obegripligt fult

Ljungquist skriver, i sitt senaste blogginlägg, om, bland annat, nedläggningen av biblioteket i Ytterjärna. I inlägget nämns en artikel som ska stå i Balder, men jag vet inte. Senaste Forum Antroposofi nämner däremot Biemond på omslaget (och, förmodar jag, inne i tidningen). Det skulle ju också göra uttalandet, om att den antroposofiska ‘krisen’ nämns från ‘officiellt’ (antroposofiskt) håll, begripligt. Men det var inte det jag skulle skriva (även om det är intressant), för när jag läste inlägget, tänkte jag att jag skulle gå in på Antroposofiska Sällskapets hemsida. Och titta på hur senaste numret av Forum såg ut, det utlovades nämligen redan tidigare att den skulle komma att göras om. (Det är en medlemsskrift, kan alltså inte köpas i butik, tyvärr. Och jag är inte medlem.)

Nu till saken: vad fan? Jag hoppas innerligt att det inte är så där tidskriften ser ut på riktigt. För i sådana fall: tala om att ha förlorat den estetiska kompassen. Handtextat med mjölkig svart tuschpenna? Herregud. Vad i hela fridens namn är tanken bakom denna hiskeliga design? Den är, om möjligt, ruggigare än antroposoftypsnitt och pastellfärger. Är det ett försök att vara nydanande och ungdomlig? Jag begriper inte varför det skulle behöva inbegripa fulhet, dock. Kanske har tidskriften, i tryckt form, ett ordentligt typsnitt i rubriken? Jag hoppas det.

30 thoughts on “obegripligt fult

  1. Se på katten. Det finns ett nytt nummer av Balder. (Man kunde ju inbilla sig att de själva skulle vara först med att annonsera det på sin hemsida, men så var det inte.)

    http://www.tidskriftsbutiken.nu/issue_info.php?mag=32

    Ur innehållet: ‘Mats Ahlberg: Järna tar färg. Samtal med Rembert Biemond’. Inte för att det spelar någon roll. Men om nu någon, mot förmodan, skulle leta efter artikeln, så vet denne att mina spekulationer i blogginlägget ledde mig fel. (Jag hittade innehållslistan för vad som på Balders hemsida sas vara det senaste numret. Det var det alltså inte.)

  2. Now, here you go:

    das G, 2011

    This is a stunning and simple font.

    ‘‹Das Goetheanum› wie auch die Titelschrift erscheint in dem neuen Schriftschnitt Titillium. Er ist an der Accademia di Belle Arti di Urbino/Italien entstanden und vereinigt Sachlichkeit mit Gemüt.’
    http://www.dasgoetheanum.ch/4382.html

    I wrote about it several months ago, when I saw it used on a website:
    https://zooey.wordpress.com/2011/02/23/goetheanum-einszueins/

    It’s very nice. A good choice.

  3. Men SUNE!! Jag som undrade om du var sjuk. Eller borttappad eller något.

    Berätta nu för mig: ser Forum Antroposofi verkligen ut som på bilden? (Jag menar tidskriftstiteln FORUM, tuschklottret ovan den omslagsbilden (den turrellska, antar jag). Resten är ok.)

  4. Har du drabbats av fåordighet, Sune? Du är kanske inte helt frisk, trots allt. Det är lite okaraktäristiskt för din verksamhet. Så där i allmänhet.

  5. Hej där, såg först nu ditt inlägg. Jo tidskriften ser ut så där med tuschmålade rubriker. Om min version av bladet hade en journalistisk strävan till en karaktär av nyhetsblad i bred mening, har det nuvarande bladet mer en ton av smalt introspektivt kulturmagasin väldigt likt Balder. Tycker många. Som avsatt redaktör får jag ibland frågan om vad jag tycker om nya Forum. En inte alldeles lätt fråga till en som i hela sitt 23-åriga redaktörskap strävade att undvika det traditionella föreningsbladspräglade intrycket. Det inåt- och bakåtblickande, stillastående som alltid präglat de antroposofiska medlemsbladen.

    När detta är sagt kan jag trots allt erkänna att den minimalistiska och sparsmakade interiören är smakfull även om minimalismen gått till överdrift i bakvagnens rubriker, som står vid sidan av (inte över) artiklarna och är satta i samma grad som brödtexten.

    Rubriken, som normalt är det som först möter ögat och motiverar fortsatt läsning, blir på det sättet svår att lokalisera, vilket ger ett lätt absurt intryck. De handmålade rubrikerna i framvagnen kändes lite aviga först, speciellt som de är amatörmässigt formulerade och inte lockar till läsning. Men stilen är designad av proffs har jag fått veta (och inte av f d waldorfelever), liksom den trådbundna ryggen, vars löst hängande trådar sägs vara det senaste inom tidskriftsutgivning. Mådä.

    Men det viktigaste med en tidning, angelägenheten, upplever jag inte. Inte den där nödvändiga driften att “vara tvungen” att direkt läsa en artikel så fort man får se den. I en mediespäckad tid som allt mer handlar om prioriteringar i nyhetsströmmarna hamnar ett sådant alster ohjälpligt i den hög man hoppas ha tid att läsa längre fram. Vilket ju aldrig inträffar. Så för mig framstår nya Forum som bara ytterligare ett symptom på Antroposofiska Sällskapets irrelevans idag.

  6. Pardon me … though I don’t really know what the thread’s about, does anyone know the name of that font?

  7. Hejsan,
    Nu har jag fortfarande inte sett tidskriften i fråga i den nya tappningen. (Jag tittade efter om den gick att köpa på Robygge — kunde inte se den. Lite trist!) Men när jag såg omslaget på Antroposofiska Sällskapets hemsida trodde jag att det var något slags skiss — typ ‘vi tänker plutta dit tidskriftstiteln när vi hittar rätt typsnitt’… Det är verkligen jättefult, tycker jag fortfarande. Inte bara den blaskiga tuschen — det är något obalanserat över intrycket.

    Dessutom ser det ut som en skolarbete från den tiden när man måste skriva på skrivmaskin och var tvungen att göra ett omslag och skrivmaskinen klarade bara 12p så rubriken fick man tuschtexta bäst man kunde. Ungefär så. Och så klippte man ut en bild som man limmade fast under. Uj. Den vita bakgrunden på nya Forum förstärker bara det intrycket.

    Gamla designen var snyggare. Kanske väl slätstruken; inte särskilt wow, eller så. Men ok. Balder har stil — estetiskt sett. (Tyvärr tycker jag innehållet sällan motiverar priset. Det är lite för tunt. Till och med för ett introspektivt kulturmagasin…)

    Das Goetheanum, däremot, är skitsnygg. Och där kan man ju tala om minimalism, men jäkligt snygg minimalism. (Om någon läsare här inte sett den, så kan man nu bläddra i några provexemplar här: http://issuu.com/dasgoetheanum — jag rekommenderar detta: http://issuu.com/dasgoetheanum/docs/einszueins.)

    Minimalism är ju inget att sträva efter i sig — är det inte gjort snyggt så är det inte. Och fultråkig minimalism är väl — borde väl vara — snarare på väg ut än på väg in. (Tycker jag.)

    ‘Men stilen är designad av proffs har jag fått veta (och inte av f d waldorfelever),’

    Man kan förvånas över vad proffs kan åstadkomma…

    ‘liksom den trådbundna ryggen, vars löst hängande trådar sägs vara det senaste inom tidskriftsutgivning.’

    Skulle säkert kunna vara stiligt, men frågan är ju om det är värt det. Måste vara mycket dyrare än häftklamrar. Och satsar man på sådana finesser ska ju gärna helhetsintrycket vara proffsigt… (Detta sagt med reservation för att jag ju inte sett tidskriften i fråga annat än på bild…)

    Och, ja, rubriker som står ut är ruggigt viktiga. Det är inte bara en estetisk fråga, om än även en sådan, utan en fråga om att inte ‘irritera’ läsaren med bristande orienteringsmöjligheter.

  8. ‘Pardon me … though I don’t really know what the thread’s about, does anyone know the name of that font?’

    Which one? The hideous FORUM font (that’s just handwriting) or Das Goetheanum’s?

    Das Goetheanum’s font is called Titillium and was developed by the Accademia di Belle Arti di Urbino, Italy. Apparently.

    http://www.fontsquirrel.com/fonts/TitilliumText

  9. Nej, tidskriften säljs inte på Robygge, men jag tror snart det är möjligt att få gratisex om du kontaktar Joel Hallklint på AS sekretariat. Han brukade i alla fall göra så på min tid när numret efter kommit ut.

  10. Ja, jag har för mig att det står något om gratisex på AS hemsida.

    (Ditt sista nummer, 2/10, plockade jag på mig på Kulturhuset. Det fanns i massor i de där broschyrställen. Men jag gissar att det berodde på reportaget om den pågående utställningen.)

  11. Jomenvisst har Goetheanum-bladet blivit snyggt. Efter att i nästan ett sekel sett ut som det gjorde på 20-talet, och efter årtionden av grälande om förnyelse, ser bladet riktigt modernt ut. Stramt och estetiskt tilltalande. Nu har jag inte kollat innehållet. Håller det för “tidens krav” som RS brukade uttrycka sig? Eller är det som tidigare ohjälpligt fast i ett romantiskt präglat 20-tal? Befinner det sig i 2000-talet?

  12. Diana — I love fonts. One of the reasons I don’t change the so-called theme of this blog, i e the design template, is that it’s the only one of those WP offers that I’m not unhappy with. It’s not just about fonts though, but that’s one thing.

    Have you seen: http://ilovetypography.com/

  13. Mummel — jag tycker att de nummer jag läst online har varit bra. Ibland riktigt bra, och inte alls något slags 20-tals fossil. (Stadsbiblioteket i Stockholm prenumererar på den!! Märkvärdigt, men helt sant. Jag kan alltså rekommendera att man slinker in där om man har vägarna förbi.) Bra skribenter också.

    Och humor. Den artikel som jag refererar här:

    https://zooey.wordpress.com/2011/02/22/dining-with-seers-culinary-considerations-for-life-among-clairvoyants/

    är visserligen från strax innan den estetiska omdaningen. Men den är så fantastiskt rolig att det är värt rota fram det numret. (Det är nr 7/2011.)

  14. Thanks, no, I hadn’t. Typography is another whole world of obsessiveness. I’m fascinated by it, but have to reel myself in. I sometimes design posters and presentations for authors and I want to help them look “up to date” I but have to resist spending 400 hours on details that only other type-obsessives will even notice.

  15. The more fonts I look at, the more I appreciate the simple and clean ones… (The font on my old header began to disturb me as being ‘too much’… and it wasn’t *that* crazy. There sure are worse. The present header font I really like, despite it not standing out much.

  16. I view your font choices as being in character with the looks of the Swedish text in print.

    Or, it could be that I’ve simply come to associate that look with Swedish text, since I almost never look at Swedish text anywhere but here on your blog!

    Swedish text, to me, has a flat, horizontal look to it. I think I mentioned before that I don’t care for its appearance (sorry!!) It always looks to me like it wants to stand up, but can’t quite manage it. And you accentuate that aspect by your usual disdain of capital letters.

    Lol!! Of course I’m crazy, this is blithering nonsense, take that into account … I have to go do some real work …

  17. Ha! But I can’t choose the text font; it comes with the theme. I’ve also noticed it looks different depending on the fonts you have installed on the computer. (It looked hideous after I reinstalled my OS, and I had not yet added extra fonts…)

    The only font I can choose is the font in the header image (because, well, it’s an image).

    So you may actually be associating an american font with swedishness for all I know!

    ‘It always looks to me like it wants to stand up, but can’t quite manage it.’

    LOL! It’s very funny, actually. It’s interesting, too. (I remember you saying something about this earlier, indeed.) I mean, I’ll never see swedish text the way an outsider would see it. And, as far as english is concerned, it’s so prevalent everywhere, texts, ads, books, magazines… you see so much of it so that, aesthetically, it’s not foreign… you can’t view it as someone would view it who wasn’t used to seeing it all over the place.

    It does give a different visual impression, absolutely.

    And it’s true I have a disdain for capital letters… I like to avoid capital letters in post titles for example. But even in text, swedish capitalizes less than english does. We don’t capitalize I (jag), weekdays, months, and so forth. Or languages. Or when writing ‘American’, we’d write ‘amerikansk’ (if it’s an adjective) or if it’s a person: ‘amerikanare’. No capitals. German, on the other hand, I find disturbing for one reason: that damn capitalization of every noun.

    Anyway, this lack of capitalization probably makes the text look ‘flatter’ — it’s not interspersed with happily erected I’s for example.

    Now, the title of the *old* ‘Forum Antroposofi’ actually read ‘forum antroposofi’ on the front cover. I like that!! (But the font was not smashing.)

  18. It just occurred to mr Dog and myself that someone somewhere, against all odds, might wonder what FORUM (Forum Antroposofi) used to look like. We don’t want to leave people in the dark about this, so we thought we’d show it…

    forum

    Tell us you did wonder, or we’ll be upset! Especially mr D.

    Sorry for the bad image quality — it was too dark in the apartment, and I had to push ISO to the limit (almost). We don’t like using flash.

    (Hint to Sune: this is not meant as an insult, a hate campaign or a crusade. Mr Dog takes his task seriously, whether it’s Financial Times or Forum Antroposofi. Not that we read either very frequently. As a side-note…)

  19. Mr. Dog’s hair is a really beautiful colour here. Please thank him for showing us the old style ‘Forum’.(Tickle his stomach- or whatever)

  20. Det jag tycker är lite synd är att AS gamla medlemsskrifter innehåller så mycket material som det vore helt guld om det fanns tillgängligt på internet. Inte allt förstås, men det finns utomordentligt spännande material… som man nu måste krångla sig till något biblioteksmagasin för att läsa. Tänk om en del av allt det materialet kunde scannas in och tillgängliggöras! Det vore väl ändå jättekul?

  21. Det fanns som en intention under alla åren efter vi gick över till data. Men tiden fanns inte. Och jag lyckades aldrig få någon annan att göra det. Men förr eller senare blir det nog gjort av någon obetald eldsjäl… Du har rätt – det är en guldgruva för intresserade och ett material som skulle fungera som en liten orientering i den antroposofiska världsbildens mångfald.

  22. Jag skulle göra det om jag hade det tekniska kunnandet, inkl utrustning, och tillgång till materialet (tidningarna). Jag menar allvar, jag skulle glatt lägga obetald tid på det. Den dag det dyker upp en antroposofisk eldsjäl som vill ta itu med detta kan vederbörande skaffa sig en assistent i mig. Jag får gåshud av att tänka på inscannade medlemsblad från den tidiga antroposofins årtionden. Det mer sentida materialet inte att förakta (det är nämligen också i stora delar guld), men det är något visst med sådana där tidsdokument. Att transporteras tillbaka till tiden när Steiners död rapporteras. Eller när Kinell skriver om det nya Goethanum 1928. Och sådant. Eller Kinells serie om sällskapets historia, publicerad på 20-talet har jag för mig. Men, som sagt, det finns massor spännande från senare delen av 1900-talet också. Bl a en hel del om olika konstnärer och författare — högst intressanta saker.

    (Hörru, Sune, din lurker, det är lite synd att du inte har det tekniska kunnandet, för du har garanterat för mycket tid över till att lägga på diverse ofog.)

  23. Sen finns det förstås ett antal artiklar som väl är tveksamt om de någonsin bör se dagens ljus igen. Annat än möjligen i något slags historisk-kritisk form.

Comments are closed.