antroposofiska perspektiv på sjukdom

Det här inlägget innehåller fördjupning och en del bakgrundsresonemang som är relevanta i ljuset av tidigare inlägg i mässlingsrådsdebatten. Att mässlingsråden var högst olämpliga, i all synnerhet som de publicerades av ett offentligt finansierat sjukhus, är en sak. En helt annan sak är att den bakomliggande synen på människan och på sjukdom är högst fascinerande. Jag hoppas att andra tycker detsamma, varför jag här publicerar mina egna anteckningar i redigerad form! I slutet finns en lista med material för vidare läsning i ämnet.

antroposofin

Vidarkliniken är en antroposofisk klinik, och antroposofin en esoterisk religionsbildning, som till sig räknar en rad konkreta tillämpningar och verksamhetsfält. Bland dessa finns en egen läkekonst, som påstås förena antroposofi med konventionell medicin. Den antroposofiska medicinens grund är den antroposofiska människosynen och dess sjukdomsförståelse. Antroposofin har såväl en egen ‘människokunskap’ och ett anspråk på att besitta en högre sanning än den som är åtkomlig genom konventionella vetenskaper. Den antroposofiska kunskapen utforskas med ‘andevetenskapliga’ metoder. Antroposofin och dess praktiskt inriktade verksamheter är än i dag baserade på de insikter Rudolf Steiner uppnådde genom sin förmåga till klarseende – det vill säga, han menade sig kunna skåda en högre, andlig verklighet och meddelade sina anhängare kunskaper om dessa översinnliga världar. Utan dessa insikter skulle den antroposofiska medicinen inte existera. Vidarkliniken vill ogärna kännas vid att det är en religiös läkekonst som bedrivs. Likväl är den antroposofiska delen av verksamheten huvudsakligen, för att inte säga helt, baserad på tro — och inte på vetande, i dessa uttrycks gängse bemärkelse. Antroposofer ägnar sig åt att bekräfta Steiners lära; sällan ses några ansatser till att söka motbevisa dess giltighet. Antroposofiska läkare har en medicinsk utbildning, men studerar utöver detta antroposofi. Vid den antroposofiska rörelsens högkvarter, Goetheanum, i Dornach, finns också den antroposofisk-medicinska grenens internationella centrum. De olika verksamhetssektionerna har lokala motsvarigheter i landssällskapen.

Antroposofin, inte vetenskapen, kan förklara de märkliga rekommendationer som Vidarkliniken ger om mässling och mässlingsbehandling. Inte oväntat söker dock Jackie Swartz, Vidarkliniken, efter icke-antroposofiska argument för att rättfärdiga den negativa, om än inte helt avfärdande, inställningen till vacciner; en inställning, som är vanlig bland antroposofiska läkare, och som i grund och botten är andligt motiverad. Swartz försöker därmed ge vetenskaplig pondus åt råd som bättre kan förklaras av de andliga föreställningar som inbegrips i antroposofin.

Swartz påpekar att kliniken inte kategoriskt avråder från vaccinering, något som inte heller hade påståtts. Inte ens Rudolf Steiner själv avråder kategoriskt från vaccinering! (Nu avled han i och för sig redan 1925, innan mässlingsvaccinet existerade.) Emellertid framgår det av Swartz skriftliga produktion i ämnet att hans egna synpunkter på vaccinering bär en viss negativ prägel, att han förminskar riskerna med mässling och att han företräder en syn på sjukdom som något positivt och meningsfullt. Det senare är, ur antroposofisk synvinkel, inte något konstigt. När Vidarkliniken skriver att antroposofiska föräldrar är mot vaccin därför att de är för mässling, är det ett helt korrekt påstående, som även tycks passa in på en del antroposofiska läkares inställning.

reinkarnation och karma

Antroposofin räknar utöver den fysiska verkligheten med en andlig dimension. Människan består inte endast av sin fysiska kropp och dess processer, utan även av flera översinnliga ‘skikt’, så kallade väsensled, vilka sägs kunna varseblivas av den som genomgår en esoterisk skolning. Liknande gäller för sjukdomsbegreppet, där man förutom de yttre manifestationerna av sjukdom (symptom) räknar med den andliga aspekt, som inte kan förstås på konventionellt medicinskt vis. Sjukdomen är i grunden dessa andliga processers och sammanhangs epifenomen. En av de allra mest betydelsefulla antroposofiska idéerna är återfödelsen: människan har en evig, odödlig kärna som genomlever upprepade jordeliv. Ett barn som i dag ligger sjukt i mässlingen, befinner sig varken för första eller för sista gången i den fysiska tillvaron.

Sjukdom, hälsa och livslängd är, precis som andra omständigheter och levnadsbetingelser, förbundna med karma och underkastade karmiska lagbundenheter. Sålunda är sjukdomar — liksom i förekommande fall döden — händelser som har karmisk mening; de har syfte och funktion i ett mycket stort perspektiv. Det antas att en individ ‘väljer’ att söka upp en sjukdom därför att det i hennes karma finns något som behöver bearbetas eller som behöver förberedas; sjukdomen är således ett medel i den reinkarnerande människans andliga utveckling mot större fulländning. Den berör såväl hennes förflutna som hennes framtid. Sjukdomens orsak kan återfinnas i tidigare liv, i individens ‘biografi’, som det kryptiskt brukar uttryckas i antroposofiska skrifter; dess karmiska verkningar kommer att uppträda i kommande jordeliv.

Förutom individuellt verkande karma, äger skeenden som drabbar hela eller delar av mänskligheten karmisk mening; exempelvis kan epidemier antroposofiskt betraktas som nödvändiga steg i mänsklighetens, eller specifika kulturers, karma. Epidemier — och andra katastrofer — inträffar därför att mänskligheten i ett visst skede av sin utveckling behöver och måste söka dem. De hjälper mänskligheten till framåtskridande, till högre andlig medvetenhet och till större fulländning.

Varje läkare måste acceptera att läkning inte är möjlig om karma inte tillåter det, menar Steiner, men det är viktigt att påpeka att detta inte per definition syftar på en typ av fatalism som kunde medföra att antroposofisk medicin försakade alla preventiva eller behandlande åtgärder. Däremot har den speciella sjukdomssynen en viss betydelse vad gäller vilka preventiva och terapeutiska åtgärder som vidtas. Att förebygga en sjukdom kan, enligt antroposofiska läkare, ge vinst inom loppet av en inkarnation, men sett över flera, kommer saken i ett annat ljus, eftersom sjukdomen erbjuder en möjlighet till andlig utveckling. Sådana förhållanden tar den antroposofiska medicinen i beaktande, precis som man beaktar en mängd andra faktorer, processer och samband vars existens svårligen låter sig bevisas, och som i allmänhet endast kan varseblivas av den andligt skolade.

inkarnationsprocessen

Barnsjukdomarna får också ytterligare en andlig motivering i föreställningar om barnets inkarnationsprocess. Den antroposofiska människosynen förklarar här den positiva synen på sjukdomar, som mässlingen. Antroposofin räknar med att utvecklingen sker i sjuåriga cykler. Under de första sju levnadsåren genomgår barnet ett slags kamp inom sig; en kamp som innebär att barnets (inkarnerande) andligt-själsliga väsen bearbetar den fysiska kropp som den tilldelats genom arvet, alltså genom de biologiska föräldrarna. Barnsjukdomar och feber uppkommer som yttre manifestationer av kampen mellan det som barnet bär med sig från andevärlden och dess ärftliga, fysiska organisation. Med andra ord: det sker en kraftmätning, där det inkarnerande barnet söker att bearbeta – individualisera – den fysiska kroppen och göra den till sin egen; det är nämligen så, att barnet inkarnerar i en kropp som egentligen är främmande.

Sjukdomar med hög feber som symptom är särskilt väl ägnade att bidra till denna process och därmed till utveckling och mognad. I mässlingsjukdomen genomgår ett slags upplösning av sin kroppsliga struktur, samtidigt som sjukdomen tvingar barnets individualitet att överkomma denna upplösning och att därigenom arbeta in sin själsligt-andliga individualitet i kroppen. Mässlingen gör individen mer främmande i sin kropp för att, så att säga, framtvinga barnets aktivitet — dess själsligt-andliga krafters arbete — vilken i sin tur främjar inkarnationsprocessen, för vars resultat individualiseringen av kroppen är oundgänglig. I febern övervinner barnet inte bara viruset, utan febern medverkar till nämnda omgestaltning av organismen. Och särskilt i organismens gränsytor manifesteras sjukdomens övervinnande: hudutslag och bindvävs- och luftvägsinflammationer kan betraktas som ett slags kroppslig återfödelse och omstrukturering. Med andra ord, det inkarnerande barnet omskapar sin kroppsliga gestalt. En antroposofisk läkare beskriver det som att febern skakar och lossar på den fysiska kroppen och att barnet som en följd av detta förmår omforma sin fysiska organisation.

Swartz hänvisar i sin replik till studier som sägs bekräfta sambandet mellan mässling och utveckling. I Swartz’ egen forskning rapporterar föräldrar, bland annat, att mässlingen fått deras barn att formas, att vara mer i sin kropp, att 9-årsproblematiken blivit överstånden, att barnets väsen befriats från en tyngd eller att barnet fått nya livskrafter. Det är antroposofiskt orienterade tolkningar, och frågan är om inte antroposofiskt insatta föräldrars förväntningar har en visst inflytande på tolkningarna de gör i det här sammanhanget. Mässlingen antas till och med kunna främja barnets utveckling så att nya tänder bryter fram. Den antroposofiska betydelsen av detta kan knappast överskattas. Barnets utveckling under de första sju åren karaktäriseras av en process mot ett ‘förhårdnande’ av organismen. Tandömsningen är det främsta fysiska tecknet på att barnets andliga kamp med sin fysiska kropp nått sin kulmen; de nya tänderna visar på individualisering, då de har frambringats genom den inkarnerande individualitetens alldeles egna andliga aktivitet, medan mjölktänderna endast var av det fysiska arvet givna.

När antroposofer påstår, att sjukdomen har en mening och att den kan utgöra ett steg i individens utveckling, har vi att göra med andliga förklaringsgrunder, även om man ibland söker rationalisera dessa med hjälp av konventionella förklaringsmodeller. Beklagligtvis döljer då de föregivna förklaringarna de verkliga.

behandling och förebyggande av sjukdom

Antroposofiska behandlingsmetoder kan förefalla märkliga för dem som inte har kommit i kontakt med antroposofins världsbild, men får ofta sina förklaringar när det antroposofiska sättet att tänka kring sjukdom (och hälsa) står klart. Många åtgärder syftar till det som antroposofer uppfattar som självläkning — självläkningsprocessen, som också är av karmisk betydelse — och till understödjande därav. Etersom sjukdomarna är symptom på ojämvikt och obalans som, förutom den fysiska nivån, kan röra människans icke-fysiska väsen, måste interventionerna ha som mål att söka assistera återställandet av jämvikt och balans (och till att söka det som, i antroposofisk mening, är det friska). Men då detta helt eller åtminstone delvis handlar om förhållanden och skeenden på det översinnliga planet, blir det naturligvis svårt att i vanlig mening avgöra om åtgärderna har någon verkan.

Vad gäller dessa förhållanden kan i övrigt sägas att en viss fysisk eller andlig process kan ha blivit för dominerande — så ohälsa uppkommit — och att den då måste balanseras genom att man understöder en annan process, som så att säga verkar i motsatt riktning. En viktig balans står att finna mellan de processer som reglerar värme och kyla, och inte endast i direkt fysisk bemärkelse. Steiner talar om hur sjukdomar har sin grund i den ena eller den andra av dessa två processer, och ibland använder han i stället begreppen luciferisk och ahrimansk för att beskriva sjukdomsorsakerna. Steiner lägger också vikt vid balans mellan det yttre – fysiska – och det inre – andligt-själsliga; och på polariteter och på krafter som verkar i olika riktning. Det handlar också om förhållanden kring de olika väsensleden (varav ett är fysiskt och de övriga tre är översinnliga); dessa väsensled kan drabbas av olika fel och oregelbundenheter som behöver rättas till eller läkas, och de kan också hamna i obalans i förhållande till varandra.

Feber är en värmeprocess (luciferisk) och motverkar därför sådana processer som leder till ‘förhårdnande’ (sklerotiska processer, det vill säga, ahrimanska); detta är en anledning till att febern just under barndomen förmodas spela en så stor roll: den fungerar lite som en termostat, håller balansen i systemet och ser till att utvecklingen (inkarnationsprocessen) sker på ett lämpligt, friskt sätt. Därför är barnsjukdomarna just barnsjukdomar; de inträffar främst som förmodat naturliga inslag i de skeden i livet då de utvecklingsmässigt behövs, antroposofiskt sett. Inträffar de vid andra levnadstidpunkter, kan en mer genomgripande karmisk och andlig problematik föreligga. Eftersom feber är ett av de viktigaste instrumenten kroppen har för att rätta till fel på såväl det fysiska och som de själsligt-andliga planen, bör man inte — annat än i sällsynta undantagsfall — använda febernedsättande preparat, då detta kan vara skadligt i både kort- och långsiktigt perspektiv.

Det gäller således, att interventioner som på det materiella planet helt tycks sakna effekt, ur antroposofisk synvinkel ändå kan betraktas som verksamma, fastän effekten då måste hänföras enbart till det andliga planet. Interventioner som har effekt på det fysiska planet, har å andra sidan verkan på människans andliga dimensioner.

Vaccination mot barnsjukdomar har inte bara karmiska implikationer – då för den långsiktiga utvecklingen eventuellt nödvändiga sjukdomar inte tillåts genomlevas – den förhindrar också uppkomst av den behövliga höga feber, som mässlingen medför, och därigenom riskerar barnet ett prematurt ‘förhårdnande’ av sin organism, vilket nämnts ovan. Utvecklingen blir, med andra ord, skev och obalanserad, i antroposofisk mening. Den förhårdnande processen pågår visserligen hela livet — och är naturlig även i barndomen, utan den skulle barnet inte, exempelvis, lära sig gå! –, men efter den första sjuårsperioden och tandömsningen är dess betingelser förändrade och riskerna inte längre desamma. Detta, att barnet ännu inte hunnit inkarnera i sin fysiska kropp, är en orsak till att barnvaccinering betraktas med misstänksamhet, medan samma försiktighet inte alls gäller vaccinering av äldre barn och vuxna.

Vad gäller mässlingsutslagen tycks antroposofiska läkare se dem som viktiga och de menar att om sjukdomen vänds inåt om den inte får sitt yttre uttryck, att den externaliseras. Utan utslag, blir viruset kvar i kroppen, sägs det; det vill säga, den fullständiga läkningen och övervinnandet av sjukdomen misslyckas. Det betyder även att den eftertraktade jämvikten, balansen mellan kroppsliga och själsligt-andliga system, inte uppnås. Inte nog med det, fysiska efterräkningar kan vara att vänta i form av allvarliga sjukdomstillstånd långt senare i livet, bland annat degenerativa sjukdomar, menar vissa antroposofiska läkare. Orsaksambandet mellan en icke-ordentligt genomlevd sjukdom i barndomen och kroniska tillstånd senare i livet kan i det här fallet troligen bara utforskas andevetenskapligt. Därutöver påstås att barnets risk att drabbas av lunginflammation och hjärninflammation i anslutning till mässlingssjukdomen ökar.

Att borsta huden, som föreslogs i de omdiskuterade mässlingsråden, uppfattas troligen som ett sätt att hjälpa organismen att själv igångsätta den nödvändiga processen att avsöndra mässlingsviruset genom huden, för att därigenom motverka att sjukdomen vänder sig inåt i organismen och till och med blir kvar där. De tyska antroposofiska läkarna föreslår visserligen inte borstning, däremot rekommenderar de omslag som ska hjälpa till att avleda sjukdomen via huden och därmed fylla precis samma funktion som de hudutslag barnet av egen kraft frambringar. Även vissa andra preparat som antroposofiska läkare använder sägs vara ägnade att hjälpa till i utdrivningen av viruset, en utdrivning som sker när viruset får komma till uttryck i huden. Dessutom, hävdar en del, tränger emellanåt individens jag-krafter för djupt in i organismen, och då kan yttre behandlingar driva ut dem till sin rätta plats igen. Dessa krafter sägs ha en förhårdnande (ahrimansk) verkan, och hudterapeutiska interventioner hjälper då till att återupprätta jämvikten mellan jag-krafter och fysisk kropp, och motverkar därför, precis som febern, förhårdnandet. Som påpekats ovan, är för tidigt förhårdnande negativt för barnets balanserade och, antroposofiskt sett, friska inkarnationsprocess.

‘skyddsympning skadar ingen människa’

Som avslutning vill jag anknyta till Jackie Swartz invändning att Vidarkliniken alls inte kategoriskt avfärdar vaccinationer. Det är sant. Det finns nämligen ingen antroposofisk anledning till en kategoriskt negativ inställning i den här frågan. Antroposofiska läkare, så också Swartz, insisterar ivrigt på föräldrarnas egna och fria val; antroposofiska läkare ger ‘bara’ råd på vägen, och inte kategoriskt negativa sådana, om vi ska tro Swartz. (Och jag ser just i detta ingen anledning att inte göra det, även om jag tror att han vid behov förminskar sin vaccinkritiska hållning. Det finns, som sagt, inget antroposofiskt motiverat kategoriskt vaccinmotstånd.) Att det i slutänden är föräldrarna själva som fattar beslutet att vaccinera eller inte, gör dock inte de antroposofiska läkarnas inställning och de råd de ger mindre signifikanta. Det är inte heller enbart MMR-vaccinet antroposofiska föräldrar underlåter att ge sina barn; undersökningar har visat att en skrämmande stor andel barn inskrivna vid Vidarkliniken var ovaccinerade mot sjukdomar som polio.

Rudolf Steiner säger, och detta är år 1910:

Skyddsympning skadar ingen människa, som senare i livet efter ympningen får en andlig uppfostran. [Karmas yttringar, s 190.]

Han säger också att åtgärder mot sjukdomar uppkommer först då mänsklighetens karma tillåter det; de uppstår ur mänsklighetens ande när tiden är mogen. Å andra sidan talade han om sjukdomar i termer av andlig och karmisk mening och (i andra föredrag) om vacciner som ahrimanska verktyg ägnade att, i framtiden, sprida krafter som skulle göra människor immuna mot andlighet. Han är även i detta ämne fascinerande fylld av motsägelser, och häri kan också skönjas en, om än svag, potential för en Steiner-tolkning som gör mindre skada; vaccinering måste inte ha negativa konsekvenser och vacciner (och andra förebyggande och botande åtgärder) kan uppstå först när mänsklighetens karma tillåter det. Dessutom talar Steiner om karma som det i vardande; framtidens karma är beroende av våra handlingar i dag. Han påpekar att människans primära skyldighet är att hjälpa och att bota, där bot är möjlig, och att inte, i sin förmätenhet, sätta sig över de högre krafter som råder över karma och över liv och död. Om människan underlåter att hjälpa — därför att hon föreställer sig att ödet har tagit en viss riktning, i vilken man inte ska ingripa — gör hon just detta: ägnar sig åt tolkningar av skeenden som hon i sitt jordiska medvetande inte är kapabel att till fullo förstå. Den som gör vad hon kan för att hjälpa — i det konkreta, jordiska, här och nu — kan däremot inte begå det misstaget.

_______________________________

Vidarklinikens råd om behandling av mässling finns här. De är författade av Jackie Swartz i samråd med en rad betydelsefulla antroposofiska instanser, bland annat Goetheanums medicinska sektion.

Mina källor i övrigt har varit Steiners delar av medicinska föredrag, de två fördragssamlingarna Karmas yttringar och Karmiska sammanhang (band 1) (beträffande de två sistnämnda handlar det om de svenska utgåvorna, publicerade av Antroposofiska Bokförlaget), Helmut Zanders Anthroposophie in Deutschland (band 2), det tyska antroposofiska läkarförbundets skrift Masern Leitlinie (se även Merkblatt Masern), samt Jackie Swartz’ skrift Är massvaccination mot mässling nödvändig? (Medikament 5-00). Dessutom kan Norbert Glas’ skrift How to look at illness rekommenderas, samt följande länkar (utan inbördes ordning):
http://www.informedfamilylife.org/2005/01/childhood_fevers.html
http://goodlight.net/vacexpert/suportng.htm
http://www.anthromed.org/Article.aspx?artpk=764
http://www.skepdic.com/anthroposophicmedicine.html
http://www.acsh.org/healthissues/newsID.412/healthissue_detail.asp
http://www.anthromed.org/Article.aspx?artpk=432
http://www.alternative-doctor.com/vaccination/west.htm
http://wn.rsarchive.org/Lectures/BeingEvol/19081221p01.html
SLL statistik 2009
SLL statistik 2007

About these ads

22 comments

  1. [...] antroposofisk läkekonst, vaccination, vidarkliniken ← evening walk, june 20 (photos) antroposofiska perspektiv på sjukdom → 2 Comments leave one [...]

  2. excalibor · ·

    Välskrivet Alicia.
    Kanske kan man ha synpunkter på några punkter.
    Om Vidarklinikens råd – http://www.webcitation.org/5zH1K5AX8 – var klart olämpliga eller inte kan man ju ha olika uppfattningar om.
    En detalj: “individens biografi” inkluderar i antroposofiska sammanhang inte tidigare liv bara det nuvarande livet.
    Och att beskriva antroposofin som en religion gör den inte rättvisa – http://thebee.se/WaldorfSvar/InteReligion.html Men annars har du gjort en ganska bra sammanfattning av några viktiga aspekter av ämnet.

  3. Gode hund i himmelen, Sune!!!

    Vänta ett ögonblick, jag måste resa mig upp från golvet som jag ramlade ned på i ren chock.

  4. ‘“individens biografi” inkluderar i antroposofiska sammanhang inte tidigare liv bara det nuvarande livet.’

    Korrekt. Det kändes som självskrivet, eftersom nuvarande liv så klart ingår i kedjan av liv.

    När jag säger att Vidarklinikens råd är klart olämpliga är det naturligtvis en värderingsfråga — ett omdöme jag har skapat mig på grundval av den information jag har inhämtat och de uppfattningar jag har i allmänhet.

    Att jag valde att kalla antroposofin en esoterisk religionsbildning snarare än en religion hade i det här fallet en orsak; jag ville inte, vad gäller debattartikeln, falla i helt onödiga fällor. Att antroposofin följer i den esoteriska traditionen är ett vedertaget faktum; esoterisk filosofi hade fungerat dåligt med tanke på de resonemang om tro vs vetenskaplighet som vi vill föra — det hade nämligen tarvat ytterligare förklaringar. Var och en kan däremot lätt finna antroposofin i olika sammanhang som berör esoteriska religionsbildningar.

  5. I find myself agreeing with Sune! This IS a very well written explanation of the attitude to illness of most anthroposophical doctors. I would very happily include it in “An Introduction to Anthroposophical Medicine”, if I wrote one for the non-professional.
    I notice Sune does not answer your point, ‘Likväl är den antroposofiska delen av verksamheten huvudsakligen, för att inte säga helt, baserad på tro — och inte på vetande,’
    There is no answer to it. The anthroposophists should just own up.
    I also appreciate the fact you have included the last paragraph. There is an awful arrogance in the assumption that one can know what is another person’s destiny, that one can assume that one’s moral resposibility is Not to help fight disease but just let it run its course.

  6. Thank you very much, falk! And I definitely agree they should own up. (In particular as it is, in this case, about a publicly funded enterprise.)

    What a weird day it is! I thought Sune was karmically destined to disagree — completely — with all texts skeptics would find useful ;-) (But, skeptically speaking, I’m probably too soft on anthroposophy these days…)

  7. Christian · ·

    Jag påstår absolut inte att allvarliga “biverkningar”, inte endast skulle förekomma inom alternativ sjukvård. Däremot anser jag fortfarande att alternativ medicin bör granskas hårdare än vad som sker idag. Detta för men för att den inte grundar sig på teori-empiri-analytisk “objektivitet”, vilket är diskursen vår typ av demokrati bygger på.

  8. Christian · ·

    *Rättelse: Jag påstår absolut inte att allvarliga “biverkningar” och misskötsel av olika slag inte endast skulle förekomma inom alternativ sjukvård. Däremot anser jag att alternativ medicin bör granskas hårdare än vad som sker idag, för att den inte grundar sig på teori-empiri-analytisk “objektivitet”, vilket är diskursen vår typ av demokrati bygger på.

  9. Det var du som kommenterade i DN-tråden, inte sant? Och hade fått ‘behandling’ på Vidarkliniken en gång i tiden? Bedrövligt.

    Jag håller fullständigt med dig att alternativmedicinen måste granskas och kritiseras, och det är ännu viktigare när vården i fråga är offentligt finansierad eller då människor riskerar att skadas.

    Du fick ju ett totalt nonsens-svar av signaturen ‘Genomskådat’, noterade jag. Som om felaktig behandling inom en vårdinstitution ursäktar dumheter vid en annan. Vidarklinikens verksamhet blir varken bättre eller sämre för att någon läkare felbehandlat en patient vid thoraxkliniken i Lund. Irrelevant dravel av ‘Genomskådat’, helt enkelt.

  10. excalibor · ·

    Frågan om tro och vetande, “vetenskap” och “pseudovetenskap” är betydligt mer komplicerad än man kanske först förväntar sig när man försöker tränga in i den, inte minst i förhållande till antroposofin – http://thebee.se/SCIENCE/Science.htm

  11. excalibor · ·

    Och om “There is an awful arrogance in the assumption that one can know what is another person’s destiny, that one can assume that one’s moral resposibility is Not to help fight disease but just let it run its course.”:

    Vad jag minns var det Steiners uppfattning att man alltid har ett ansvar att göra vad man kan i behandling av sjukdomar, en mening han uttryckte i ett specifikt fall, som jag just nu inte kan ange en källa för, men som gällde en patient där läget verkade klart hopplöst, och jag håller fullständigt med honom.

  12. Han säger dessutom just detta vid många tillfällen. Och om det gäller — och i dag lever vi i en annan tid, med mycket mer utvecklade behandlingsmetoder och mer kunskap jmf m 1925 — varför skulle det inte också gälla förebyggande åtgärder? Finns ju ingen rimlig anledning att barn ska behöva bli skadade för livet eller dö i mässlingen. Inte i dag.

    ‘Frågan om tro och vetande, “vetenskap” och “pseudovetenskap” är betydligt mer komplicerad …’

    Och så finns det en hel djäkla massa saker här i livet som varken är vetenskap eller pseudovetenskap.

    Vad beträffar somliga av Vidarklinikens råd får man väl dock räkna dem till pseudovetenskapen.

  13. [...] was written based upon several recent texts in Swedish. A few references for further [...]

  14. [...] Jag formulerade den här frågan (och det här blogginlägget) innan detta och detta inlägg. Eftersom jag inte har tid att skriva något nytt just nu, passar jag på att publicera. [...]

  15. Jag är, ju längre tiden går, allt mer förvånad över mottagandet av såväl Mats och min debattartikel som den ovanstående bloggposten. De antroposofer som dykt upp här (jag räknar till två!) har inte haft något stort att invända, vilket, så vitt gäller Sune, syns synnerligen suspekt.

    Det är inte som att den här artiklen inte har lästs; det har den sannerligen. Debattartikeln var också välläst (naturligtvis mycket mer välläst än detta, det säger sig självt). Det fanns en del negativa kommentarer både där och på Dagens Medicins hemsida. Flertalet av de kommenterande tycks inte ha någon kännedom om antroposofisk medicin, och invändningarna blir därför inte att handla om den antroposofiskt-medicinska bakgrunden.

    Vad är alltså grejen? Jag trodde jag skulle bli halshuggen. Om inte bokstavligen så ändå…

    Jag utgick i från att om jag skrev en text som ovanstående, skulle antroposoferna bli fly förbannade och mena att jag då rakt inte begriper ett skvatt. Möjligen är tanken att det är bättre att tiga. Vad vet jag. Men denna text hör samman med debattartikeln, som ju har haft ett oändligt större genomslag. Ska man utgå från att antroposoferna inte fann något fel i den heller? ;-)

    Eller är det något fel i mitt eget förhållningssätt? — för det känns som jag lyckats med ett konststycke som inte borde vara möjligt att lyckas med och som jag förmodligen inte borde sträva efter att lyckas med.

  16. [...] den antroposofiska synen på sjukdom flera gånger tidigare berörts av mig här på bloggen, t ex här.) Teckningen hör till ett föredrag Steiner höll den 30 november [...]

  17. [...] Det borde snarare stå: de ifrågasätter inte nyttan av sjukdom. För det handlar inte om att undvika vaccin i sig — detta är ingen ‘vanlig’ vaccinrädsla — utan om att man anser att mässlingen är en sjukdom som gör nytta i barnets utveckling. (Och på andra vis.) [...]

  18. [...] gamla bloggpost om antroposofi och sjukdom som meningsfull och [...]

  19. [...] att förstå är att den antroposofiska livsstilen bär med sig antroposofiska idéer som den att sjukdomar är en del av människans och mänsklighetens utveckling och att de är så viktiga i ett större [...]

  20. […] om saken. Vill man läsa mer, finns otaliga andra källor som bekräftar detta (massor av länkar här och otaliga gamla blogginlägg). Om antroposofer ville undvika att barnen fick barnsjukdomar, ja […]

  21. […] dogmer finns? Problemet är väl snarare en tro på att mässlingen (och andra barnsjukdomar) är viktiga i barnets utveckling och en kultur där föreställningar frodas om att sjukdom är bra och vaccination dåligt. Det är […]

  22. […] som bara finns i pappersversionen). Anledningen till att en potentiell epidemi inte förvånar är denna. Dagens Medicin är lite mer utförlig i sin rapportering, där man refererar lokaltidningen; […]

Follow

Get every new post delivered to your Inbox.

Join 767 other followers