lundberg om traub

Jag är lite sen att uppmärksamma detta. Torsten Lundberg skriver för norska Antroposofiska sällskapet om en relativt ny tysk bok av Hartmut Traub: Philosophie und Anthroposophie. Die philosophische Weltanschauung Rudolf Steiners – Grundlegung und Kritik. Boken har jag inte läst, och kan inte kommentera den.

Jag vill ändå citera vad Lundberg skriver om antroposofin, vetenskapligheten och bristen på forskning. Men det krävs en ökad medvetenhet, enligt Lundberg, såväl om omvärlden som om antroposofins förutsättningar (‘egna inneboende motståndskomplex’). Han skriver:

Den ena av våra inneboende faror utgörs av en inåtriktad dogmatisk hållning, då vi med Steiners Gesamtausgabe i centrum förvaltar antroposofin som en uppenbarad och för alltid färdigutvecklad kunskapsbank, med svar på livets alla olika områden. Med denna hållning kan ingenting vare sig dras ifrån eller läggas till. Yttervärldens göranden och låtanden har mindre betydelse och dess vetenskap har mycket liten relevans. Den motsatta faran är en utåtriktad pragmatisk och relativistisk hållning, då vi utan integritet hela tiden anpassar antroposofin efter samhällets förändrade krav och vetenskapliga uppfattning. Vad Steiner har skrivit eller sagt i olika sammanhang uppfattar vi egentligen som lite konstigt och gammaldags, om inte som direkt pinsamt. Värst är den tredje faran, som uppstår i paradoxal kombination mellan dessa två förhållningssätt. Det bokstavstrogna motståndet kopplas då ihop med det resignerade ointresset och vi knyter en hård knut på oss själva. Vi för ihop en hårdnackad hållning och en uppgiven hållning. Resultatet är aktivt motstånd mot och passivt ointresse av all forskning och alla försök till vidareutveckling av antroposofins egentliga bevekelsegrunder.

Ansgar Martins skriver intressant om Traubs bok här, och hans text kan gott komplettera Torsten Lundbergs recension.