rittelmeyer

Friedrich Rittelmeyer, tidig präst i antroposofiska Kristensamfundet, personlig vän till Rudolf Steiner, i Rudolf Steiner på min livsväg:

“När jag en gång med beklagande såg hur [Steiner] avvisade en människa som hade kunnat vara värdefull för saken, sade han kort och energiskt: ‘Jag vill inte vinna människor.'”

“I många avseenden var han främmande för mig, en människa av ett helt annat slag.”

“Än såg han helt ung ut, än gulblek av ålder; än manligt stark, än kvinnligt vek; än som en torr lärare, än som en inspirerad Dionysos.” (Rittelmeyer hör Steiner tala i Nürnberg, 1911.)

“Det var en smärtsam tragedi i mänsklighetens historia att en man i vars närhet man andades luften av en framtida frihet framstod för många av sina samtida som en uppviglare, en trollkarl med hypnotisk kraft eller en sorts magiskt-mystisk råttfångare. Utan tvivel kände många av hans anhängare sin egen inre självsäkerhet vackla inför Rudolf Steiners överlägsna förmågor. Det var alltför mycket lättvindigt prat om antroposofiska sanningar och en hel del blint efterföljande av den antroposofiske ledaren. Det är den tragik som alltid kommer att infinna sig när en stor man framträder. … Hade han att välja, så valde han alltid människans frihet framför sakens nödvändighet. Ty han ansåg att mänsklighetens framtida tempel skulle vara förlorat redan från början om det byggdes på medeltida grundvalar.”

“Man kände en stor människas ensamhet — och kunde ändå inte avhjälpa den.”

“Senare berättade [Steiner] för mig hur han en gång, när han stod i begrepp att göra något som skulle ha kostat honom livet, plötsligt hade räddats av en ‘mästare’. På min fråga om [denne] ännu levde och om han någonsin träffade honom, svarade han: ‘Det behövs inte.'”

“Först och främst en sak var klar för mig, om än inte helt klar förrän efter Steiners död. Det faktum att antroposoferna inte försvarade honom som de borde ha gjort vållade honom ett långt större lidande än vi visste. Motståndarna överröste honom med spott och spe, och antroposoferna lät det alltför lungt ske, medan de själva bara njöt av hans föredrag.”

“Den som betraktade den dödes [Steiners] anlete förstod vad anden under ett storslaget människoliv kan göra av kroppen. Den andliga renheten och upphöjdheten i hans drag stod över varje jämförelse. Kanske kommer dödsmasken, om den någonsin reproduceras som bild, att kunna förmedla detta övertygande intryck åt många.”

antroposofiska forskningsstiftelser

Redan i ett tidigare inlägg har Vidarstiftelsen beskrivits. Förutom Vidarstiftelsen finns en rad antroposofiska stiftelser vars ändamål är att främja den typ av forskning som den antroposofiska rörelsen finner på ett eller annat sätt vara nödvändig; det finns också möjligheter för en rad stiftelser att udnerstödja utbildning. Sedan bör man inte heller glömma att, vad beträffar den antroposofiska läkekonsten, många av de använda preparaten marknadsförs av företag, som Weleda AG och Weleda AB i Sverige, vilka själva har resurser för sin forskning. Dessutom finns praktiskt orienterade så kallade sektioner vid Goetheanum, och därtill finns stiftelser såväl internationellt som nationellt. Som visades i blogginlägget om skolstiftelserna, har många av de stiftelser, som i första hand inriktar sig på verksamheten i en viss waldorfskola, även de möjlighet att understödja antroposofiskt inriktad forskning i allmänhet — närmast till hands ligger förstås den pedagogiska forskningen. Ett exempel är Nibblestiftelsen som bland annat ska främja “vetenskaplig forskning” även om detta inte är det främst angivna ändamålet. Ett annat exempel är Stiftelsen Solåkrafonden. Ett ytterligare, knutet till den biodynamiska verksamheten, är Ytter Enebystiftelsen.

I denna bloggpost kommer det att handla om svenska antroposofiska stiftelser som i huvudsak eller i första hand är inriktade på just forskning om och “högre” utbildning i olika antroposofiskt orienterade ämnen. Forskning som den antroposofiska rörelsen gärna utger sig för att själva inte kunna bekosta. Detta gäller i synnerhet medicinsk och pedagogisk forskning, där basverksamheterna (skola och vård) helt eller delvis bekostas av allmänna medel. Härefter följer således en kommenterad uppräkning av i sammanhanget aktuella stiftelser, den redan diskuterade Vidarstiftelsen undantagen. (För uppgifter om stiftelsernas förmögenheter hänvisas till tidigare blogginlägg, nämnt ovan. De är dock även här uppställda i storleksordning, det vill säga, förmögnast först.) Continue reading “antroposofiska forskningsstiftelser”

thomas lerner, dagens nyheter och antroposofin — del II

Ok. Nu gör jag mig skyldig till något som ser lite ut som quote-mining, men jag tycker att det är berättigat. Jag vill visa hur Dagens Nyheters journalist Thomas Lerner faktiskt skriver om antroposofin och relaterade ämnen. I mitt tidigare blogginlägg återfinns en lista med länkar till några av Lerners artiklar (det är andra artiklar än de som nämns i detta inlägg).

Fall 1. Dagens Nyheter gratulerar den antroposofiske läkaren Christian Osika med rubriken: Alternativ medicin har framtiden för sig. 2005-12-29. Thomas Lerner skriver hyllningen (men noterar, roligt nog, att Osika faktiskt har dömts — av HD till och med — för “olovlig tillverkning” av antroposofiska perparat). Alternativmedicin är prima vara, detta är inget citat utan Lerners egna analys:

“I dag dignar hyllorna i landets hälsokostbutiker av olika naturmediciner och preparat. Fler och fler högskolor har kurser om alternativa behandlingsformer.”

Och utan vidare noterar Lerner:

“[Osika] började läsa medicin i Wien inspirerad av filosofen Rudolf Steiner, som lagt grunden för den antroposofiska människosynen. Övertygelsen om den sammansatta människan växte, och han upplevde en stark närhet mellan kroppen, själen och anden.”

Continue reading “thomas lerner, dagens nyheter och antroposofin — del II”

antroposofiska stiftelser — vidarstiftelsen

Ursula Flatters var till nyligen verksamhetsansvarig på Vidarkliniken (numer är hon visst “bara” läkare och styrelseledamot i Stiftelsen Vidarkliniken 815600-6168, inte att förväxla med Vidarstiftelsen där hon också sitter som styrelseledamot, se nedan), det delvis skattefinansierade antroposofiska sjukhuset i Järna söder om Stockholm. De senaste åren har Vidarkliniken fått kämpa mot oförstående delar av det offentliga Sverige som velat dra in den antroposofiska medicinens speciella dispens från evidenskrav — ett krav som alla andra aktörer på marknaden måste följa. Ursula Flatters har argumenterat i media, nu senast i ett pressmeddelande (som Dagens Medicin skriver om, liksom Patrik Lindenfors, även på Humanistbloggen), att myndighetskraven innebär en alltför tung börda för en sådan liten aktör som Vidarkliniken (att märka är dock att åtskilliga av medlen i fråga produceras av den internationella koncernen Weleda AG med dotterbolag Weleda Holding AB, med Weleda AB, i Sverige). Att det därför inte borde göra så mycket om läkemedlen faktiskt har någon effekt eller inte och att det, med andra ord, är (får man förmoda) helt ok att fortsätta att ta betalt för läkemetoder vars verkan är högst osäker och troligen icke-existerande. Det är tydligen för dyrt för Vidarkliniken och de antroposofiska läkemedelsföretagen att testa och utvärdera sina produkter, men det är uppenbarligen inte för dyrt för patienterna (eller skattebetalarna) att betala för onödig “medicin”. Ursula Flatters skulle kanske allra helst önska att staten gav bidrag till forskningen. Ja, utöver de bidrag som redan ges till den av Vidarkliniken nystartade forskningsavdelningen. Det är, hur som helst, för kostsamt för Vidarkliniken, och Flatters “hotar” med att den antroposofiska medicinen kan försvinna från Sverige om åtgärder inte vidtas. Continue reading “antroposofiska stiftelser — vidarstiftelsen”

antroposoferna, stiftelserna och pengarna

Detta är egentligen en ganska tråkigt post. Men samtidigt rätt spännande. [2009-11-03: eftersom rätt många stiftelser tillkommit, notera att till listan senare tillagda stiftelser specificeras i slutet av posten, efter listan.] Härom dagen undrade jag vilka antroposofiska stiftelser det egentligen är som äger Saltå Kvarn AB. Jag vet fortfarande inte exakt vilka, men en av dem är Vidarstiftelsen — vilket framgår av stiftelsens hemsida — som förvaltar en förmögenhet på nära 500 miljoner kr. Utöver detta kan jag tänka mig ett antal av stiftelserna — se nedanstående lista — så som varande andelsägare i Saltå Kvarn AB. Det spelar nu kanske mindre roll exakt vilka de är. Det som möjligen kan te sig någorlunda fascinerande är de förmögenheter som dessa stiftelser är i besittning av. Och så måste man ändå observera att denna lista är långt i från komplett. Den består endast av uppgifter jag lyckats ta fram ur Länsstyrelsernas stiftelsedatabas. Det handlar om stiftelser som i sin ändamålsangivelse har olika antropsofiska kodord, eller som på andra sätt varit identifierbara. Men listan är mycket preliminär, och för att bli komplett behöver den komplettering. (Tips emottas tacksamt.) Det bör förstås också noteras att många antroposofiska verksamheter drivs i annan form; exempelvis som ideell förening (Antroposofiska Sällskapet, Kristensamfundet och dess avdelningar, m fl), ekonomisk förening (Skillebyholms Gård, Ekobanken. m fl) och aktiebolag (Saltå Kvarn, Steneken, Kulturforum Järna, Kulturhuset i Ytterjärna, Tunapack, Bragehem, m fl). Några av stiftelserna finns det anledning att återkomma till i separata poster, men nu får siffrorna tala för sig själva. Continue reading “antroposoferna, stiftelserna och pengarna”

thomas lerner, dagens nyheter och den antroposofiska rörelsen

Thomas Lerner är skribent på Dagens Nyheter. Thomas Lerner skriver konsekvent alldeles okritiska artiklar om antroposofiska verksamheter, deras utövare och metoder. Se tidigare diskussion på VoFs forum, mitt tidigare blogginlägg, och en väldigt mycket äldre post här. Thomas Lerners artiklar brukar främst förekomma på den så kallade Insidan, men han har även bidragit med annat material, exempelvis om waldorfpedagogik (han är själv waldorfförälder i Kristofferskolan).

Det märkliga i den här kråksången är att Thomas Lerner och Stiftelsen Pestalozzi (815600-7711) råkar befinna sig på samma adress. Stiftelsen Pestalozzi förvaltar en förmögenhet på drygt 30 miljoner kronor och har som ändamål att “att understödja samt att bedriva utbildning och fortbildning av lärare m.fl. i waldorfpedagogik.” Continue reading “thomas lerner, dagens nyheter och den antroposofiska rörelsen”