östergötlands landsting och den antroposofiska medicinen

Genom Vidarnytt, Vidarklinikens nyhetsbrev, fick jag upp ögonen för Anna Kullberg, hälso- och sjukvårdsstrateg i Östergötlands Landsting. Kullbergs resonemang i Vidarnytt är rätt anmärkningsvärda. Hon bjuder på motsägelsefulla tankar som denna:

– Samtidigt håller vi förstås hårt på att det måste finnas utvärderingar och evidens för att kunna erbjuda olika former av KAM i den skattefinansierade vården.

Hon menar också att ‘inom hälso- och sjukvården misstolkar man ibland evidensbegreppet.’ Dessutom förespråkar hon att läkare ska utöka sin kunskap om alternativmedicin, uppenbarligen med syftet att sådan medicin då görs tillgänglig för patienterna. (Kunskap borde leda till det motsatta.) Kullberg:

– Man ska inte kunna skylla på att man inte vet något om komplementära vårdformer. Det är annars ett klassiskt sätt att smita undan.

Är det verkligen rimligt att kräva att sjukvården ska ha kunskap om alla vrickade metoder som ändå inte fungerar? Är det att ‘smita undan’? Annars kunde man lätt föreställa sig att erbjuda patienter det de vill ha, oavsett metodens ineffektivitet och oavsett patientens bristande medicinska kunskaper, är att smita undan ansvaret som vårdgivare. (Och ansvaret som förvaltare av skattemedel.)

Anna Kullberg menar att alla vinner på att integrera komplementära vårdformer med övriga sjukvården.

Och det får landstinget i Östergötland betala för, uppenbarligen. Landstinget är ett av de landsting som har avtal direkt med Vidarkliniken, och förutom antroposofisk vård verkar landstinget glatt erbjuda vissa andra alternativa metoder. Anna Kullbergs intresse för alternativvård kan måhända betraktas som god strategi — ur Vidarklinikens och den antroposofiska medicinens synvinkel. Vore det inte rimligt att först fråga sig om de antroposofiska metoderna är effektiva? Om mistel faktiskt är ett rimligt alternativ i cancerbehandlingen? (Svaret är nej. I alla fall om misteln finansieras av landstingen. Privat står det väl envar fritt att ansluta sig till vilken trosuppfattning som helst.)

Anna Kullberg har även annars deltagit i olika projekt för den antroposofiska medicinen. Ett nämndes i förbigående i artikeln, nämligen studien av patientnöjdhet i den antroposofiska medicinen [pdf]. En studie som (del?)finansierades av landstinget, och som används flitigt av dem som vill visa att Vidarkliniken minsann är fantastisk. Utmärkt reklam, med andra ord. Att det är föga förvånande att personer, som är positivt inställda till antroposofin och väljer att vårdas på antroposofiska vidarkliniken, anser att kliniken är trevlig och blir nöjda och glada av sin vistelse där, nämns allt för sällan.

I Svenskt Forum för Integrativ Medicin deltar Kullberg i en koordinationsgrupp där bland andra Torkel Falkenberg (KI och Vidarkliniken) och Thomas Schneider (Vidarkliniken) också deltar. Forumet, som är ett samarbete mellan landsting, akademiska institutioner och Vidarkliniken, anordnade en konferens 2007. Det finns dokumentation i denna pdf. Bara en snabbtitt på programmet avslöjar att konferensen har fokus på antroposofisk medicin och utövare av antroposofisk medicin. (Kiene, Kienle, Falkenberg, Arman. Och sedan då, som en extra bonus, Göran Rosenberg som moderator!)

Kullberg har också deltagit i en konferens om antroposofisk medicin i år. Den konferensen arrangerades av en stiftelse med anknytning till antroposofin, Ekhagastiftelsen. I dokumentationen [pdf] från konferensen kan man på s 19 ta del av sammanfattningen av Kullbergs presentation. Exempelvis detta om hur man kan fiffla in alternativmedicin genom att låtsas ett dess syfte är att ‘främja hälsa’ i stället för att ‘bota’ (sjukdom).

The Swedish National Board of Health and Welfare allows integrative healthcare to be used to a much greater extent for health promotion purposes than for curative ones. Many integrative methods are already part of health promotion. If we use the health promotion perspective when implementing integrative healthcare, we have a much larger arena to act on.

Vilka ingår i den grupp hon refererar till i första person plural? Och hur företräder hon det östgötska landstingets intressen i denna fråga — förutsatt att landstingets intresse inte är att slösa medel på ohållbara metoder? Hon menar tydligen också att

[n]etworking is very important to encourage health care personnel to implement integrative methods.

Något som knappast går att tolka på annat sätt än att hon anser att dessa metoder ska uppmuntras. Med en sådan här ‘strateg’ är det kanske inte konstigt att just det östergötska landstinget är så postitivt inställt till Vidarkliniken och liknande verksamheter. Vem tjänar på det, och vem får betala för det?