kronstam om biodynamiskt och ekologiskt vin

När ekovinerna gjorde entré var de nästan utan undantag erbarmligt dåliga. Lyckligtvis skedde en snabb förbättring i takt med att både vinbönder och svenska importörer gav frågan större fokus. Inte minst vaknade vi konsumenter och efterfrågan stiger oavbrutet. Själv är jag i dag en varm anhängare av biodynamisk vinodling och är fast övertygad om att detta är bra för både vår miljö och vinernas kvalitet.

skriver Bengt-Göran Kronstam i Dagens Nyheter om biodynamisk (antroposofisk) vinodling. (Artikeln finns i något slags specialupplaga av DN Sthlm torsdagen 22 mars, men har publicerats på nätet nästan två veckor tidigare.) Mitt första intryck är att Kronstam, trots att han är en inflytelserik och erfaren vinskribent, inte känner till att biodynamiskt vin skiljer sig från ekologiskt vin och hur det gör det. Eller, rättare sagt, hur biodynamiskt skiljer sig från ekologiskt. Det handlar förstås inte vara om vin. Det finns mig veterligen inga goda belägg för att de specifikt biodynamiska metoder — som skiljer denna form av odling från den ekologiska — skulle ha någon inverkan på vare sig miljö eller kvalitet. Med tanke på att Kronstam är en ‘varm anhängare’ och därtill ‘fast övertygad’ hade jag gärna velat hör lite mer. Dessa omdömen framstår antingen som okritiska eller okunniga.

Är det effekterna av de homeopatiskt utspädda biodynamiska preparaten som övertygar? Eller att odla efter kosmiska konstellationer? Att biodynamisk mat och biodynamiskt vin smakar bra och ofta håller god kvalitet tvivlar jag inte på. Men har det verkligen med biodynamiken att göra?

Biodynamiskt vin är ingen marginell företeelse längre. De biodynamiska vinproducenterna försöker gärna framhålla sig som snäppet vassare än de ekologiska; biodynamiskt marknadsförs och hyllas som ekologiskt plus, ekologiskt med lite mer, något lite bättre. Mindre angelägna är de biodynamiska producenterna att presentera vad det är som faktiskt skiljer det biodynamiska från det ekologiska. Det som särskiljer är nämligen inte lika lätt att förstå poängen med och att uppskatta. Av en framstående vinskribent borde man kunna förvänta sig en mer kritisk hållning och mer kunskap. Kronstam och andra i hans position fungerar ju som guider i vinvärlden, och man förutsätter att deras kunskaper matchar deras position.

Jag hade velat veta varför Kronstam är ‘fast övertygad’ om att biodynamisk vinodling är ‘bra för både vår miljö och vinernas kvalitet.’ Det måste finnas en anledning till att han skiljer ut den biodynamiska vinodlingen från den ekologiska, och därmed framhåller den förra framför den senare. Särskilt som det saknas vetenskapliga belägg för att de specifikt biodynamiska metoderna har någon som helst mätbar effekt. I själva verket är de i mångt och mycket så osannolika att de inte går att mäta. Det handlar om andliga — översinnliga — faktorer, inte materiella. Att biodynamiska odlare också odlar ekologiskt är en annan sak. Att vinerna håller god kvalitet, när de gör det, är också en annan sak. Det kan ha sin orsak i en rad faktorer som inte har med det biodynamiska att göra. Och i så fall är det galet att, som Kronstam gör, påstå att det är något i just det biodynamiska som har verkan på miljö och kvalitet.

Det är finemang att äta biodynamisk mat och dricka biodynamiskt vin. Och även att rekommendera, till exempel, ett visst vin. Men det är en fördel att veta vad det är man äter och dricker och vad det är man betalar för. Den intresserade finner det biodynamiska jordbrukets grunder förklarade av Rudolf Steiner själv i denna kurs.

En annan märklighet är att Kronstam i vinrecensionerna — där han bedömer två viner från samma franska, biodynamiska vingård, Montirius, varav det ena saluförs i Sverige av Saltå Kvarn — menar att Montirius ‘[g]enom homeopatin övergick […] till biodynamisk odling’. Jag vet inte om man ska tyda det som något slags förvirring. De biodynamiska preparaten används nämligen i homeopatisk utspädning. Om Saltå Kvarn sägs att företaget är välkänt för sina kravmärkta livsmedel, vilket förstås är sant. Kanske mer känt är företaget dock för sina biodynamiska produkter, även om man numer inte är uteslutande biodynamisk. (Vinerna är biodynamiska.)

(Passar på att rekommendera Anders Öhmans bloggpost från tidigare i år!)

8 thoughts on “kronstam om biodynamiskt och ekologiskt vin

  1. Här kanske jag kan sprida lite klarhet! Jag tror faktiskt att Kronstam kan ha rätt om de specifikt biodynamiska vinerna, av den enkla anledningen att “biodynamisk” är en mer precis term än den ganska brokiga skara av kriterier som sammantaget benämns “ekologiskt”.

    “Ekologiskt” är, åtminstone inte inom EU, någon godtycklig term. Minimikraven är väldefinierade och vad som helst får inte heta ekologiskt. En obunden organisation som t.ex. KRAV har dock andra kriterier som går utöver dessa minimikrav. I Sverige bygger Demeter-märkningen på ett befintligt KRAV-godkännande. Alltså är biodynamiskt verkligen “ekologiskt plus”, där plusset är så mycket mer än konstellationer och homeopatiska preparat. Åtminstone jämfört med en generisk EU-ekologisk (eller ännu brokigare: icke-EU-ekologisk) odling.

    Just KRAV-kriterierna är såklart inte plattform för Demeter överallt, utan även där finns nog variationer mellan länder. Faktum kvarstår dock att Demeter är en oberoende ekologisk märkning av livsmedel, och man kan förmoda att den i praktiken är “ekologiskt plus” i de flesta länder. Jag vet ingen ekologisk märkning som har en så stor spridning världen över som biodynamiskt – däremot är det oklart hur harmoniserad den är mellan länderna. Den lär i alla fall vara betydligt mer homogen än enbart begreppet “ekologisk”, vilket ger en naturlig förklaring till varför dessa viner skulle vara jämnare i kvaliteten.

    Vad jag undrar över är om de biodynamiska principerna kommer att kunna anpassas till moderna landvinningar inom just ekologisk odling, t.ex. permakultur eller odling i passivväxthus av exotiska arter. Eller är idealet att tillämpa principerna på en gård såsom den såg ut på 1920-talet i Tyskland med omnejd? I så fall kommer den biodynamiska odlingen så småningom att bli förbisprungen. Jag hoppas dock att Demeter förvaltar principerna så flexibelt att de passar alla system, och därmed blir en esoterisk kuriositet som miljöprogressiva odlare av alla slag vid intresse kan fördjupa sig i för att få ett goethianskt perspektiv på odlingen. Sådana människor brukar ju ofta vara rätt andligt intresserade.

    Har du förresten sett den här? Rekommenderas varmt till dig och Herr Hund: http://www.youtube.com/watch?v=uhMWz1QWQ0g

  2. Wow, den var lång — måste spara länken och titta vid senare tillfälle…!

    Intressant tanke att det skulle ha med märkning och kriterier att göra (inte de specifikt biodynamiska dock — då menar jag dem som har med de andliga fiffigheterna att göra).

    Men jag vet inte om det stämmer. Många ekologiska viner är ju KRAV-märkta — uppfyller det svenska KRAV-regelverket alltså. Det gäller ju både ekologiska viner och biodynamiska. Dessutom finns det, vad jag fattar, viner som är biodynamiskt odlade utan att de för den skull är Demeter-märkta (det kostar nämligen en hel del).

    Däremot stämmer det ju, vad jag vet, att Demeter-regelverket är detsamma för alla länder medan eko-reglerna kan variera en hel del. Hur mycket vet jag inte.

    ‘Jag hoppas dock att Demeter förvaltar principerna så flexibelt att de passar alla system, och därmed blir en esoterisk kuriositet som miljöprogressiva odlare av alla slag vid intresse kan fördjupa sig i för att få ett goethianskt perspektiv på odlingen. Sådana människor brukar ju ofta vara rätt andligt intresserade.’

    Onekligen, vad gäller intressen. Men man kan ju inte vara hur flexibel som helst, då urvattnas ju begreppet.

  3. “Onekligen, vad gäller intressen. Men man kan ju inte vara hur flexibel som helst, då urvattnas ju begreppet.”

    Men vad är då “begreppet”? Jag tänker mig att kärnan i biodynamisk odling är hur “planeterna och stjärnorna” inverkar på levande växter och vissa processer i jordbruket (t.ex. gödselbrinning). D.v.s. det är en slags växtastrologi snarare än en samling definierade metoder. Verkligen, man bör förstå detta som en andlig praxis av astrologityp snarare än en strävan att få bra grödor.

    Det finns ju människor som intresserar sig för astrologi. Från de som tycker det är lite kul och kanske läser sitt eget horoskop i dagstidningen, till de som har avancerade beräkningsprogram och grubblar över om de har jupiter på ascendenten etc. På samma sätt finns det de som ordnar en vinprovning vid “biodynamiskt gynnsamma” tillfällen för att det är lite kul, och de som följer såkalendern petnoga.

    Det jag tror är den biodynamiska rörelsens “claim to fame” på lång sikt är just att vara det mest avancerade, dokumenterade och detaljerade växtastrologiska systemet. Inte “vinodlingars Rolls Royce” som någon vinskribent uttryckte det, utan växtastrologins Rolls Royce. Om det blir bra vin eller inte är egentligen sekundärt. Det är ett andligt gränssnitt för folk som är intresserade att närma sig det andliga via växter (och då menar jag inte peyote eller salvia…). Att följa såkalendern blir en slags analogi till bönelivets regelbundna rytmer i ett kloster etc. Liksom alla kulter har sin merchandise (rökelse, radband, litteratur etc) kan du köpa preparaten m.m. DET är vad jag tror biodynamisk odling har att erbjuda i det långa loppet. Ett hard core-system med fördjupningspotential för den inbitne växtastrologen.

  4. Vad jag menar är att utan det esoteriska är biodynamiskt bara en typ av ekologiskt. Och ska man vara petig så kräver det väl egentligen mer än att människor som utövar det gör det för att de tycker det är lite kul eller så. Jag menar folk som ser meningen i det.

    Det är ju inte bara astrologi utan att ta vara på/utnyttja översinnliga krafter, m m…

    Lite off-topic, men dagen till ära:
    http://www.winenous.co.uk/wp/archives/3078

  5. Fast de “översinnliga krafterna” har väl alla planetärt eller stjärneursprung? Så minns jag det i alla fall. Kohornet med gödsel är som en astral antenn. Eller det där med det “kiselartade” som är som stjärnljus och uttrycker sig i kornet etc. Det är ju inte bondens översinnliga krafter, om sådana finnes, som ska in i växten. Fast jag kanske minns fel – naturväsendena kanske är med där också på ett hörn? Något av preparaten kanske används för att “gnomernas verkningar” ska komma växterna till del eller något sådant. Jag måste medge att jag läste slutet av lantbrukskursen mer översiktligt (efter att han kommit till hjortblåsorna ungefär).

    Jag menar också att folk verkligen ska se meningen i det. Det är väl det som skiljer medelmåttig hopkokspaganism och new age från antroposofi – det finns en noggranhet och en systematik som man INTE bara gör som man har lust med eller känner för. Det är det jag menar med att biodynamisk odling är växtastrologins Rolls Royce – det är den mest avancerade skolan för de som menar allvar med jupiters verkningar på majsen etc.

    En annan sak jag funderat på ang. den interna logiska antroposofiska koherensen (som Steiner själv ofta bibehåller) inom just biodynamisk odling: Om det nu företrädesvis är stjärnevalvets översinnliga verkningar (dvs astral nivå) som genom den biodynamiska odlingen leds ner i det växtliga, varför marknadsförs då biodynamiska grödor och produkter med argument om bättre smak (fysisk nivå) och/eller bättre hälsa (eterisk nivå)? Borde man inte prata om effekter på psyket istället, t.ex. att man får bättre idéer av att äta biodynamisk potatis eller inte blir deprimerad lika lätt? Det här att man rör ut grejerna i vatten innebär ju inte att verkningarna plötsligt blir eteriska – det är ju bara ett sätt att bibringa växterna det astrala (då de inte själva har en astral kropp skapar man genom rörelsen en tillfällig, till det eterartade vattnet bunden astralitet, så att preparatens astralitet kan ta vägen in i växten via vattnet där de lagras tills de kommer in i en organism som har en astral nivå – detta är ju givet utifrån antroposofins interna premisser). Ändå har jag aldrig sett sådana påståenden av Demeter eller andra biodynamiker, utan de säger oftast något svävande om att “stabilisera tillväxtkrafterna” eller något sådant. Kanske lättare att sälja till bönder då? Vem vill inte ha en stabil tillväxt liksom.

  6. Jo — bondens krafter också. Bondens inställning/sinnesstämning o s v spelar också roll (har för mig att Steiner någonstans svarar på frågan om bonden måste/bör vara antroposof — men jag kan missminna mig). Naturväsendena är naturligtvis med. Alla översinnliga krafter är med. Men på ett sätt är det väl så att alla översinnliga krafter står i samband med ett större helt, så…

    Och — du vet väl varför antroposofer inte äter så mycket potatis? Man riskerar bli materialist av det. Så visst talar man om olika psykiska effekter av mat. Och effekter av mat på översinnliga förmågor.

    Att man säger svävande saker har väl en god orsak — det öppnar för åhörarens egna tolkningar, och åhöraren (vare sig det är bönder eller slutkunder) vill gärna hör vissa saker och tror sig höra dem. Även om det man säger är rätt ospecifikt egentligen. Det exempel du gav kan ju tolkas positivt av både esoteriker och icke-esoteriker.

    För dem som läser tyska fanns det för ett år sedan en mycket rolig artikel i Das Goetheanum:

    https://zooey.wordpress.com/2011/02/22/dining-with-seers-culinary-considerations-for-life-among-clairvoyants/

    Rekommenderas verkligen!

  7. Ah, har just bättrat på mitt astrala lavskägg genom att äta lite sparris – tack för den roande länken. Att man säger att mat har effekter på psyket är ju knappast kontroversiellt ur ett vetenskapligt perspektiv, även om så specifika påståenden som den materialistiska potatisen är mer problematiska.

    Men min poäng är i alla fall att den biodynamiska metoden, inom ramen för antroposofins interna logik, borde ha en verkan på främst en astral nivå. Vare sig det är bondens temperament, naturväsen eller stjärnor som bibringar den. Skillnaderna mellan ekologiska och biodynamiskt odlade grödor borde – “rent antroposofo-logiskt” – återfinnas främst i det astrala, och inte i effekter på grönsakernas fysiska eller eteriska natur. DOM skillnaderna borde man snarare se mellan konventionellt kontra ekologiskt odlade grödor (vilket man också gör). Håller du med om det, eller förstår du hur jag kan komma till en sådan slutsats?

    Jag ska vid tillfälle skumma lantbrukskursen på nytt för att se om Steiner nämner något om detta mer direkt. Man måste dock häpna över att detta inte nämns vid marknadsföringen av biodynamiska produkter. I så fall kanske Demeter helt enkelt säljer sina grunkor baserat på 70-talets plusord (typ “harmoniskt”) istället för att reflektera kring den antroposofiska, tankemässiga grund som det biodynamiska vilar på. Och det lär de ju komma undan med – man måste ju trots allt vara lite påläst för att ana ugglor i den astrala skäggmossen.

  8. ‘Håller du med om det, eller förstår du hur jag kan komma till en sådan slutsats?’

    Alltså, jag kan inte påstå att det på något sätt låter orimligt, men å andra sidan har jag för länge sedan slutat se rimligt som ett kriterium när jag försöker klura ut vad som kan menas! ;-)

    Så av den anledningen så måste jag säga att jag faktiskt inte vet varken ut eller in!

    Ja, att läsa lantbrukskursen igen är ingen dum idé. Jag tycker faktiskt att den är väldigt rolig (missa inte frågestunderna!!), men vet inte om jag läst vartenda ord. Har läst något föredrag då och då.

    Demeter och biodynamikerna säljer för det allra mesta på helt andra ‘fördelar’ än de specifikt antroposofiska. Typ ‘naturligt’, ‘giftfritt’, mm (säkert ‘harmoniskt’… men vet inte)… och i dag kan man ju anspela på att det är ekologiskt med lite ospecificerat plusvärde. Att de är fulla med massa goda värden, som man inte behöver nämna vidare. Samt kanske lite vackert-klingande ‘helhets’-tjosan. Sådant.

Comments are closed.