6 juni 2015

Nationaldagen till ära kan man fundera över vad Rudolf Steiner hade att säga om Sverige. Det är inte våldsamt mycket, men han besökte landet ett flertal gånger. Jag hade en gång ett litet projekt på gång; jag försökte ta reda på allt om hans Stockholmsbesök. Mycket information samlades in, textstycken skrevs, och därefter rann allt ut i sanden. (En annan dag! Kanske.)

Anna Wager Gunnarsson, en av de tidiga svenska antroposoferna, som hyser en nästan störande stor beundran för Steiner, berättar bland mycket annat i sina memoarer att under ett av hans besök (1912) företogs en sighteseeingtur ut på Djurgården och att Steiner då ska ha smickrat den svenska flaggan. Gunnarsson ville veta om det i en flagga kunde ligga en ockult betydelse. Steiner svarade att, jovisst, det kunde det. Rent allmänt så var det möjligt. Men om den svenska kunde han i alla fall säga att dess skapare hade haft ett konstnärligt sinnelag. (Jag vet inte vad jag ska säga.) Inte heller på frågan om Karl XII vid den tidpunkten hade återfötts gav han något specifikt svar. Han ursäktade sig med att han inte hade haft anledning att undersöka saken.

Några år tidigare, våren 1908, gjorde han ett annat av sina besök, och höll föredrag i flera svenska städer, bland annat i Stockholm. Kort därefter (den 13 april) hade han under ett föredrag i Berlin följande att förtälja om landet han nyss rest igenom:

Die vorletzte Woche hatte ich unter anderen schwedischen Orten auch in Stockholm vorzutragen. Es wird Ihnen begreiflich sein, wenn ich Ihnen sage, daß in jenen nördlichen Ländern, in denen ja wegen der geringen Zahl der Einwohner so viel Platz ist für die Menschen, daß sie weiter auseinander wohnen als in unseren mitteleuropäischen Kulturländern – wir brauchen uns nur daran zu erinnern, daß ganz Schweden soviel Einwohner hat wie London allein -, daß in jenen Gegenden, in denen so viel Platz ist, auch Gelegenheit ist, daß noch hereinspielen die alten nordischen Götter und Wesenheiten des geistigen Lebensumkreises. Man darf wohl sagen: für denjenigen, welcher etwas weiß vom Spirituellen, ist es in gewisser Beziehung so, daß an allen Ecken und Enden herausblicken die Geistesantlitze jener alten nordischen Götterwesen, welche vor dem geistigen Antlitz der nordischen Eingeweihten in den nordischen Mysterien standen in jener Zeit, in welcher noch nicht die christliche Idee hingeflutet ist über die Welt.

Steiner noterade alltså att Sverige var mycket glest befolkat, en observation inte helt olik den som tidigare statsministern gjorde från sitt flygplansfönster. Men där upphör förstås likheterna. Det öde landets vidsträckta möjligheter att ge spelrum åt gamla gudar och naturväsen hade förmodligen inte slagit ministern, som bara hade öga att se miltals av umbärliga virkesförråd men var blind för andliga realiteter. Jag antar att det finns en poäng här, måhända en som är tveksam ur rationell synvinkel — nämligen att ensligheten och naturens karaktär gör något med människans medvetande.