mp:are om friskolor

Tre miljöpartister skriver på DNs debattsida i dag. Man vill få bort vinstintressen från skolmarknaden, som om det var det eventuella vinstsyftet som var huvudproblemet — inte kvalitet och kontrollen därav. Det finns i och för sig anledning att hålla med om att det finns vissa problem inom friskolorna, och delvis är de möjligen relaterade till dessa friskolebolags vinstfokus. Men det betyder inte att skolor som drivs utan vinstintresse är bra. Det finns faktiskt lika stor anledning att rikta blickarna mot dem och fråga om de gör ett bra jobb eller inte. Det är intressant att waldorffriskolor inte ens nämns, när ändå en av artikelförfattarna har bakgrund som waldorflärare (Mats Pertoft). Vad tänker mp om waldorfskolor? undrar jag. Waldorfskolorna drivs utan vinstsyfte och ofta i stiftelseform. Artikelförfattarna skriver:

När nuvarande regelsystem tillåter att viktiga resurser, menade för elevernas utbildning, i stället hamnar någon annanstans och därmed hindrar utbildning och undervisning av högsta klass, då är det rimligt att människor reagerar.

Också då skolorna drivs ‘utan vinstintresse’ kan så vara fallet. Jag skulle vilja nämna som exempel att waldorfskolor lägger resurser på lärarnas antroposofiska förkovran, något som mer handlar om personlig utveckling än om pedagogik. Därutöver det att man betalar avgifter till waldorfskolefederationen som i sin tur betalar för verksamhet som knappast gagnar elever i waldorfskolor eller som i övrigt förefaller vara förenlig med människors — skattebetalares — intressen. (Sedan kan man också undra, och det kan tyvärr inte bli mer än spekulationer, hur mycket pengar i övrigt som flyter från den pedagogiska delen in i den antroposofiska rörelsen, direkt och indirekt.) Poängen är: att vinstintresse saknas betyder inte att pengarna går till något som kommer eleverna till del, det betyder inte heller att undervisningens kvalitet är hög.

Därför har Miljöpartiet under en tid träffat representanter från en rad olika huvudmän i skolans värld.

Waldorfskolefederationen? Kanske borde fråga dem vad de använder sina skolpengspengar till. Om de nu har lust att tala om det, vilket jag betvivlar.

De mindre skolorna ser också olika svårigheter att utvecklas på den skolmarknad som vuxit fram.

Här undrar jag om man inte menar vissa waldorfskolor, kanske till och med samtliga. Frågan är dock om det är de stora skolkoncernernas fel att waldorfskolorna inte klarar sig så väl, utan snarare det att man inte står sig i konkurrensen. Man är helt enkelt inte bra nog, och nu när det finns alternativ (inte bara statsskola och waldorfskola, som, för att hårddra det, var fallet för 20 år sedan), kan föräldrar och barn välja något bättre.

Aktörer som inte har som främsta syfte att bedriva en bra skola ska hindras.

Bra tänkt. Men då undrar man vad som innefattas i begreppet ‘en bra skola’. En del inte så bra skolor? Det handlar väl om att värdera vad som är en ‘bra skola’ på ett vettigt sätt. Ibland tvivlar jag på att det görs.

Därför tar vi ansvar för en skola med kvalitet och mångfald, där drivkraften inte är ekonomisk utan kommer från en passion för bildningsuppdraget.

… och vad händer när passionen inte gäller utbildning (eller bildning) utan en livsåskådning och vuxnas personliga utveckling? Vad är miljöpartiet beredda att göra när kvaliteten i den typen av skola fallerar — eller inte låter sig kontrolleras, för att undantag från kunskapskrav och -kontroller begärs — trots att det inte är ett ekonomiskt vinstintresse som orsakat bristerna?

Personligen skulle jag önska att man talade lika mycket om frågor kring religiösa och andliga rörelser som bedriver skolverksamhet som man talar om skolaktiebolagens ekonomiska intressen. För dessa rörelser gör också en investering — om än investeringen i ultimat mening handlar om något annat än pengar. Och de har också intressen som tillgodoses genom tillgången på såväl medel som människor.

18 thoughts on “mp:are om friskolor

  1. Det skulle faktiskt vara intressant med en revision av hur skolpengen faktiskt används. Som Alicia påpekar är traditionell vinstutdelning långt ifrån det enda sättet att dra nytta av de pengar som samhället köper skolundervisning för.

    I början av artikeln talar man om kunskap. Sen kommer slutklämmen: “Därför tar vi ansvar för en skola med kvalitet och mångfald, där drivkraften inte är ekonomisk utan kommer från en passion för bildningsuppdraget.” Jag tror att det är i det lilla ordet “bildning” som waldorf kommer med. Det ska bli intressant att se om MP kommer att tvingas precisera vad för slags bildning de står för. Är det månne den antroposofiska “människobildning” som Bo Dahlin talar om? Jag tror jag ska kolla upp vad som faktiskt står i skolans styrdokument.

  2. Ja, exakt. Och den bildningen är synnerligen svår att testa och kontrollera (om det nu ens vore värt att göra)…

    Men ju mer jag tänker på det, desto mer bekymrar det mig att man inte ens nämner waldorfskolorna. Man nämner montessori och stadsmissionens skolor. I alla fall det senare måste ju vara en mycket perifer skolform. Waldorf är ju den skolform man borde nämna: verksamheten är rätt omfattande, har lång tradition i Sverige, skolorna drivs utan vinstintresse, man söker undantag från regler som har med kvalitet att göra, kollar man skolinspektionens rapporter noteras avsevärda brister, och så vidare. Låter man bli att nämna dem därför att det i så fall skulle inspirera till att kolla upp om dessa icke-vinstdrivna skolor verkligen levererar högre kvalitet till eleverna än de vinstdrivna skolkoncernernas skolor gör? Montessori kanske faktiskt levererar, och är därför ett bättre exempel att använda? Av strategiska skäl. Bättre att inte peka direkt på waldorf, men låta waldorf åka snålskjuts på andra icke-vinstdrivna friskolor som står på helt annan grund (pedagogiskt, filosofiskt… et c). Jag vet inte, men jag undrar.

  3. Kanske finns det faktiskt en medvetenhet inom miljöpartiet om att antroposofernas inflytande där kan bli en belastning. Jag tror nog att många miljöpartister helst skulle vilja utrusta Mats Pertoft med munkavle. Om underligheterna inom waldorf blir mer kända, t.ex. i valrörelsen så underminerar det ju helt deras nuvarande linje att allt är frid och fröjd bara man får bort vinstintresset. Och då har de både ansvar för det nuvarande kaoset och för en pedagogik som de flesta väljare nog skulle betrakta som närmast vidskeplig. Om den blev mera känd. Nej det är nog smart att tala tyst om waldorf.

    Förresten så är talet om bildning betydligt nertonat i Läroplanen 2011. Ordet nämns två gånger i förbigående, och bara en gång i läroplanen för gymnasiet. Så att påstå att skolan har ett bildningsuppdrag är en kraftigt modifierad sanning, Såvida man inte menar självklarheter typ demokratiska värderingar och liknande, men läroplanen knyter inte sådant till just bildningsbegreppet. “Harmonisk utveckling” däremot var ett vanligt uttryck som var nytt för mig. Först tyckte jag att det lät löjligt intetsägande, men nu tror jag att det är alldeles lysande i sin enkelhet. Särskilt i jämförelse med det extremt förvirrade och belastade begreppet bildning. Som kan betyda allt från systematisk hjärntvätt till djungelns gränslösa frihet. Jag avundas inte den mp-politiker som kan behöva precisera vad man egentligen menar med ett “passionerat bildningsuppdrag”

  4. Det finns ju en del miljöpartistiska sympatisörer som är skeptiker. Förra sommaren skrev några av dem en debattartikel (http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/foresprakare-for-alternativ-medicin-kan-skada-mp_6175087.svd). Så viss inre kritik mot miljöpartiets vurm för ovetenskaplighet har ju funnits och då är det kanske lämpligare att inte dra upp sådana gamla spöken.

    Problemet med ‘harmonisk utveckling’ är att det är öppet för tolkning. T ex anser nog waldorfpedagoger att de erbjuder den mest harmoniska utvecklingen utifrån barnets behov… i enlighet med andevetenskapen… nåväl. Vad begreppet ska betyda i den vanliga skolan har jag svårt att ens spekulera kring — låter lite som sådan där ‘livskunskap’ eller vad de har i skolorna nu för tiden!

    Jag har nog tänkt mig bildning som något ganska brett — jämfört med kunskaper –, typ som i att ge barn kulturupplevelser, intressanta diskussioner, o s v, sådant som ju inte på samma sätt går att mäta och kontrollera. Och det är ju bra om skolan består av sådant också. Dock gör väl inte waldorf det, och det waldorf består av sker på bekostnad av kunskaper inte som en bonus.

  5. Ja om du räknar in oss som emellanåt röstar på mp, kan du lägga till ytterligare en skeptiker till listan ;-)

    Jag är långtifrån säker på att “harmonisk utveckling” är nån bra idé. Det som tilltalade mig var just att det överlämnar ansvaret för tolkningen till pedagogens empati och sunda förnuft, utan att krav på avancerade akademiska studier. Det har också en charmigt avslappnad klang i mina öron. Men det går säkert att göra mera högstämda tolkningar också. Säkert även antroposofiska. Bildning i din version är jag helt för!

    Som rödgrön återfallsröstare vill jag ändå påpeka att slutsatsen i debattinlägget, att satsa på lärarna, får Ytterst Väl Godkänt. Den rapport som de hänvisar till är riktigt riktigt bra (åtminstone har den klart större underhållningsvärde än läroplanerna). Och de lösningar författaren antyder får en inte precis att tänka på waldorf. Sorry, Mats!

    http://www.eso.expertgrupp.se/Uploads/Documents/ESO2011-8-till-webben.pdf

    Rekommenderas till alla som intresserar sig för skolpolitik

  6. Jag har aldrig röstat på mp, men det har haft helt andra (röd-gröna) orsaker… De flesta partier är väl tyvärr dåliga av en eller annan anledning; och just när det gäller skolor, så tycks inget parti särskilt benäget att verkligen reda upp i träsket.

    Ja, det är väl just det med ‘harmonisk utveckling’ — det kan antingen vara lysande eller skituselt beroende på hur det hela tolkas. Sedan tror jag väl i och för sig inte att det är möjligt, eller ens önskvärt, att skriva en läroplan utan att använda begrepp som måste tolkas, förhoppningsvis av lärare som är kunniga, empatiska och har sunt förnuft…

    Och, ja, det handlar verkligen om lärarna. Att de måste vara djäkligt bra. Och att människor som har förmåga att bli bra lärare måste få incitament att utbilda sig till (och stanna kvar som) lärare.

  7. Mats Pertoft skriver — förtydligar — på twitter något som uppenbarligen även andra misslyckats att få ut av artikeln. Enligt honom handlar det inte om förbud mot vinst utan att om att utbildning — inte vinst — ska vara utbildningsföretags huvudsyfte. Orkar inte läsa om artikeln just nu, men jag har inget minne av att detta framgår. Förstår ej heller vad det skulle förändra.

    Se https://twitter.com/#!/MatsPertoft — scrolla till 1 februari. Där är många tweets, men här är ett exempel: ‘Artikeln förtydl o formaliserat krav av att vinst inte får vara huvudsyfte för skolföretag. Inget förbud.’

  8. Inte mycket till förtydligande. Snarare ytterligare förvirrat och byråkratiskt önsketänkande. Den intressantaste punkten i deras förslag är väl annars hur granskningen av skolorna skall gå till.

  9. Rent praktiskt fattar jag inte hur det skulle gå till. Poängen är att få vinst men inte som huvudsyfte. Jaha, liksom. Det är ju som nu.

    Håller helt med re kvalitet. Oavsett vad som är huvud- resp bisyfte är det ju kvaliteten som är problemet.

  10. Och att waldorf-förespråkare, de oöverträffade mästarna i undantag från allt som liknar läroplaner och kunskapsuppföljning, skulle vara med och utforma en kvalitetsgranskning vore ett klassiskt exempel på att sätta bocken till trädgårdsmästare …

  11. Sven-Erik Liedman, en av de mest respekterade akademiker som offentligt stödjer Waldorfskolornas krav, skriver om den finska skolan idag på DN.

    http://bit.ly/wIaKa8

    Det är en mycket klok analys Liedman gör. En faktor han missar är att socialdemokraterna (förutom kommunaliseringen) genomdrev en akademisering av lärarutbildningen. Numera har professorer, t.ex. i matematik, makt över hur små barn skall lära sig matte osv. Det var ett annat och möjligen väsentligt skäl till att yrkesidentiteten som lärare urholkats.

    Mitt något intuitiva intryck av artikeln är att den svenska skolan har haft en närmast osannolik otur. I ett slags politiskt “än slank hon dit, och än slank hon dit” där partierna turats om med att riva ner det Axel Oxenstierna på 1600-talet och folkskolan 1842 byggde upp. En skola som väckte internationell avund. Nu har partierna med ett slags knytkalas av missgrepp försatt skolan i ett läge som verkar rätt svårt att ta sig ur. Både för skolan och för politikerna.

    Har nu detta något med Waldorf att göra? Ja på så sätt att den yttre bild man ger av sin pedagogik och sina drivkrafter måste vara rena paradiset för tänkare som Liedman. Det är väl därför han skriver: “Friskolor som har en egen pedagogisk agenda må tolereras.” Det är på många sätt ett mycket märkligt påstående. Vad gör Liedholm om någon debattör kommer på honom med att stödja en pedagogisk agenda vars praktik får den vanliga kommunala svenska skolan att framstå som ett himmelrike av kreativitet, resultat och bildning?

  12. Ulf! (Och alla andra!)

    vad om detta?

    http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/Alternativa-laroplaner_GZ02Ub276/?text=true

    Mats Pertoft motionerar om alternativa läroplaner.

    ‘Att en skola kan få möjlighet att arbeta efter en alternativ läroplan betyder inte att det blir fritt att välja vilka styrdokument som helst. En kvalitetsgranskning av Skolverket bör ske för att pröva att den alternativa läroplanen i allt väsentligt motsvarar den nationella. På det sättet uppmuntras en mångfald inom svenskt skolväsende och en utveckling där nya metoder och alternativ pedagogik får frodas och utvecklas. Jag ser mycket kritiskt på regeringens attacker mot den pedagogiska mångfalden när man försvårar för fristående pedagogiska alternativ att arbeta efter sina pedagogiska metoder.’

  13. Jag har inte hunnit/orkat granska den nya läroplanen, men sist jag skummade den såg den inte särskilt begränsande ut. Såvida man inte vill lära ut att Japan till Rudolf Steiners och många europeers förvåning besegrade Ryssland i slaget om Port Arthur 1905 därför att hämndlystna spöken från avrättade ryssar hjälpte japanerna … Eller om hur våra förfäder levde på Atlantis långt före stenåldern …

    Om det är nånting som den svenska skolan INTE behöver i kölvattnet efter den delvis ogenomtänkta friskolereformen så är det ytterligare förvirring när det gäller styrdokumenten.

    Den enda praktiska konsekvens förslaget kommer att få är att det splittrar oppositionens skolpolitik ytterligare. Förmodligen även miljöpartiet. Skolverket har ju inte ens resurser att hantera lärarlegitimationen. Det blir debatt i början på maj har jag för mig. Vore jag Jan Björklund skulle jag donera all min talartid till Mats Pertoft ;-)

  14. ‘Såvida man inte vill lära ut att Japan till Rudolf Steiners och många europeers förvåning besegrade Ryssland i slaget om Port Arthur 1905 därför att hämndlystna spöken från avrättade ryssar hjälpte japanerna … Eller om hur våra förfäder levde på Atlantis långt före stenåldern …’

    Och varför skulle man inte vilja det!!

    I övrigt — ja, jag tror du har helt rätt. Både om mer ogenomtänkta förändringar och oppositionen. Dock har ju egentligen Mp och V alltid stått extremt långt från varandra, särskilt i friskolefrågan. Och S har väl inte mycket att komma med.

  15. Ja varför skulle man inte vilja det? Det är ju en alldeles lysande ide!

    Med lite mera spöken, tomtar och troll i historieundervisningen menar jag. Det är ju på det området Waldorffederationen känner sig alltför begränsade och uppmanar till politisk kamp. Se http://www.waldorf.se avsnittet “Möte på Skolverket 22 juni och efterföljande samtal med Skolinspektionen”

    Med lite mera fantasy i historieundervisningen kan ju waldorfskolorna bli lika populära som Hogwarts ;-) Fast om Mats Pertoft får sin vilja fram kanske mormonerna kan engagera Stephanie Meyer att skriva en läroplan för Twilight-skolor. Vad skulle antroposoferna ha att sätta emot varulvar, vampyrer och trånande tonåringar?

  16. ‘Ja varför skulle man inte vilja det? Det är ju en alldeles lysande ide!
    Med lite mera spöken, tomtar och troll i historieundervisningen menar jag.’

    Ja, jag tycker det! Detta med att begränsa sig till verkligheten är väl ändå lite småtrist? ;-)

    Jag tror att du har hittat rätt strategi för att stoppa waldorf — det behövs bara något ännu galnare, ännu mer exotiskt och något som tilltalar de ungas smak bättre än St Michael och det gamla Atlantis (även om det var en spännande plats).

  17. Jabar Amin och Mats Pertoft nyligen i någon lokalblaska: http://www.nt.se/debatt/default.aspx?articleid=7767419

    Apropå läroplan:

    ‘I Sverige finns 41 waldorfskolor. Dessa skolor är godkända av Skolinspektionen som fristående skolor och undervisar enligt waldorfskolans läroplan.’

    Inte den nationella då. Det här är faktiskt märkligt. Har man undantag från den nationella läroplanen redan? (Knappast.) Pertoft vill ju ha ett sådant undantag (se riksdagsmotion i våras). (Ulf?)

    Vidare i Pertofts och Jamins artikel:

    ‘Regeringen ställer därmed å ena sidan krav på behöriga och utbildade waldorflärare, men utan att ta ansvar och finansiera denna utbildning.’

    Blir verkligen lite trött. Waldorfskolan har fått *undantag* från kravet på att anställa behöriga lärare. Det ställs inget krav på att waldorflärarna ska ha någon som helst utbildning. Inte på att de ska ha waldorfutbildning. Inte på att de ska ha vanlig lärarutbildning heller.

    Kravet på lärarutbildning gäller väl i alla andra skolor och kravet är på vanlig lärarutbildning, inte waldorflärarutbildning…

    ‘Waldorfskolorna har alltsedan 50-talet varit en viktig del av det svenska skolväsendet som på många sätt har bidragit till utvecklingen av den svenska skolan.’

    På många sätt bidragit. Hur? Denna ‘fakta’ rapas upp som ett mantra — jag undrar HUR? Exempel? Argument? Har aldrig sett några.

    ‘Det är mycket märkligt att regeringen ställer krav på waldorflärarutbildning, men inte säkerställer att denna lärarutbildning, på samma sätt som all annan lärarutbildning i Sverige, finansieras offentligt.’

    Först, se ovan — det finns mig veterligen inget krav på waldorflärarutbildning. Och ska waldorflärarutbildning statsfinansieras, bör det i så fall endast ske på samma villkor som gäller andra utbildningar påhögskolenivå. Men just det — det är ju de kraven waldorflärarhögskolan inte vill uppfylla? Om man menar ‘på samma sätt’ då gäller naturligtvis på samma sätt — och uppfyllande samma krav och under samma kontroll. Där är stötestenen för waldorfrörelsen. Den vill ha finansiering ‘på samma sätt’ men inte uppfylla kraven på samma sätt.

Comments are closed.