kronstam om biodynamiskt och ekologiskt vin

När ekovinerna gjorde entré var de nästan utan undantag erbarmligt dåliga. Lyckligtvis skedde en snabb förbättring i takt med att både vinbönder och svenska importörer gav frågan större fokus. Inte minst vaknade vi konsumenter och efterfrågan stiger oavbrutet. Själv är jag i dag en varm anhängare av biodynamisk vinodling och är fast övertygad om att detta är bra för både vår miljö och vinernas kvalitet.

skriver Bengt-Göran Kronstam i Dagens Nyheter om biodynamisk (antroposofisk) vinodling. (Artikeln finns i något slags specialupplaga av DN Sthlm torsdagen 22 mars, men har publicerats på nätet nästan två veckor tidigare.) Mitt första intryck är att Kronstam, trots att han är en inflytelserik och erfaren vinskribent, inte känner till att biodynamiskt vin skiljer sig från ekologiskt vin och hur det gör det. Eller, rättare sagt, hur biodynamiskt skiljer sig från ekologiskt. Det handlar förstås inte vara om vin. Det finns mig veterligen inga goda belägg för att de specifikt biodynamiska metoder — som skiljer denna form av odling från den ekologiska — skulle ha någon inverkan på vare sig miljö eller kvalitet. Med tanke på att Kronstam är en ‘varm anhängare’ och därtill ‘fast övertygad’ hade jag gärna velat hör lite mer. Dessa omdömen framstår antingen som okritiska eller okunniga.

Är det effekterna av de homeopatiskt utspädda biodynamiska preparaten som övertygar? Eller att odla efter kosmiska konstellationer? Att biodynamisk mat och biodynamiskt vin smakar bra och ofta håller god kvalitet tvivlar jag inte på. Men har det verkligen med biodynamiken att göra?

Biodynamiskt vin är ingen marginell företeelse längre. De biodynamiska vinproducenterna försöker gärna framhålla sig som snäppet vassare än de ekologiska; biodynamiskt marknadsförs och hyllas som ekologiskt plus, ekologiskt med lite mer, något lite bättre. Mindre angelägna är de biodynamiska producenterna att presentera vad det är som faktiskt skiljer det biodynamiska från det ekologiska. Det som särskiljer är nämligen inte lika lätt att förstå poängen med och att uppskatta. Av en framstående vinskribent borde man kunna förvänta sig en mer kritisk hållning och mer kunskap. Kronstam och andra i hans position fungerar ju som guider i vinvärlden, och man förutsätter att deras kunskaper matchar deras position.

Jag hade velat veta varför Kronstam är ‘fast övertygad’ om att biodynamisk vinodling är ‘bra för både vår miljö och vinernas kvalitet.’ Det måste finnas en anledning till att han skiljer ut den biodynamiska vinodlingen från den ekologiska, och därmed framhåller den förra framför den senare. Särskilt som det saknas vetenskapliga belägg för att de specifikt biodynamiska metoderna har någon som helst mätbar effekt. I själva verket är de i mångt och mycket så osannolika att de inte går att mäta. Det handlar om andliga — översinnliga — faktorer, inte materiella. Att biodynamiska odlare också odlar ekologiskt är en annan sak. Att vinerna håller god kvalitet, när de gör det, är också en annan sak. Det kan ha sin orsak i en rad faktorer som inte har med det biodynamiska att göra. Och i så fall är det galet att, som Kronstam gör, påstå att det är något i just det biodynamiska som har verkan på miljö och kvalitet.

Det är finemang att äta biodynamisk mat och dricka biodynamiskt vin. Och även att rekommendera, till exempel, ett visst vin. Men det är en fördel att veta vad det är man äter och dricker och vad det är man betalar för. Den intresserade finner det biodynamiska jordbrukets grunder förklarade av Rudolf Steiner själv i denna kurs.

En annan märklighet är att Kronstam i vinrecensionerna — där han bedömer två viner från samma franska, biodynamiska vingård, Montirius, varav det ena saluförs i Sverige av Saltå Kvarn — menar att Montirius ‘[g]enom homeopatin övergick […] till biodynamisk odling’. Jag vet inte om man ska tyda det som något slags förvirring. De biodynamiska preparaten används nämligen i homeopatisk utspädning. Om Saltå Kvarn sägs att företaget är välkänt för sina kravmärkta livsmedel, vilket förstås är sant. Kanske mer känt är företaget dock för sina biodynamiska produkter, även om man numer inte är uteslutande biodynamisk. (Vinerna är biodynamiska.)

(Passar på att rekommendera Anders Öhmans bloggpost från tidigare i år!)

demeter är ingen konsumentorganisation (dagens nyheter)

På ekonomisidorna beskriver Dagens Nyheter i dag Demeter som en ‘konsumentförening’ (artikeln och pdf-tabellen i vilken Demeter återfinns). Det är missvisande. Demeter är inte en konsumentorganisation, även om det för all del tycks som att vem som helst kan bli något slags stödmedlem i föreningen. Det svenska Demeter-förbundet ingår i en internationell organisation för biodynamisk odling, Demeter International.

‘Demeter is the brand for products from Biodynamic® Agriculture.’ (Se ‘This is Demeter’ på internationella organisationens hemsida.)

Demeter International representerar genom sina nationella medlemsorganisationer flera tusen producenter världen över:

‘Presently Demeter International has 16 member organisations from Europe, America, Africa and New Zealand. Thus Demeter-International represents more than 4.200 Demeter producers in 43 countries.’ (Se ‘Demeter-International’.)

De nationella organisationerna kontrollerar att medlemsjordbruken uppfyller de antroposofiska riktlinjerna för jordbruk i enlighet med Rudolf Steiners angivelser i jordbrukskursen. Den internationella organisationen sätter de standarder vars uppfyllelse kontrolleras lokalt; det är den internationella organisationens regler som varje Demeter-ansluten jordbrukare måste uppfylla för att få sätta märket på sina produkter. Den biodynamiska odlingen är inte ‘bara’ en strängare tillämpning av de ekologiska odlingssätten. Den är faktiskt något radikalt annorlunda än det vanliga ekologiska jordbruket. Den biodynamiska odlingen är en konkret tillämpning av det magiska tänkande som antroposofins andliga guru Steiner utsträckte till tillvarons alla områden. Jordbruket ingår i ett kosmiskt kretslopp. De preparat (som DN nämner utan att vidare beskriva dem) är i princip inget annat än hokuspokus, om än relativt oförargligt sådant. Deras verkan är ‘andevetenskaplig’, det vill säga huvudsakligen omöjlig att mäta och utvärdera med den ‘materialistiska’ vetenskapens metoder. För den konsument som inte själv är antroposof tillför inte dessa andevetenskapliga aspekter något. Att biodynamiska produkter ofta är av god kvalitet beror på andra faktorer. Continue reading “demeter är ingen konsumentorganisation (dagens nyheter)”

förtrollning — med stöd från kändisar behöver man inga argument

i går hann jag bara som allra hastigast nämna den debattartikel några kändisar hade undertecknat till försvar av waldorfpedagogiken. Den fanns införd i Dagens Nyheter under titeln ‘Utbildningen för waldorflärare måste godkännas igen’ och artikelförfattarna presenteras som föräldrar till waldorfelever. Det är de naturligtvis. Men det är helt uppenbart att deras kändisstatus implicerar att de bör tas på lite större allvar än andra föräldrar, för de uttalar sig inte i egenskap av personer med pedagogisk kunskap eller kompetens och de har inga särskilda kvalifikationer som gör dem lämpade att kommentera pedagogik eller lärarutbildningar. De är ‘bara’ waldorfföräldrar — bortsett från det faktum att de gjort sig ett namn inom tv- och underhållningsbranschen. Det är därför de väljs som stjärnglansbringande ansikten, som frivilliga marknadsförare. Trots att de alltså bara uttalar sig i egenskap av föräldrar, är samtliga fyra som av en händelse kändisar. Fanns det inga vanliga icke-kändisar som dög bland waldorfföräldrarna? Eller tänker man sig verkligen att glittret från en grupp kändisar skulle blända kritiskt tänkande människor?

Det som alltid är smått fascinerande är att waldorfkulturen lider av en sådan malplacerad tilltro till kändisskapet. Den typen av kändisdyrkan som frodas i somliga waldorfkretsar är värdig skvallerpressen och skräp-tv-kulturen. Det är besynnerligt, eftersom waldorffolk i allmänhet ser med förakt på dessa företeelser då andra ägnar sig åt dem. Mycket ofta är det kändisar man hänvisar till när man vill leda i bevis att waldorfpedagogiken minsann fungerar.  Dra fram kändisarna, så löser det sig. Människor förutsätts lägga märke till att kändisar stödjer waldorf, och samtidigt att glömma bort att värdera argumenten. En ökänd waldorfförsvarare brukar posta utförliga listor med celebriteter som gått i waldorfskola eller valt att sända sina barn till en. Blott det  att Jennifer Aniston gått i waldorfskola är ett tecken på pedagogikens förträfflighet, minsann. Det finns förresten en webplats som enkom ägnar sig åt att lista kändisar som varit waldorfelever eller waldorfföräldrar. Uppställningen är full av b-kändisar, såpa-stjärnor, clowner och väderpresentatörer. Continue reading “förtrollning — med stöd från kändisar behöver man inga argument”

youth initiative program (dagens nyheter)

i dag skriver Dagens Nyheter om folkhögskoleutbildningen Youth Initiative Program (YIP) som hålls i Järna. De deltagande ungdomarna reser till klimatkonferensen i Köpenhamn för att delta i olika aktiviteter. Vad är Youth Initiative Program? Det framgår inte av artikeln i Dagens Nyheter.

Programmet ges vid Rudolf Steiner-högskolan. Det har sitt ursprung i den antroposofiska rörelsen. Varför? Och vilket, eller vilka, är målen?

“It is one of the unique traits of our period in history that, just at the point when the human species has created very serious challenges to the future of humanity, the same humanity has uncovered very powerful cognitive frameworks and practical approaches such as, but not limited to, Anthroposophy, that have the power to move humanity to a new, more profound level of evolution. YIP, by its very nature and striving, seeks to connect to these diverse streams of genuine efforts in humanity.”

Alltså, att rädda mänsklighetens framtid. Att främja utvecklingen. I en antroposofisk kontext är detta inget särskilt konstigt. Denna tidpunkt som vi lever i är kritisk så tillvida att man befinner sig nära en övergångsperiod till ett annat utvecklingsskede. Idealiskt sett bör fler och fler människor finna vägen till ett förandligat förhållningssätt — bort från materialism och så vidare. Den fördjupning av evolutionen som tals om i citatet ovan avser främst människans fördjupning på det andliga planet — hennes utvecklande av andliga egenskaper. Denna individuella utveckling är också förutsättning för att nya skeden ska inträda i mänsklighetens utveckling som helhet. Continue reading “youth initiative program (dagens nyheter)”

thomas lerner, dagens nyheter och antroposofin — del II

Ok. Nu gör jag mig skyldig till något som ser lite ut som quote-mining, men jag tycker att det är berättigat. Jag vill visa hur Dagens Nyheters journalist Thomas Lerner faktiskt skriver om antroposofin och relaterade ämnen. I mitt tidigare blogginlägg återfinns en lista med länkar till några av Lerners artiklar (det är andra artiklar än de som nämns i detta inlägg).

Fall 1. Dagens Nyheter gratulerar den antroposofiske läkaren Christian Osika med rubriken: Alternativ medicin har framtiden för sig. 2005-12-29. Thomas Lerner skriver hyllningen (men noterar, roligt nog, att Osika faktiskt har dömts — av HD till och med — för “olovlig tillverkning” av antroposofiska perparat). Alternativmedicin är prima vara, detta är inget citat utan Lerners egna analys:

“I dag dignar hyllorna i landets hälsokostbutiker av olika naturmediciner och preparat. Fler och fler högskolor har kurser om alternativa behandlingsformer.”

Och utan vidare noterar Lerner:

“[Osika] började läsa medicin i Wien inspirerad av filosofen Rudolf Steiner, som lagt grunden för den antroposofiska människosynen. Övertygelsen om den sammansatta människan växte, och han upplevde en stark närhet mellan kroppen, själen och anden.”

Continue reading “thomas lerner, dagens nyheter och antroposofin — del II”

thomas lerner, dagens nyheter och den antroposofiska rörelsen

Thomas Lerner är skribent på Dagens Nyheter. Thomas Lerner skriver konsekvent alldeles okritiska artiklar om antroposofiska verksamheter, deras utövare och metoder. Se tidigare diskussion på VoFs forum, mitt tidigare blogginlägg, och en väldigt mycket äldre post här. Thomas Lerners artiklar brukar främst förekomma på den så kallade Insidan, men han har även bidragit med annat material, exempelvis om waldorfpedagogik (han är själv waldorfförälder i Kristofferskolan).

Det märkliga i den här kråksången är att Thomas Lerner och Stiftelsen Pestalozzi (815600-7711) råkar befinna sig på samma adress. Stiftelsen Pestalozzi förvaltar en förmögenhet på drygt 30 miljoner kronor och har som ändamål att “att understödja samt att bedriva utbildning och fortbildning av lärare m.fl. i waldorfpedagogik.” Continue reading “thomas lerner, dagens nyheter och den antroposofiska rörelsen”

nöjda patienter

Blir något beklämd av att läsa Göran Rosenbergs kunskapsrelativisitiska lilla stycke i Dagens Nyheter fredagen den 24 juli. Rosenberg slår ett slag för illusioner, trivsel och placeboeffekten. Eftersom patienter uppenbarligen blir friskare — eller åtminstone känner sig friskare — även av icke-verksam medicin, kan vi väl sätta lurendrejeri i system, eller? Patienterna mår bättre, så varför ha några etiska betänkligheter mot förfarandet? Inom vilka sektioner av vår tillvaro ska vi tillåta systematiserat bedrägeri, är väl följdfrågan — så länge det gör människor lyckliga, varför skulle vi tveka inför statsfinaniserade luftslottsbyggen lite här och var?

Men för att återgå till Rosenbergs text och hans omnämnande av den antroposofiska vården. Han skriver att den “åtminstone” resulterar i “nöjda patienter.” Det är väl ändå ett anmärkningsvärt lågt ställt krav — på en verksamhet som ska föreställa sjukvård och inte nöjes- och trivselverksamhet i allmänhet. Naturligtvis är det alldeles utmärkt om patienterna trivs med vården, men knappast på bekostnad av huvudverksamhetens — vårdens — kvalitet. Om vården är overksam — för att ta ett ytterlighetsexempel — kan man ens kalla den vård, endast på den grunden att patienterna är nöjda med sin vistelse i den? Continue reading “nöjda patienter”