kristallisation

Öhmans mat & vin om biodynamiskt vin och biokristallisation:

Hur får man då ut ett resultat av dessa kristaller kan man fråga sig? Kristallernas mönster tolkas utefter hur ”harmoniskt” och ”komplext” mönstret är. Att konventionellt odlade viner, enligt uttolkarna, tenderar att ha disharmoniska och oregelbundna mönster behöver väl knappast påpekas. En helt subjektiv bedömning med andra ord.

Läs mer! Kristallisation är en sådan där antroposofisk företeelse som jag verkligen inte lagt mycket möda på att förstå. Bildmaterialet är ibland tjusigt. Och den så kallade fria högskolan för antroposofi, vid Goetheanum, har förstås en naturvetenskaplig sektion, där man pysslar bland annat med forskning på kristallisationen. Om växtkristallisation kan läsas:

Jedes Kristallisationsbild stellt eine Momentaufnahme aus dem Leben der Pflanze dar. Durch eine Reihe von Bildern bekommt man Zugang zu der Pflanzenentwicklung, zu den Lebensprozessen. Absolute Werte sind, genauso wie bei lebendigen Organismen, nicht adäquat. Im gedanklichen Verbinden der Bildphänomene begibt man sich auf die Ebene, auf der sich der pflanzliche Organismus in seine Umgebung hineinstellt. Diese Ebene gehört nach Rudolf Steiner zum Ätherischen.

En pdf-fil, tillgänglig på engelska, ger vidare anvisningar. Det här dokumentet [pdf] från Biodynamiska Föreningen visar att metoden använts i en bedömning av olika märken och typer av äppelsaft. Bara som ett exempel. Eller varför inte den här roliga lilla saken [pdf] om vin före och efter filtrering? (Inklusive uppgifter om månfaser.) I en av Biodynamiska Föreningens tidningar skrivs om ett kristallisationsförsök:

När kopparklorid kristalliserar på en glasplatta bildas ett sorts skelett av kristallnålar. Vid tillsats av växtsaft till saltlösningen förändras kristallbilden. När exempelvis växtsafter åldras och bryts ned förändras de kristallbilder de ger upphov till. Det blir bland annat fler och fler avvikande nålstrukturer i bilden. På så sätt kan en skala åstadkommas från färsk växtsaft över ett antal mellanstadier fram till nedbruten växtsaft. Denna skala ligger till grund för tolkningen av växtsaftens kvalitet. Man antar då att en färsk växtsaft är av bättre kvalitet än en nedbruten.
Genom att räkna antalet avvikande nålstrukturer per ytenhet i kristallbilden kunde antalet felenheter överföras till en siffra. Ett högre värde motsvarar ett prov med sämre formbildande förmåga. De lägsta värden fanns här i det biodynamiskt gödslade ledet. [pdf]

Givetvis. Mer kan läsas här [pdf]. Det här med formbildande krafter — alternativt gestaltande krafter, eterkrafter eller livskrafter — är egentligen ett kapitel för sig, men är antroposofiskt sett hiskeligt viktigt. Det fysiska delar människan med mineraler, växter och djur. Med växterna och djuren delar hon även livskraften, det som kristallisationsförsöken antas mäta. Men endast djur och människor, inte växter, äger också nästa ‘nivå’ — den astrala. Och människan skiljer sig från djuren genom det högre jaget. Dock, och det säger sig väl självt, de krafter, som man menar sig kunna utvärdera genom kristallisationsförsökten, är utomordentligt betydelsefulla för liv och livsprocesser. Om de sedan går att mäta med hjälp av kristallisationsmetoden är en annan sak; men eftersom utgångspunkten är den antroposofiska bilden av hur tillvaron är uppbyggd, så kan man kanske låta sig övertygas av resultaten om man redan är övertygad om utgångspunkten. (Men det är egentligen lustigt hur andliga realiteter, trots allt, antas kräva materiella belägg.)

About these ads
Follow

Get every new post delivered to your Inbox.

Join 768 other followers