uppslagsverk

Den här norska artikeln ifrågasätter de antroposofirelaterade artiklarna i ett norskt uppslagsverk. I artikeln sägs att wikipedias artiklar är av bättre kvalitet, men det kan verkligen betvivlas; dock lite beroende på vilken språkversion av wikipedia som avses. Hur som helst visas att samtliga artiklar om antroposofin, den antroposofiska rörelsen, waldorfpedagogiken, den antroposofiska banken, kristensamfundet, med flera ämnen som har med antroposofin att göra, är skrivna av personer inom den antroposofiska rörelsen.

Vad gäller den svenska Nationalencyklopedin på internet är de fritt tillgängliga artiklarna alldeles för korta för att man ska kunna bilda sig någon uppfattning. Inte heller anges, vad jag kan se, vem som har författat dem; för det måste man vara inloggad. Under avsnittet antroposofi läser jag:

livs- och världsåskådning grundlagd av Rudolf Steiner. Den ser sig som en kunskapsväg, med vars hjälp människan kan få kontakt med “de högre världarna” och beskriva dem vetenskapligt.

Sug på ordet ‘vetenskaplig’ en stund och läs NEs avsnitt om vetenskap. Kan man beskriva de högre världarna — vars existens är totalt immateriella, översinnliga — med hjälp av den vetenskapliga metoden, NE? Men faktum är att den fullständiga versionen, skriven av Helmer Ringgren, är mer rättvisande. Den talar om att antroposofer anser att antroposofin är en kunskapsväg och att människan genom antroposofin kan beskriva de högre världarna ‘med vetenskaplig exakthet’ (och där ser jag en gradskillnad — detta uttryck är mer acceptabelt än påståendet om att beskrivningen skulle vara vetenskaplig). Dessutom talar artikeln om den antroposofiska utvecklingsläran vad beträffar både människan och världen, samt om reinkarnationen.

Men den öppna NE har bara två korta stycken om antroposofi. Där får vi veta att antroposofins centrum finns i Järna, men inte att det finns ett antroposofiskt sällskap. Och om antroposofiska föreställningar får vi inte veta mycket, annat än att antroposofin räknar med existensen av högre världar. I det andra stycket går man över till att tala om den antroposofiska medicinen och säger:

Diagnostikmetoderna är väsentligen desamma som inom egentlig sjukvård.

Detta är ju inte riktigt hela sanningen, men jag förmodar att de lämnar öppet för tolkning genom att skriva ‘väsentligen’ (hur mycket?). De antroposofiska diagnosmetoderna är naturligtvis helt annorlunda än metoder som används inom vanlig sjukvård. Det utesluter ju inte att antroposofiska läkare använder konventionella diagnosmetoder! Det är ju lite grand det som är syftet med den antroposofiska medicinen, och anledningen till att den endast tillämpas av legitimerade läkare. Men man kan inte säga att de antroposofiska ‘[d]iagnostikmetoderna är väsentligen desamma som inom egentlig sjukvård.’ Och det är väl så utsagan måste tolkas? Det märkliga är att i den fullständiga NE-texten nämns inte att ‘diagnostikmetoderna’ skulle vara ‘väsentligen desamma’. Dessutom talas det där om behandlingsmetoder, inte om diagnosmetoder.

NEs avsnitt om Rudolf Steiner är ännu kortare, och titulerar honom ‘skriftställare’. Det är väl snäppet lämpligare än att kalla honom vetenskapsman, vilket är vanligt. Artiklarna om waldorfpedagogik och waldorfskola är totalt intetsägande; den senare är faktiskt något bättre, om NE hade berättat vad antroposofi var. Waldorfskolan är, enligt NE en

fristående skola där undervisning bedrivs enligt waldorfpedagogiken, som grundar sig på Rudolf Steiners antroposofiska människosyn vad gäller lärarutbildning och undervisningsmetoder

För att se vem som skrivit artiklarna måste man alltså logga in. Avsnittet om Rudolf Steiner är skrivet av den betydelsefulle antroposofen Frans Carlgren. Han har också givits uppdraget att skriva avsnittet om waldorfpedagogik. Det är anmärkningsvärt. Som länktips får man Waldorfskolefederationen. Avsnittet om antroposofin är emellertid skrivet av Helmer Ringgren och, om jag inte misstagit mig efter en snabbgoogling, är (eller var) han teolog. Vad gäller de två avsnitten om Steiner och waldorfpedagogiken har alltså NE samma problem som det norska uppslagsverket, det vill säga att texterna är skrivna av personer med personlig anknytning till rörelsen. Det behöver inte vara fel eller kontroversiellt att använda Frans Carlgren såsom en av helst flera källor, men jag tycker nog att den slutgiltiga NE-texten bör skrivas av någon som inte är så starkt involverad i den antroposofiska saken. Jag tror helt enkelt inte att det är lämpligt att NEs artiklar inom detta område författas av en antroposof, även om det är en antroposof som besitter en hel del kunskap.

One thought on “uppslagsverk

Comments are closed.