waldorflärarhögskolans promemoria

Jag måste helt enkelt säga några ord om den andra nya dokumentet som Waldorflärarhögskolan publicerat i anslutning till skrivelsen till utbildningsdepartementet. (Se mitt inlägg i går.) Promemoria om förutsättningar för svenska waldorflärarutbildningar. För att slippa öda mer tid än nödvändigt på detta tänker jag ta upp några saker i punktform.

  • I dokumentet, som ändå är på tolv sidor, nämns inte antroposofin en enda gång. Varför inte? Är det inte relevant information att det man talar om är utbildningar i antroposofisk pedagogik, inte i ‘vanlig’ pedagogik vilken som helst?
  • Man talar om att det är ekonomiskt diskriminerande och orättvist mot waldorflärarelever att deras utbildning inte statsfinansieras när andra (lärar-)lärarutbildningar statsfinansieras. Bör man inte hellre se det så här: att på statsfinansierade utbildningar ska ställas krav på innehåll, akademisk nivå, med mera? Detsamma gäller naturligtvis frågan om studiemedelsberättigande.
  • Av någon outgrundlig anledning verkar waldorflärarnas undantag från kravet på lärarlegitimation framhållas som något positivt, något som bör medföra ytterligare rättigheter eller fördelar (?).
  • WLH finner det värt att notera att man uppnått sitt mål — lärarutbildning med akademisk examen — genom det tidigare samarbetet med Lärarhögskolan och Stockholms universitet. Uppenbarligen finner man det inte värt att notera varför det samarbetet avbröts, nämligen att waldorflärarutbildningen hade allvarliga brister. Så allvarliga att de inte ansågs möjliga att åtgärda för att göra programmet akademiskt acceptabelt. Det handlade om utbildningens antroposofiska grund.
  • Ackreditering via Crossfields nämns. Den sägs motsvara den ‘statliga Kpu:n’ (?). Crossfields Institute, för dem som inte vet det (och detta är helt relevant information som WLH undanhåller), är ett antroposofiskt institut baserat i Storbritannien. De acckrediterar Steiner-utbildningar, utbildningar i biodynamik, i eurytmi och i läkepedagogik. Därtill utbildningar i ämnen som homeopati! Så här beskriver institutet sin verksamhet och vad som gäller för att ansluta sig till den (jag förmodar att ytterligare krav tillkommer för ackrediteringen): ‘Affiliation with us is appropriate to any individual or organisation that supports our aims and values. It is not just about receiving services, but is also about becoming part of a dynamic emerging community of people and organisations committed to raising standards, exploring new horizons and shaping the future of learning and education inspired by anthroposophical principles and values.’ [Länk.] Det är väl bra, men vad säger det egentligen? Och varför talar man inte om för utbildningsdepartementet vad Crossfields är?
  • Waldorflärarhögskolan talar om samarbete med Rudolf Steinerhögskolan i Oslo och Alanus University/Hochschule i Bonn.’De har dessutom kompetens inom waldorfpedagogik, något som mycket få högskolor har ens i ett internationellt perspektiv. I Sverige finns ingen högskola med den kompetensen.’ Både Alanus och RSH Oslo är privata antroposofiska högskolor. Att de har ‘kompetens’ i waldorfpedagogik är knappast överraskande.
  • Om WLH vill använda Alanus Hochschule som förebild kan det vara lämpligt att veta att skolan är privatfinansierad och eleverna betalar avgifter för att gå där. Om den över huvud taget får några statsbidrag är mig obekant. Vid RSH Oslo måste lärarstudenterna också betala för sin utbildning.
  • WLH nämner NORENSE — Nordic Research Network in Steiner Education — samt dess tidskrift RoSE som ges ut i samarbete med den antroposofiska Alanus Hochschule. Det finns i och för sig en hel del intressant att läsa i RoSe — jag rekommenerar å det varmaste att utbildningsdepartementet bekantar sig med innehållet — men man bör veta att det är en tidskrift skriven av antroposofer och waldorfentusiaster och att innehållet granskas och bestäms personer inom samma grupp. Det är inte riktigt en vetenskaplig tidskrift vilken som helst.
  • WLH vill låta Alanus Hochschule certifiera de svenska waldorflärarutbildningarna. En ‘extern aktör’ skulle på så sätt ‘garantera en viss kvalitetsnivå’ läser jag. Nu betvivlar jag i och för sig inte att Alanus håller en högre kvalitetsnivå än WLH. Däremot ifrågasätter jag att en aktör som befinner sig inom samma rörelse — antroposofin — verkligen kan betecknas som extern på riktigt. En verkligt extern aktör — Stockholms universitet — kvalitetsgranskade waldorflärarutbildningen och utfallet av den granskningen var inte så positivt. Men om waldorflärarutbildningen ska berättiga till statsbidrag är det den typen av granskning som behövs, inte granskning och godkännande av andra aktörer som på förhand kan förmodas vara mycket välvilligt inställda till att godkänna just utbildningar inom antroposofiska praxisområden som waldorfpedagogik.
  • Det talas om ett forskningssamarbete med Stockholms universitet. Detta — sagt med vad jag förmodar är en beklagande ton (ursäkta spekulationen) — förutsätter att WLH står för finansieringen. Helt rätt så. Möjligheter till donationer finns från ett antal antroposofiska stiftelser. Vilket WLH faktiskt — det hedrar dem — påpekar samtidigt som de framhåller att offentliga medel är nödvändiga. Inte alls — den mesta waldorfpedagogiska forskningen kan och bör finansieras privat.
  • WLH har intrycket att den svenska skolan är i kris och vill hjälpa till att lösa krisen. Man förmodar, utan att ha någon verklig anledning därtill, att waldorfskolan och waldorfrörelsen inte är i kris.
  • ‘WLH ser det som viktigt att låta olika perspektiv mötas och utsättas för kritisk granskning.’ Fint. Men i det här sammanhanget verklighetsfrämmande? Man säger sedan att det är sunt att vara öppen för andra pedagogiska synsätt, också om man är waldorfpedagog. Så sant. Men är detta inte mest en senkommen insikt för att avvärja större katastrof? Mycket av waldorfpedagogiken är inte pedagogik — det är antroposofi. Hur funkar öppenhet och perspektivmöten i det avseendet?

Härmed lämnar jag denna promemoria — god eftermiddag!

10 thoughts on “waldorflärarhögskolans promemoria

  1. Icke värt ett nytt inläg, men här är WLHs protkoll från möte i nu i juni.
    http://www.wlh.se/fileadmin/Nedlaeggningshot/Protokoll_fraan_moetet_20_juni_2012.pdf

    Värt att notera: inget samarbete med svenska högskolor har kommit till stånd. Södertörn, Karlstad och Mittuniversitetet har sagt nej. Steinerhögskolan i Norge och antroposofiska Alanus-universitetet i Tyskland säger ja. (Surprise.) Man talar också om ackrediteringen via Crossfields och Edexcel igen. Ingen info om vad vad det är och vad värdet av en sådan acckreditering är. Crossfields är, som nämnts i inlägget ovan, ett antroposofiskt inriktat ackrediteringsinstitut. (Huruvida Edexcel-ackrediteringen kommer *via* Crossfields, som är ‘Edexcel-licensierad’ (eller något), är oklart.)

    Tydligen har man sökt medel ur bl a Vidarstiftelsen men inte fått (dock talas någon om löften om vissa förutsättningar uppfylls). Det är intressant eftersom jag tänkte på att skriva något litet som tog upp detta.

    Det fascinerande är synen på statsfinansiering som waldorfpedagogikens frälsning snarare än dess… undergång. Se särskilt strategiavsnittet.

  2. Nu är det alltså inte bara Stockholms universitet som sagt nej till Waldorfpedagogiken. Någon högskola skulle kunnat sagt ja åtminstone av ekonomiska skäl. Det här kallar jag ett rejält underkännande. På sitt sätt mer oroande för WLH än bristen på skattepengar.

  3. Nyheten är att Norrköping kanske vill göra om sin lärarutbildning till waldorf eller lägga till en lärarutbildning med waldorf. Norrköping är tydligen en del av Linköpings uni.

    Om det ligger något verkligt bakom detta snarare än rykten och vaga förhoppningar och möjligen någon jeppe vid Norrköpingsfilialen som uttalat sig klumpigt… det vet jag inte.

  4. Ps. Det ekonomiska är väl lika mycket en anledning att säga nej?. Jag menar, det kostar ju högskolorna att driva utbildningen, att betala lärarlöner som nu betalas av WLH och kan de ens vara säkra på att få elever till dem och därmed tilldelas resurser (resurserna från staten tilldelas väl per inskriven student som tar poäng)?

  5. Jag har dålig koll på detta, men har för mig att lärarutbildningen är relativt “lönsam” för högskolorna. Ekonomiskt sett alltså. Men det är klart att det måste innebära ett risktagande, inte minst när det gäller högskolans renommé.

  6. Ja. Och med högskolor ute i landet — hur ska de få dit studenter? Det här är ju studenter som man inte hittar så jättemånga av lokalt i Karlstad…

    Håller för övrigt på att reta mig på detta med att de plötsligt överallt profilerar sig som ‘idéburen’. Hoppas de på att slippa få följdfrågan — ‘vilka idéer?’ Den *uppenbara* följdfrågan *alla* borde* ställa. Och ingen gör det, för det låter så fint och bra med ‘idéburen’… som om själva idéerna inte spelade någon roll. Känns som att man glömmer bort att det är bättre att inte vara idéburen om idéerna är dumma; man behöver inte ens tala om waldorf för att inse det.

    Vet att jag skrev om detta i någon bloggpost (eller -kommentar), förmodligen inte ovanstående, och är för lat för att leta. Men jag undrar nu verkligen på allvar om jag inte har funnit någon liten trend eller strategi här…

  7. Ja “ideburen” är ett skumt begrepp, ett försök att profilera sig som ett snällt alternativ till de vinstdrivna skolorna. “Idestyrd” eller “idebunden” vore väl mer adekvat när det gäller Waldorf. För att inte tala om att en religion som gör anspråk på att dess läror om barns utveckling, reinkarnation och karma är objektiva sanningar, är fundamentistisk.

  8. Förekom just en försäkran om att skeptiska och kritiska inte behöver oroas av det esoteriska, det lärs ju inte ut till barnen.

    För sjuttielftetusende förbövlade jäkla gången.

    I mitt tycke: om man ska ut i världen och predika emot andras ‘fördomar’ är det kanske värt att ta reda på vad andra tror sig veta och bedöma om det är falskt eller inte. Men om man hittar på alltihop — vad är det då för poäng? Men det är väl gott för kritiker, egentligen, om de kastar kampanjresurser på att fajtas mit halmgubbar.

    Tror de verkligen att högskolor och politiker o s v har det som främsta anledning att avstå: att de föreställer att antroposofin undervisas för barnen?!

    Jag hoppas ju att högskolorna tackar nej pga vetenskaplig nivå och att esoterisk pedagogik och ‘utvecklingspsykologi’ kräver övertygelse mer än något annat… mer än vetenskaplig grund särskilt…

Comments are closed.