströms Kulturfond 802013-1192 — 7.782.513 kr
Stiftelsen Guldfällen 815601-0772 — 7.623.158 kr
Stiftelsen Järna Skyddade Verkstäder 815600-2647 — 7.014.215 kr
Stiftelsen Steget 825000-7922 — 6.861.031 kr
Stiftelsen Rosendals Trädgård 802010-7044 — 6.792.099 kr
Stiftelsen Solåkrafonden 815600-4452 — 6.779.502 kr
Stiftelsen Viktoriagården 802409-8066 — 6.635.273 kr
Stiftelsen Sanna 893201-0476 — 6.564.874 kr
Gnesta Waldorfskolas Byggnadsstiftelse 817605-7936 — 6.083.273 kr
Stiftelsen Rudolf Steinerskolan Lund 845000-8415 — 5.958.287 kr
Stiftelsen Insikt 802402-3809 — 5.838.008 kr
Skävestiftelsen 815600-6523 — 5.647.020 kr
Stiftelsen Solstigen Knivsta Waldorfförskola Byggnadsstiftelse 817602-7251 — 5.549.759 kr
Stiftelsen Tobiasgården 853300-6899 — 5.383.685 kr
Annaskolans Byggnadsstiftelse 882000-7519 — 5.359.010 kr
Stiftelsen Rudolf Steinerskolan Norrköping 825001-3037 — 5.015.530 kr
Stiftelsen Novalis 815600-8172 — 4.902.496 kr
Stiftelsen Kalmar Waldorfskola 832401-2288 — 4.860.925 kr
Byggnadsstiftelsen Orion 834002-0307 — 4.685.020 kr
Stiftelsen Johannaskolan 875001-3859 — 4.572.586 kr
Stiftelsen Gaia 802401-8205 — 4.409.537 kr
Stiftelsen Haganäs 815600-7349 — 4.249.538 kr
Stiftelsen Ellen Key Skolan 815200-7970 — 4.114.264 kr
Byggnadsstiftelsen Wärsta Gård 802012-8768 — 3.988.666 kr
Stiftelsen Josefinaskolan 814800-7258 — 3.792.947 kr
Stiftelsen Rudolf Steinerskolan Göteborg 857201-9142 — 3.584.713 kr
Stiftelsen Täby Waldorfförskolor 816000-5289 — 3.467.763 kr
Ytter Eneby-stiftelsen 815600-3256 — 3.335.648 kr
Stiftelsen Mariagården 894000-6243 — 3.184.000 kr
Stiftelsen Kristoffergården 819000-0433 — 3.050.762 kr
Stiftelsen Rudolf Steinerhögskolan 802405-0570 — 3.011.116 kr
Stiftelsen Frejaskolan 816000-5800 — 2.966.112 kr
Stiftelsen Karlavagnens Waldorfförskola 834001-7022 — 2.744.181 kr
Stiftelsen Sophiaskolan 838800-5517 — 2.789.642 kr
Stiftelsen Söderköpings Waldorfskola 825001-7939 — 2.278.784 kr
Stiftelsen Järna Mejeri 815600-9113 — 1.949.044 kr
Kristensamfundets Byggnadsstiftelse 802014-4468 — 1.943.749 kr
Stiftelsen Opalen 802410-2181 — 1.848.934 kr
Stiftelsen Biodynamiska Forskningsinstitutet 815600-8008 — 1.832.535 kr
Stiftelsen Waldorflärarhögskolan 802009-3640 — 1.810.764 kr
Stiftelsen Munter 802015-8922 — 1.739.892 kr
Stiftelsen Malmgården Vita Bergen 802010-8364 — 1.710.216 kr
Greta Gerells Stiftelse 802012-3140 — 1.597.354 kr
Mariaskolans byggnadsstiftelse 815600-0054 — 1.588.951 kr
Stiftelsen Mikaela Waldorfbarnstuga 802012-1458 — 1.567.503 kr
Stiftelsen Tunaängen 815600-9725 — 1.555.995 kr
Stiftelsen Rudolf Steinerförskoleseminariet 802008-1736 — 1.535.452 kr
Stiftelsen Solbacken 814801-1284 — 1.520.644 kr
Stiftelsen Västerås Waldorfskola 878001-7110 — 1.508.843 kr
Stiftelsen Uppsala Waldorfskola 817603-1154 — 1.453.078 kr
Byggnadsstiftelsen vid Umeå Waldorfskola 894001-8701 — 1.442.600 kr
Stiftelsen Äppelblomman 825001-6675 — 1.396.029 kr
Stiftelsen Staffan Gabrielssons Donation 802408-7960 — 1.250.550 kr
Stiftelsen Lilla Ellen Key 802012-0872 — 1.211.311 kr
Stiftelsen Phoenix 802405-9670 — 1.207.588 kr
Stiftelsen Annaskolan 882000-7485 — 1.202.786 kr
Stiftelsen S/Y Ellen 802017-4267 — 1.184.697 kr
Stiftelsen Antroposofins Hus 815600-8107 — 1.091.402 kr
Stiftelsen Solhemmet 802011-6169 — 1.074.575 kr
Stiftelsen Sankt Örjansgården 802014-4476 — 1.023.280 kr
Stiftelsen Fram 802424-8513 — 1 000 000 kr
Stiftelsen Målargården 802408-0353 — 991.220 kr
Stiftelsen Spira 802401-0541 — 916.160 kr
Fridastiftelsen 825003-1278 — 905.882 kr
Stiftelsen Säby Waldorfförskola 813200-3115 — 895.148 kr
Stiftelsen Guldägget 814801-1565 — 890.836 kr
Stiftelsen Fria Kulturfondens Gåvofond 815600-6689 — 880.981 kr
Stiftelsen Sommargården Davide 834001-3112 — 873.903 kr
Solgårdens Barnstugestiftelse 802006-3270 — 870.672 kr
Barnstugustiftelsen Saga 815600-9154 — 818.659 kr
Stiftelsen Rudolf Steinerlekskolan i Hardeberga 845002-3067 — 801.995 kr
Stiftelsen Orionskolan 834001-7915 — 728.422 kr
Stiftelsen Skillebyholms Odlingar 815600-3462 — 718.067 kr
Stiftelsen Kungälvs Waldorfförskola 853300-7293 — 663.989 kr
Tage Karlssons stiftelse 826001-8125 — 649.397 kr
Glaserstiftelsen 802425-7753 — 597.487 kr
Stiftelsen Solskatten Östersund 893202-8254 — 594.660 kr
Stiftelsen Nordiska Laboratorier 815600-3017 — 579.537 kr
Stiftelsen Vindrosen 848001-0621 — 578.169 kr
Stiftelsen Sunnanäng Höör 842000-7737 — 546.897 kr
Stiftelsen Kasper 834001-9655 — 539.189 kr
Stiftelsen Fredkullagården 853300-8291 — 526.357 kr
Stiftelsen Solgläntan Sundbybergs Waldorfförskola 815201-1659 — 514.172 kr
Gunvor och Åke Kumlanders stiftelse 802406-1338 — 493.704 kr
Stiftelsen Ringblomman Eskilstuna 818001-4618 — 488.664 kr
Stiftelsen Mikaeligården 857206-5129 — 471.196 kr
Stiftelsen Solstugan Ekerö 815201-0255 — 450.906 kr
Stiftelsen Västerås Steinerbarnträdgård 878001-7177 — 442.556 kr
Parcifalstiftelsen 832401-4227 — 439.644 kr
Stiftelsen René och Maja Kindgrens minnesfond 815600-6036 — 434.009 kr
Erik Asmussens stiftelse 802408-9362 — 429.030 kr
Stiftelsen Telleby Bokförlag 815600-4007 — 424.147 kr
Stiftelsen Uppsala Waldorfgymnasium 817606-3975 — 408.494 kr
Stiftelsen Snödroppen 882000-4789 — 396.333 kr
Stiftelsen Solblomman 814801-1235 — 371.069 kr
Stiftelsen Solstrimma 802411-9128 — 349.229 kr
Uppsala Waldorfstiftelse 817602-6733 — 300.838 kr
Stiftelsen Lillgården 802016-2908 — 257.486 kr
Stiftelsen Solbergafonden 815600-4445 — 253.011 kr
Stiftelsen Kosmos Förlag 802001-8621 — 228.222 kr
Stiftelsen Balders Förlag 815600-5590 — 215.744 kr
Stiftelsen Äppellunden 845001-4470 — 213.060 kr
Stiftelsen Hattstugan 802016-6263 — 212.894 kr
Stiftelsen Sånga Barnträdgård 802410-8626 — 200.948 kr
Stiftelsen Solvända 853300-7277 — 194.207 kr
Lärbostiftelsen 802409-0238 — 175.758 kr
Stiftelsen Solstigen Knivsta 817602-8879 — 169.920 kr
Stiftelsen Bokförlaget Fenix 802008-3377 — 116.442 kr
Stiftelsen Sea Quinta 857500-0594 — 112.039 kr
Stiftelsen Nyponblomman 829501-9528 — 110.353 kr
Stiftelsen Innerstadens Waldorfskola 802404-0001 — 98.286 kr
Stiftelsen Furus Bostäder 802424-8455 — 88.056 kr
Fröken Elin Hellströms stiftelse 802001-4067 — 84.136 kr
Stiftelsen Waldorfseminariet Göteborg 857204-8166 — 75.494 kr
Stiftelsen Jonas Skola 815600-9097 — 74.241 kr
Stiftelsen Läkeeurytmiutbildningen i Norden 815600-9295 — 58.388 kr
Stiftelsen DormeRo 802423-3028 — 51.971 kr
Stiftelsen Umeå Waldorfskola 894001-2076 — 47.595 kr
Stiftelsen Sagahuset 815600-2670 — 45.211 kr
Stiftelsen Regnbågen 829501-5377 — 35.938 kr
Stiftelsen Linneaskolan i Växjo 829502-1540 — 20.616 kr
Stiftelsen Den Stödjande Gesten 802408-9123 — 19.930 kr
Stiftelsen Mattisskolan 834002-0372 — 13 599 kr
Stiftelsen Järna Gårdhem 802405-0588 — 6.315 kr
Rafaelstiftelsen för läkeeurytmi 815600-6846 — 528 kr
Tunabergsstiftelsen 815601-0277 — 0 kr
Stiftelsen Solbackens Waldorfförskola 863500-6953 — o kr
Stiftelsen Norrbyvälle Gård 802426-2332 — ej verksam
Elsa Bergvalls stiftelse 825001-7590 — uppgift saknas
Pleroma Insamlingsstiftelsen 802426-1243 — uppgift saknas
Stiftelsen Koalan 825002-2061 — uppgift saknas
Byggnadsstiftelsen Hammarspången 825001-8051 — uppgift saknas
Rudolf Steiner Stiftelsen 815600-6432 — ej längre verksam
Stiftelsen Saltå Kvarn 815600-0773 — uppg om förmögenhet saknas (föreningen verksam och har styrelse tillsatt)
Stiftelsen Virbela Vatten Verkstad 815600-7364 — uppgift saknas
Stiftelsen waldorfpedagogik i grundskolan 815600-9089 — uppgift saknas
Proteus-stiftelsen 815600-8941 — uppgift saknas
Rudolf Steiner Stiftelsen för Läkepedagogik 815600-5509 — uppgift saknas
Rudolf Steinerseminariets Kulturstiftelse 815600-6085 — uppgift saknas
Stiftelsen Skilleby Ateljé 815600-6242 — uppgift saknas
Stiftelsen Saltå Arbetsskolas Bostäder 815600-0781 — avreg
Stiftelsen Solbergahemmets Bostäder 815600-2993 — avreg
Stiftelsen Solåkrafonden 815600-4452 — uppgift saknas
Stiftelsen Balderseminariet 815600-0179 — uppgift saknas
Stiftelsen Järna Waldorfskola 815600-3355 — uppgift saknas
Stiftelsen Biodynamiska Preparat 815600-6366 — avreg
Art Deliverance–Stiftelse för ny konst 815600-6556 — uppgift saknas
Stiftelsen Färgbygge 815600-4833 — uppgift saknas
Stiftelsen Järna Terapeutikum 815600-4775 — uppgift saknas

Tillägg 2009-10-27: Glaserstiftelsen. Tack till tipsaren!
Rättelse 2009-10-27: Felskrivning [Järneken heter förstås Steneken].
Tillägg 2009-10-31: Stiftelsen Virbela Vatten Verkstad, Stiftelsen waldorfpedagogik i grundskolan, Proteus-stiftelsen, Rudolf Steiner Stiftelsen för Läkepedagogik, Rudolf Steinerseminariets Kulturstiftelse, Stiftelsen Saltå Arbetsskolas Bostäder, Stiftelsen Skilleby Ateljé, Stiftelsen Solbergahemmets Bostäder, Stiftelsen Solåkrafonden, Stiftelsen Balderseminariet, Stiftelsen Järna Waldorfskola, Stiftelsen Biodynamiska Preparat, Art Deliverance–Stiftelse för ny konst, Stiftelsen Färgbygge, Greta Gerells Stiftelse, Stiftelsen Järna Terapeutikum.
Tillägg 2009-11-03: Ellen Keyskolans Byggnadsstiftelse.
Tillägg 2009-11-03: Byggnadsstiftelsen vid Umeå Waldorfskola.
Tillägg 2009-11-03: Stiftelsen Spira.

Thomas Lerner är skribent på Dagens Nyheter. Thomas Lerner skriver konsekvent alldeles okritiska artiklar om antroposofiska verksamheter, deras utövare och metoder. Se tidigare diskussion på VoFs forum, mitt tidigare blogginlägg, och en väldigt mycket äldre post här. Thomas Lerners artiklar brukar främst förekomma på den så kallade Insidan, men han har även bidragit med annat material, exempelvis om waldorfpedagogik (han är själv waldorfförälder i Kristofferskolan).

Det märkliga i den här kråksången är att Thomas Lerner och Stiftelsen Pestalozzi (815600-7711) råkar befinna sig på samma adress. Stiftelsen Pestalozzi förvaltar en förmögenhet på drygt 30 miljoner kronor och har som ändamål att “att understödja samt att bedriva utbildning och fortbildning av lärare m.fl. i waldorfpedagogik.”

Uttdrag ur länsstyrelsens stiftelsedatabas:

Till yttermera visso är denna adress Thomas Lerners adress, och det telefonnummer som anges för stiftelsen råkar vara Lerners hemtelefonnummer.

Jag vet inte jag, men jag börjar så smått ana att det inte är en slump att Thomas Lerners artiklar i Dagens Nyheter är anmärkningsvärt vinklade och okritiska.

Edit (tillägg):

Några artiklar ur DN-skörden

Alla mår bra av att ha grönt omkring sig

Konsten att vara människa

Miljön viktigare än social status (om bl a Nicanor Perlas)

Självklart att bildning behövs

Bilder hjälper Waldorfelever lära sig läsa

Åtskilliga artiklar Lerner skrivit kan dock inte återfinnas på DNs hemsida.