antroposofiska stiftelser — vidarstiftelsen

Ursula Flatters var till nyligen verksamhetsansvarig på Vidarkliniken (numer är hon visst “bara” läkare och styrelseledamot i Stiftelsen Vidarkliniken 815600-6168, inte att förväxla med Vidarstiftelsen där hon också sitter som styrelseledamot, se nedan), det delvis skattefinansierade antroposofiska sjukhuset i Järna söder om Stockholm. De senaste åren har Vidarkliniken fått kämpa mot oförstående delar av det offentliga Sverige som velat dra in den antroposofiska medicinens speciella dispens från evidenskrav — ett krav som alla andra aktörer på marknaden måste följa. Ursula Flatters har argumenterat i media, nu senast i ett pressmeddelande (som Dagens Medicin skriver om, liksom Patrik Lindenfors, även på Humanistbloggen), att myndighetskraven innebär en alltför tung börda för en sådan liten aktör som Vidarkliniken (att märka är dock att åtskilliga av medlen i fråga produceras av den internationella koncernen Weleda AG med dotterbolag Weleda Holding AB, med Weleda AB, i Sverige). Att det därför inte borde göra så mycket om läkemedlen faktiskt har någon effekt eller inte och att det, med andra ord, är (får man förmoda) helt ok att fortsätta att ta betalt för läkemetoder vars verkan är högst osäker och troligen icke-existerande. Det är tydligen för dyrt för Vidarkliniken och de antroposofiska läkemedelsföretagen att testa och utvärdera sina produkter, men det är uppenbarligen inte för dyrt för patienterna (eller skattebetalarna) att betala för onödig “medicin”. Ursula Flatters skulle kanske allra helst önska att staten gav bidrag till forskningen. Ja, utöver de bidrag som redan ges till den av Vidarkliniken nystartade forskningsavdelningen. Det är, hur som helst, för kostsamt för Vidarkliniken, och Flatters “hotar” med att den antroposofiska medicinen kan försvinna från Sverige om åtgärder inte vidtas. Continue reading

antroposoferna, stiftelserna och pengarna

Detta är egentligen en ganska tråkigt post. Men samtidigt rätt spännande. [2009-11-03: eftersom rätt många stiftelser tillkommit, notera att till listan senare tillagda stiftelser specificeras i slutet av posten, efter listan.] Härom dagen undrade jag vilka antroposofiska stiftelser det egentligen är som äger Saltå Kvarn AB. Jag vet fortfarande inte exakt vilka, men en av dem är Vidarstiftelsen — vilket framgår av stiftelsens hemsida — som förvaltar en förmögenhet på nära 500 miljoner kr. Utöver detta kan jag tänka mig ett antal av stiftelserna — se nedanstående lista — så som varande andelsägare i Saltå Kvarn AB. Det spelar nu kanske mindre roll exakt vilka de är. Det som möjligen kan te sig någorlunda fascinerande är de förmögenheter som dessa stiftelser är i besittning av. Och så måste man ändå observera att denna lista är långt i från komplett. Den består endast av uppgifter jag lyckats ta fram ur Länsstyrelsernas stiftelsedatabas. Det handlar om stiftelser som i sin ändamålsangivelse har olika antropsofiska kodord, eller som på andra sätt varit identifierbara. Men listan är mycket preliminär, och för att bli komplett behöver den komplettering. (Tips emottas tacksamt.) Det bör förstås också noteras att många antroposofiska verksamheter drivs i annan form; exempelvis som ideell förening (Antroposofiska Sällskapet, Kristensamfundet och dess avdelningar, m fl), ekonomisk förening (Skillebyholms Gård, Ekobanken. m fl) och aktiebolag (Saltå Kvarn, Steneken, Kulturforum Järna, Kulturhuset i Ytterjärna, Tunapack, Bragehem, m fl). Några av stiftelserna finns det anledning att återkomma till i separata poster, men nu får siffrorna tala för sig själva. Continue reading

thomas lerner, dagens nyheter och den antroposofiska rörelsen

Thomas Lerner är skribent på Dagens Nyheter. Thomas Lerner skriver konsekvent alldeles okritiska artiklar om antroposofiska verksamheter, deras utövare och metoder. Se tidigare diskussion på VoFs forum, mitt tidigare blogginlägg, och en väldigt mycket äldre post här. Thomas Lerners artiklar brukar främst förekomma på den så kallade Insidan, men han har även bidragit med annat material, exempelvis om waldorfpedagogik (han är själv waldorfförälder i Kristofferskolan).

Det märkliga i den här kråksången är att Thomas Lerner och Stiftelsen Pestalozzi (815600-7711) råkar befinna sig på samma adress. Stiftelsen Pestalozzi förvaltar en förmögenhet på drygt 30 miljoner kronor och har som ändamål att “att understödja samt att bedriva utbildning och fortbildning av lärare m.fl. i waldorfpedagogik.” Continue reading

secrets not well kept and a few medical miracles

the Steiner Storehouse writes

Rudolf Steiner has been referred to as “one of the best-kept secrets of the 20th century” — but this is not a good thing.

I guess somebody who held about half a billion lectures can’t really be said to be a secret. Whether that is a good thing or a bad thing would depend on what you fancy…

Steiner Storehouse sells this amazing product: Lightroot Comp.

The unusual properties of Dioscorea batatas, a wild yam, are confirmed by ancient wisdom, modern research and spiritual science.

The spiritual scientist Rudolf Steiner reveals what is probably the main reason for its effectiveness, i.e. that it has the unique property of storing the so called light ether. R. Steiner called this light ether an indispensable necessity for modern people. This quality helps our understanding of its overall tonifying effect on bodily functions, but also clarifies the beneficial role in strengthening the memory and helping the meditative work.

Continue reading

incarnation problems

Thanks to @thetismercurio, I get this lovely article. Quote:

Childhood illnesses can be of great value to an individual’s destiny.  Young children have more mutable DNA than adults.  Children often incarnate into a body in which they feel does not suit them.  In effect, they feel uncomfortable, not-at-home in the body.  The spirit of the child which, in its over-lighting wisdom, knows what is best for the child, can use a high fever as a catalyst to transform the DNA so that the body is made more suitable for the individual soul inhabiting it.

Here’s why vaccination poses a danger to the incarnation process:

Immunizations can interfere with this process, resulting in a child having to live with allergies and/or asthma for the rest of its life.

Continue reading

the tasks of humanity

an article originally from magazine Steiner Education:

Man as evolving being of body, soul and spirit stands at the centre of Anthroposophical work. The Waldorf teacher must permeate himself with knowledge, learning to recognize, if not experience, the presence and power of divine beings in world evolution and in the development of every human being. …the teacher’s task could never be properly carried out if he were not aware in the depths of his own being of the role of Christ in world evolution and in the life of every human being. Ultimately, it is this awareness that renders the teacher incapable of indoctrinating his pupils. Christ’s mission on earth was an intervention aimed at preserving human contact with the divine … Continue reading

fröken

jag menade inte att säga allt det jag sa, att skriva allt det jag skrev. Jag menade inte att säga att det var så hemskt som jag sagt att det var. Jag har inte lidit, och det borde jag ha vetat. Att mina reaktioner var oproportionerliga. De hade liksom legat och bitit sig fast och vuxit och blivit till ett monster.

Men vad var det egentligen som hände och som gjorde att jag blev kvar där i skolan, mot all odds, så länge, så ofrivilligt…? För jag kan inte tänka mig att det inte var alldeles uppenbart att jag borde ha sluppit undan så mycket tidigare. Eller trodde ni verkligen alla att en waldorfgrupp var ödesbestämd? Att var och en av oss var där för att våra individuella karma fört oss samman — och att vi därför var bundna att förbli där? Att ingen utväg fanns.

Och så var det ju, i 9 år fanns ingen utväg alls. Continue reading

levande döda ting

Ett par ytterligare reflexioner angående filmen En Skola.

Något som framgår vid flertalet tillfällen i filmen är hur döda föremål och till och med ytor, former och färger får liv i både lärares och elevers ögon. Man talar om stenar som får ont när de blir slagna, om färger eller pappersytor som blir förnärmade, med mera. Det är mycket sådant i waldorf; man talar om föremål och naturfenomen som om de vore levande varelser. Stenar har känslor, former upplever sig själva, dimman är varelser, den är dansande älvor… Ibland kände jag det som vore jag mindre levande än de döda tingen som man “antropomorfierade” kring. En organiserad lek jag har vaga minnen av (från lekskolan) är en lek där barnen, hopkurade under silkesdukar på golvet, föreställer stenar, barnen spelar stenar, de är döda, men väcks till liv. Man blir väckt till liv av en annan “sten” som redan väckts upp. Vad “leken” gick ut på har jag ingen aning om, men den innehåller åtminstone ett par viktiga symboler: det döda föremålets inneboende livsegenskap, och uppväckandet av det som är “dött” eller “omedvetet” till det levande och medvetna — död till återfödelse, sömn till vakenhet… Min poäng är, att icke-människor och icke-djur betraktas som levande väsen. Och att människor ibland betraktas som mindre levande väsen, paradoxalt nog. Men min omgivning har alltid tyckt att det är märkligt att jag så lätt kan tala om tings känslor och åsikter som om de vore just levande, och det har jag gjort sedan jag var liten (det är en böjelse jag har försökt inhibera… i alla fall i ytligare bekantas närvaro). När jag såg på filmen slog det mig, även om jag nog har tänkt tanken förr också, att detta inte är någon individuell egenhet (som andra har trott) eller min orginalitet och kufighet, utan att det är en (o)vana jag plockat upp från den omgivning jag liksom ofrivilligt levde i… Jag vore hellre ett original än en simpel imitatör, men det slår mig med fasa att jag är mer av det senare än jag trott.

Den andra reflexionen jag vill göra är kring den elev som talar om de inre bilder som exempelvis sagor skapar. Om att “se” olika abstrakta begrepp som former och färger. Eller att se, inom sig, en viss symbolik i en saga som en rumslig-estetisk upplevelse. Visst kan det bero på subtil manipulation — att man gjort barnen redo för inre upplevelser av en viss natur. (Jämför exempelvis med hur Steiner beskriver det andliga övandet — meditationer som ackompanjeras av bilder av former och färger.) Att man har förberett dem på att vissa stimuli bör leda till inre visuella upplevelser. Men jag kan tänka att det lika gärna kan handla om fenomen typ synestesi — att det här helt enkelt handlade om en individ som helt naturligt hade sinnesupplevelser av en art färga över sig på andra upplevelser, så att ett visst begreppsligt fenomen “får” färgtoner till exempel.

god morgon, fröken

Om filmen En Skola, Kunskapskanalen 30 sept 2009 (repriseras 2 okt). Ursprungligen visad 1968.

Ur ett väldigt egoistiskt perspektiv, hade jag önskat att filmen hade gjort skillnad. Att myndigheter hade brytt sig, att föräldrar hade öppnat ögonen, att skolan hade marginaliserats… att den hade gjort skolan så impopulär och givit den ett så dåligt rykte att även min mor hade snappat upp det. Och jag hade besparats de där åren. För jag finner det oerhört stötande att Göran Fant i (den nyinspelade) inledningen till filmen för över så mycket skuld på filmaren: han utnyttjade barnen, han tog fördel av den relativa öppenheten för att ge en bild av waldorfskolan som…

…faktiskt stämmer. För det är ju nämligen så, att hela filmen i genom, kommer lärare och andra vuxna på skolan till tals. Elever talar själva om hur skolan påverkat dem, till exempel i hur de tolkar skeenden, berättelser och så vidare. Det är inte filmaren som målar upp en bild av den här miljön; det är lika mycket de själva som gör det. Continue reading