waldorffederationens tydlighet

En genomgång av de svenska waldorfskolornas hemsidor visar att kopplingen till antroposofin inte spelar någon central roll och i flera fall inte nämns överhuvudtaget. Trots det kan man knappast säga att det är något som förtigs, informationen finns att hitta och all allmän information, till exempel hos Waldorfskolefederationen, är mycket tydlig på den punkten.

För ett tag sedan läste jag det här stycket i Örjan och Christine Liebendörfers nya bok Waldorfpedagogik (på sidan 341).* Jag tolkar det som att de anser att det inte är särskilt viktigt att waldorfskolorna på sina egna hemsidor presenterar det som är det mest grundläggande för deras verksamhet, nämligen att de bygger på antroposofin. 

Men om man inte vill att folk ska välja något de egentligen inte vill ha (och senare klaga på det) och om man bryr sig om andras möjlighet att välja och välja bort, så är det naturligtvis viktigt att föra ut en sådan sak där man kan förmoda att presumtiva waldorfföräldrar söker information. I dag är det väl ingen som inte tittar på en skolas hemsida, om man är intresserad av den. Och man kan ju fråga sig varför man alls måste hålla på och tramsa och hitta på långsökta ursäkter till att antroposofin inte presenteras först av allt. Att man ens tycker att det är en ursäkt att informationen finns på andra ställen! Det tycker jag är märkligt. Som om det vore svårt att berätta att waldorfskolorna bygger på antroposofin, och därefter kort berätta hur och vad antroposofin är? Kanske är det svårt — men bara om man inte vill. För att man vinner på att låta bli.

I stället för att gå till försvar med argumentet att informationen inte ‘förtigs’ — vilket man för övrigt sannerligen kan diskutera — så kunde författarna och waldorfrörelsen fundera på varför den inte lyfts fram. För det är nämligen det som är det rimliga. Att man lyfter fram det som verkligen är viktigt. Det som kännetecknar och särskiljer den waldorfpedagogiska verksamheten. 

Men det sägs alltså, i det här fallet, att eftersom Waldorfskolefederationen talar om antroposofin på sin webplats, räcker ju det. Föräldrar kan surfa dit. Det förutsätter förstås att de vet att de borde hålla utkik efter just den informationen om antroposofin. Det förutsätter således en redan befintlig grundkunskap (eller åtminstone en misstanke om att en livsåskådning de borde undersöka ligger till grund för skolorna). Nu kan man kanske förvisso förutsätta just detta. Men jag menar ändå att skälen för skolorna att inte presentera antroposofin för att det är obehövligt är skenskäl — för att inte säga totala fånigheter.

Låt oss dock titta på hur väl Waldorfskolefederationen informerar på de sidor där man först skulle välja att leta information om man besökte webplatsen. Är Waldorffederationenverkligen ‘mycket tydlig’ om antroposofin? Det finns en sida som heter ‘Waldorf i korthet’. Står det något om antroposofi där? Nej, ordet nämns inte ens. Dock nämns Rudolf Steiner och några tankar som är ganska vaga, i alla fall för den som inte känner till mer om sammanhanget:

Waldorfskolan arbetar med utgångspunkt i Rudolf Steiners människosyn. Denna är baserad på grundtankar som kan formuleras: Människan utvecklas enligt lagbundenheter i såväl kroppslig som själslig och andlig bemärkelse. Under uppväxten vävs det helt unika livsmönstret för varje enskild individ. 

Det finns en annan sida som kallas ‘Waldorfskolan’, rätt och slätt. Vad kan man då läsa där? Inte ett enda ord om antroposofi, men väl detta:

Waldorfskolan är en icke vinstgivande verksamhet med enskild huvudman som utvecklar Rudolf Steiners pedagogiska tankar utifrån antropologin och barnet och den unga människans utveckling.

Till deras förtjänster hör, får jag ju säga, att de nämner självklarheter som Steiner, om än utan att det blir särskilt informativt. Men varför de pratar om ‘antropologi’ i stället för ‘antroposofi’ kan man ju sannerligen undra. På det hela taget är båda de nyss nämnda sidorna ganska värdelösa. Och ingen av dem nämner antroposofin vid namn. Den förälder (eller annan) som går in på hemsidan och letar information om waldorfskolans grund finner alltså inte ens ordet nämnt i de två underavdelningar av hemsidan där man främst skulle förvänta sig det.

Någon optimist kanske tänker att Waldorffederationen basunerar ut antroposofin och vad den innebär redan på huvudsidan. Nej, det gör man inte. Dock nämns antroposofin tre gånger där — fast det beror på att federationen kör något slags nyhetsblogg, och ordet nämns två gånger i en artikel som Waldorffederationen kopierat i fulltext från Lärarnas tidning och i en förlagsbeskrivning av paret Liebendörfers nya bok som marknadsförs i ett inlägg. Det är alltså inte federationens eget material som nämner antroposofin. Och nyhetsmaterialet på första sidan är, förmodar jag, temporärt. När nya notiser och artiklar kommer in, tas de gamla bort eller flyttas.

Om man då i stället söker på ‘antroposofi’ på federationens hemsida får man åtta google-träffar. Låt oss tita på dem lite snabbt.

1. Läroplanen del 2. Faktiskt inte så tokigt! Här förklarar man lite grann. Problemet är emellertid att man endast hittar dokumentet om man söker via google. Det finns inte länkat under någon av rubrikerna under ‘Waldorfpedagogik’ på hemsidan. Den som går in där och letar efter information hittar det således inte. Det är också tydligt att dokumentet inte är till för föräldrar och allmänhet, utan betraktas som något slags utkast. (‘Här följer en skissartad version av inledande texter och några naturvetenskapliga ämnen som ej varit färdiga i tidigare utskick.’)

2. En väg till frihet. Waldorfskolornas käckt betitlade läroplan i nuvarande version. Antroposofin nämns tolv gånger. Några är länkar och litteraturhänvisningar. Får man ut någonting av de gånger den nämns då? Så här ser det ut:

Waldorfskolan […] utvecklar Rudolf Steiners pedagogiska idéer baserade på antroposofi och antroposofins uppfattning om barnets och den unga människans utveckling. (s 2)

Skolan har en medveten läroplan från åk 1 till och med gymnasiet, relaterad till antroposofins tankar om barnens och ungdomarnas utveckling. (s 2)

Waldorfskolan är en oberoende institution med enskild huvudman som utvecklar Rudolf Steiners pedagogiska idéer baserade på antroposofi och antroposofins uppfattning om människans väsen. (s 5)

Waldorfpedagogen arbetar med utgångspunkt från Rudolf Steiners antroposofi. (s 12)

Waldorfpedagogiken bygger på antroposofisk kunskap. (s 21)

Övriga omnämningar hör till litteratur- och länklistan. Var och en kan säkert avgöra om ovanstående citat säger särskilt mycket om antroposofin; några närmare förklaringar får man inte. Men det förstås är fint att de i alla fall i den egna läroplanen törs nämna waldorfpedagogikens grundläggande filosofi vid dess rätta namn! Och till det här dokumentet kommer man i alla fall om man klickar på hemsidan under ‘Målbeskrivningar’. (Det hade kanske varit lämpligt med en länk under någon av de två punkterna om waldorfskolan, eftersom man i övrigt underlåter att nämna antroposofin där.)

3. Ett kvarglömt infoblad om ett evenemang med Yeshayahu Ben-Aharon. Inget som en besökare på webplatsen skulle hitta till. Irrelvant som information.

4. Huvudsidan, där antroposofin nämns som jag ovan redan angivit i deras nyhetsblogg med inlånat material.

5. Ett dokument som kallas ‘Läroplan del 1’ och som man mig veterligen inte heller kommer till via huvudsidan eller några av menyerna. Dokumentet är inte avsett för föräldrar eller andra utomstående informationssökare. Utan närmare beskrivning nämns ‘Antroposofin som en grund’ och lite senare sägs att ‘Antroposofisk psykologi beskriver en upplevelse som ”överskridande av Rubicon” i nioårsåldern.’ Det är allt.

6. ‘Vad kännetecknar en waldorfskola’, sidan som redan nämnts ovan. Google plockar upp den bland sökträffarna, men det är, som redan påpekats, enbart ‘antropologin’ som av outgrundlig anledning nämns där. Möjligen är det så att google fångar sidan då en äldre, cachad version har ett annat innehåll. Där är man så här öppenhjärtig:

Waldorfskolan är en självförvaltande institution med enskild huvudman som utvecklar Rudolf Steiners pedagogiska idéer baserade på antroposofi och antroposofins uppfattning om barnets och den unga människans utveckling.

Skolan har en medveten läroplan från åk 1 till och med gymnasiet, relaterad till antroposofins tankar om barnens och ungdomarnas utveckling.

Waldorfskolan är en oberoende institution med enskild huvudman som utvecklar Rudolf Steiners pedagogiska idéer baserade på antroposofi och antroposofins uppfattning om människans väsen.

Dessa formuleringar är alltså numer borttagna till förmån för en version som utelämnar antroposofin. Man kan notera en viss likhet med formuleringarna som hämtades ur En väg till frihet. En annan lustig förändring om man jämför den nya (och ännu mer intetsägande) versionen med den gamla är att man nu plötsligt väljer att specifikt poängtera att waldorfskolan inte är ‘vinstgivande’. Det gäller att rida på trenderna och utnyttja samhällsdebatten! Hur kan man tycka att det är viktigare att påpeka att waldorfskolor inte är vinstgivande (för övrigt ett ämne värt att diskutera — gör det dem bättre, mindre korrupta, et c?) än att de har sin grund i antroposofin? Det förstår jag inte. Men så tycker tydligen Waldorffederationen, som gjort denna omprioritering.

7. Forum för frågor. Intressant nog nämns inte antroposofin här heller, men det har samma förklaring som punkten ovan (6). Man har raderat det tidigare innehållet, vilket är förståeligt då det var både häpnadsväckande och pinsamt. Här har vi den cachade versionen. Antroposofin nämns flera gånger (dock egentligen inte på ett sätt som är särskilt informativt eller värdefullt, vilket troligen kan förklaras av frågebesvararens — Göran Fants — otroligt tramsiga attityd: ‘antroposofer (ett i och för sig lite diffust ord: när är man antroposof?)’), men samtidigt får svaren antroposofer att framstå som drumliga fåntrattar och ohyfsade knäppgökar. Men några små korn av sanning dyker upp, och jag skulle ju gärna se att Waldorffederationen i framtiden tänkte på det här: ‘Det jag försöker säga är att det förstås inte är någon riktigt bra idé att sätta sina barn i en waldorfskola om man inte i huvudsak känner till och uppskattar grundtankarna i pedagogiken.’ Sant! Men sedan, i samma stycke, bluddras det på om tv-konsumtion med mera, som om sådana ytliga faktorer är de för pedagogiken grundläggande (snarare än symptom på densamma). Som om det var grejen. Har man lite småsjuk humor kan man förstås läsa frågeforumet för dess underhållningsvärde. Men passa på nu innan cache-versionen försvinner!

8. En flyer för en waldorfpedagogisk konferens 2011. På konferensen var en av programpunkterna ‘Antroposofi i läraryrket’. Intressant i och för sig, men föga upplysande för den som inte var på konferensen. Inte heller detta är ett dokument man hittar från hemsidan, utan något gammalt som ligger kvar och skräpar. Jag har en idé dock: tänk om de lagt upp föredraget om antroposofin i läraryrket som en youtube-fil och givit den plats där man lätt kunde hitta den. Då kanske någon hade blivit upplyst av det hela.

Det var allt.

Är det alltså överflödigt för waldorfskolorna att informera om antroposofin på sina hemsidor, då Waldorffederationen redan bistår med utförlig information (eller, hej, information över huvud taget)? Nej. Snarare är det ännu mer angeläget att de gör det, eftersom Waldorffederationen gör ett så urbota dåligt jobb.

Visst, letar man på rätt sidor är det förvisso sant att Waldorfskolefederationen i alla fall nämner att waldorfpedagogiken har sin grund i antroposofin, även om informationen i övrigt är sorgligt  mager. Men varför nämns den inte direkt när man går in på sidor som ‘Waldorf i korthet’ och ‘Waldorfskolan’? Varför behöver man klicka sig in i pdf-dokument (En väg till frihet) eller söka via google för att hitta den koppling som paret Liebendörfer hävdar är ‘mycket tydlig’? Antroposofin är faktiskt så grundläggande att den även borde få plats i den kortaste av korta texter om waldorf.

Och sedan tycker ju jag att en organisation som Waldorfskolefederationen gott kan vara generös nog och gå lite längre. Varför inte förklara vad antroposofin är och rekommendera vidare läsning? Vore inte det schysst? Inte för att man ska förespråka eller ens ursäkta lathet hos allmänhet, politiker och potentiella waldorfföräldrar, men det finns ju en poäng i att göra det enklare för folk att informera sig, nämligen den poängen att alla tjänar på det — föräldrarna, barnen och inte minst waldorfrörelsen själv.

_______

*Och apropå den: en recension är sedan länge skriven. Var den hamnar och när, meddelas senare. 

Advertisements

spektakulära undantag

Göran Fant, från Waldorffederationen, bjäbbar lite på Johannes Ljungquist. När man har kommit över sin roade förvåning över Fants avslutning (jag kommer till den nedan), är det värt att notera:

Du verkar också omedveten om det arbete vi i federationen gjort med politiker och som resulterat i spektakulära undantag i skollagen.

Spektakulära, indeed. Men jag vet inte om dessa undantag alla gånger hedrar Waldorffedertionen. Eller snarare ska jag säga så här: det hedrar kanske inte Waldorffederationen att man lagt så mycket arbete på att skaffa fram undantag, när man borde ha så mycket arbete att göra på så många andra sätt — kanske i all synnerhet vad gäller arbete med waldorfskolornas kvalitet, att höja lärarkompetens, att hantera antroposofins roll, och så vidare. Det hela är lite beklämmande. Det hade i och för sig varit välkommet om federationen redogjort lite närmare för arbetet med politiker och hur man lyckats uppnå dessa spekulära undantag. (Jag känner bara till ett par skrivelser som man kan hitta på hemsidan.) En förklaring till omedvetenhet kan ju faktiskt vara att informationen varit bristfällig. Det är klart, om federationen hade gjort mer för att informera om sina insatser på det området, hade de förmodligen mötts av en del invändningar.

Men nu till den sköna avslutningen:

Men bloggar är kanske bara till för att plaska omkring med åsikter. Det är därför jag inte läser dem.

Fants taktik är troligen en utmärkt taktik, om målet är att plaska omkring i dammen av den egna lilla kretsens åsikter. Annars kan man ju bekanta sig med andras, på internet och annorstädes. Bloggar är inte precis något specialfenomen, väsenskilt från alla andra åsikter och argument och berättelser som publiceras. Fants världsfrånvända attityd kan kanske också förklara en del konstigheter i Waldorffederationens hantering av internet. Den kan måhända också förklara den närmast totala bristen på utåtriktad verksamhet.

Man kan väl nästan säga att när Fant avvisar att det finns problem, lyckas han i samma andetag bekräfta dem…

frågor

Ulf Ärnström postade några frågor i en kommentarstråd.

Caroline Bratt, Bo Dahlin, Örjan Liebendörfer, Mats Pertoft, Sven-Eric Liedman och andra som offentligt företräder eller stödjer waldorfrörelsen – jag har tre frågor:

1) Känner ni till hur Sune Nordwall behandlar och förtalar människor? Och att han har haft i uppdrag av waldorffederationen att bevaka och motverka kritik mot waldorf på nätet?
2) Anser ni att waldorffederationen har något ansvar för vad han gjort och fortsätter att göra?
3) Ser ni någon parallell mellan kritiken mot waldorfskolor för att de är dåliga på att stoppa mobbning och att waldorfrörelsen inte vill eller inte är förmögen att ta avstånd från Sunes handlingar?

this is how the movement defends itself

And decent anthroposophists wonder why waldorf critics are so reluctant to stop being critical. Or — refuse to cease with the sin of all sins, the one thing unforgiveable, being angry.

sn_20121227I’m reduced to a ‘repeated former psychiatric patient’ — excuse me? I can only say one thing: what the fuck — and a professor of history is an ‘intellectual con artist’. Really, you’re so nice. Anthroposophists are so nice. All this spiritual improvement. All this working on oneself. All this enlightenment. So elevated. So ethical. So above the rest of us, where we are, stuck below in the materialistic swamp (unlike, I presume, Kenneth Chenault, CEO of American Express).

But there’s really only one thing for someone like me to say to this person: Fuck you. Believe me, that’s the most enlightened response I can conjure up. And even that is more than you deserve.

(For those who still don’t know it: the man who writes these things is a (former, he claims) employee of the Swedish Waldorf Federation. I think it’s time to suggest that he seeks psychiatric treatment.)

(Source.)

‘antroposofi är grunden och förutsättningen för waldorfpedagogiken’

Jag har hittat en nästan föredömlig liten skrift, mystiskt benämnd Läroplanen del 2. Om än inte prefekt annars precis (se nedan), så är den föredömlig i alla fall i introduktionen till antroposofin i waldorfskolan:

Antroposofi är grunden och förutsättningen för waldorfpedagogiken. […]  För att kunna utveckla det specifika i pedagogiken måste waldorfläraren vara beredd att tillägna sig och fördjupa den antroposofiska världsbilden, framför allt människosynen. Rudolf Steiners skrifter är här en viktig utgångspunkt, liksom en synnerligen omfattande litteratur av antroposofiskt inspirerade författare.

Detta är naturligtvis helt korrekt, och jag förstår inte varför det inte sägs oftare och tydligare. (T ex sökte jag efter ordet antroposofi på Kristofferskolans hemsida härom veckan. Trots att många av beskrivningarna osar antroposofi, används inte ordet. Gör själv sökningen — man hittar inte alls ordet där man bör hitta ordet.)

Idéerna har alltså prövats och får sin livskraft av det goda utfallet i generation efter generation av elever och lärare.

Under det att man noga ignorerat när idéerna inte fått gott utfall. Eller?

Vidare:

Men den antroposofiska människobilden ger ett kraftfullt incitament att se varje enskild människa, varje elev som en unik personlighet med ett unikt öde. Pedagogiken genom lärarna har en stor och viktig uppgift att ge stöd och hjälp på den utvecklingsväg var och en befinner sig.

Men i verkligheten… är detta sant? Ja, om man tolkar den unika personlighetens unika öde ur antroposofiskt människoperspektiv kanske. Men den som inte är insatt i det föreställer sig lätt att varje barn på ett mer konkret sätt ska få möjlighet att utveckla sina färdigheter och få utlopp för sina individuella behov. Och det är ju inte helt sant, i och med att waldorfpedagogiken fokuserar på kollektivt utövande av vissa typer av aktiviteter, medan man underlåter att ägna sig åt andra. Alla arbetar i samma takt på samma saker, allting är gjort för att barnet ska utvecklas i exakt samma takt som alla andra barn i samma klass och enligt waldorfskolans modell. Visst kan det vara i barnens karmiska ‘öde’ att hamna i den situationen, om man nu tror på det. Men det är knappast vad man tänker sig när man läser textstycken om att ‘se varje enskild människa’.

Också föredömligt är hur man framhåller betydelsen av reinkarnation och karma i antroposofin och därmed i waldorfpedagogiken:

Dessa begrepp leder till ett tänkande som ytterligare stärker ansvarskänslan inför eleverna. Ty det är här och nu vi kan påverka ödet i god riktning genom att ge eleverna värme och självförtroende, en fast förankring i det här livet som kan åstadkomma den utjämning som är det viktigaste i ödesvägen. Karmatanken sysslar med orsaker till de uppgifter, situationer som människan möter i sitt liv. Men den ger henne samtidigt frihet att handha dessa uppgifter och i dessa situationer i individuell ansvarsfullhet.

Att man kan ta upp antroposofin även i undervisningen, exempelvis på det sätt som föreslås (längst ned på s 2), håller jag fullständigt med om. (I det sammanhanget kan rekommenderas Johannes Ljungquists text i Forum Antroposofi no 1 2010, s 29. Har för mig att jag kommenterat den någon stans, någon gång, men minns tyvärr inte var, när eller hur…)

Jag skulle gärna vilja höra andras synpunkter på de sidor i materialet som handlar om biologi, datorkunskap och kemi. Avsnitten är lite röriga. Exempel från biologin:

I den första botaniken fäller det att skildra de tysta ”blomsterspråket” så att också växterna får liv och en historia som kan berättas; liljans oskuld mot rosens törnerika skönhet, maskrosens okuvliga sorglöshet mot violens blå melankoli. […] Men det är först när beskrivningen omfattar djurs och växters väsen som barn kan engagera sig och känna entusiasm för dem.

Senare sägs:

Med denna stora överblick över livets historia avrundas ämnet i tolfte klass, som också lägger vikt vid att ge eleverna ett fritt och odogmatiskt förhållande till de olika evolutionsteorierna.

Notera: de olika evolutionsteorierna. (Frågan återkommer på s 11 där det talas om olika utvecklingsteorier — inklusive, vad gäller studiet av människan, den darwinistiska och de mytologiska.) Vad som sägs på s 7 om djuren jämfört med människan vore också intressant att höra mer om. Framför allt — verkar undervisningen överensstämma med vetenskapliga fakta?

Sedan återkommer lite mer om botaniken:

Typiska blommor, exempelvis ros och lilja, maskros och blåklocka skildas som varianter av alla växters urbild. Till en början skildras utvalda arter med utgångspunkt från deras stämningskvaliteter: den blyga och veka blåklockan framstår som en helt annan bild än den strålande och kraftfulla maskrosen; rosens fullkomlighet uppstår genom en smärtsam förvandling, medan liljan ser ut att få sin skönhet ”uppifrån”.

Typiska blommor — vad är typiskt? –, som har stämningskvaliteter?

De fyra elementen, jord, vatten, luft och eld kan ge en god ledtråd i detta sammanhang.

Jaha, ja. På s 9 får vi veta att i biologiundervisningen ingår ‘vanligt hushållsarbete’, vilket exemplifieras. Avsnitten om datorkunskap och kemi låter jag vara okommenterade, men om någon annan vill ge sina kommentarer på dem, är det förstås välkommet.

making understandable

Those who follow Sune Nordwall’s activities on Twitter (@the3bee, @mycroftii, @waldorfanswers) may have noticed he’s (again) trying to understand me and claims to make me ‘understandable’ to his audience, failing spectacularly as usual. I don’t know why he thinks he’s the right person to attempt this — he is, after all, the one who repeatedly claims I’m confusing and so forth. I am impossible to understand, apparently. Even if this were true, I would advise against taking Sune’s perspective as explanations having anything at all to do with me. Honestly, I don’t read his webpages about me anymore; I don’t want to. I know I should do it and that there’s probably things that I should be more aware of than I am, but I fear I cannot stand what’s there, so I avoid it. One day I will, but not today. History tells me they have never had anything to do with me; they’re made up from insinuations, irrelevant junk, speculation, and similar stuff of no value whatsoever.

Maybe Sune ought to spend some time trying to understand himself. He sure as hell cannot understand anyone else. Since he always writes junk about others, I gather he must understand himself as little as he understands others. (Or maybe this is just typical behaviour for anthroposophists? Focus on the perceived deficits of others, never on explaining your own position.) But, more importantly, he should make himself understandable to his own audience — at least in some rudimentary manner. For a start, he could be open about the fact he works for a waldorf school organization. That’s just the basics.

The only person Sune should strive to make understandable is — himself. Not me, not Thetis, not Cathy, not anybody else.

I wish to set a few things straight though. This is what he tweeted the other day:

It’s just not fair, because I’m sure he knows this is plain wrong. Which means he’s lying deliberately. Not the first time. I told Sune I’d rather have tea with Ahriman — not Satan, nota bene! — and I told him so for very good reasons. These reasons didn’t have much to do with Peter S, I’m afraid; and, on this particular occasion, they had everything to do with how I was treated by, e g, Sune on his website and elsewhere. This happened after he had set up a page about me; not Peter, not anybody else. Besides, I frankly cannot grasp how an anthroposophist would confuse Ahriman with Satan, thus I assume he’s deliberately attempting to mislead people again, though I suppose this Satan stuff won’t shock anyone but the most fervent christian. But I don’t see why I would talk about having tea with Satan, since I’ve never been a christian. (Honestly, Ahriman and Lucifer are a lot more entertaining.) With evil spirits such as cats, however, mr Dog and I don’t have tea.

In any case, this whole tea episode is incomprehensible to anyone unfamiliar with the background. I didn’t bring it up in the first place. It was Sune who did, on a Swedish web forum. I don’t remember what the discussion was about anymore; I assume it’s possible that Sune was posting his usual crap about Peter S, but I don’t know. During the course of this thread, Sune wrote something about asking me to have tea. It was all for the sake of appearances, as far as I can tell, and decidedly not sincerely meant. That’s the reason he chose to suggest tea publically, he wanted people to think he was trying his best and was understanding and I don’t know what. (I happen to know he managed to creep a few people out…) In the context, it was bizarre. Later, when I got really angry and wrote that post (and, as I said, this had to do with how I had been treated), I said I’d rather have tea with Ahriman than with him. Believe me, this was a much milder ‘insult’ (if it can even be called an insult, I doubt it) than he deserved, and I also said worse things in the same post. Anthroposophically speaking, humans don’t invite Ahriman for tea anyway. He’s not someone you can decide to have around; Ahriman and the other beings and forces are around us whether we like it or not. As for Ahriman, this applies in particular if the tea is brewed in an electric tea-pot. (Of course!)

What I never said, though, is that I would rather have tea with Satan. I have to admit he seems like a funnier chap than anyone in the holier-than-thou crowd, but that’s basically all there is to my relationship with Satan (in whom I don’t believe and rarely talk about).

I’m not really that impossible or that incomprehensible. Fake compassion and pathetic pretense don’t appeal to me, though. Moreover, when the performance — the fakery — is as bad as Sune’s, one can only hope it fools nobody except a few like-minded fanatics. Maybe you should ask Ahriman to explain me, Sune, he knows me.

hets (liedman)

Då jag tidigare undrat vad Liedman egentligen har för syn på waldorfskolan — jag tänker på hans framträdande på temat bildning i månglarnas tempel hos waldorflärarhögskolan — kan man förstås undra om han skriver något om waldorfskolan i sin nya bok, Hets! En bok om skolan,  som recenseras både i Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter i dag. Svenska Dagbladets recension, som jag läste till frukost i morse, var tämligen intetsägande och inneåller inte särskilt mycket om själva boken, är mitt intryck. Jag vet egentligen inte riktigt vad recensenten skriver om. Dagens Nyheters recensent utnämner boken till årets viktigaste (vilket känns som att gå händelserna i förväg, om vi talar om 2011). Han skriver:

Om man skall sammanfatta Liedmans huvudsakliga hållning – han har alltså flera, ibland konflikterande hållningar – så är det att dagens skola är i händerna på administratörer vars enda syfte är att snabbt utbilda entreprenörer. Utbildningens mer människodanande, djupare funktion, har nästan helt byråkratiserats bort till förmån för effektivitet och lönsamhetstänkande. Detta är en internationell trend, som förvandlar den oändligt fasetterade lärandeprocessen till mätbara siffror.

Liedman går så långt som till att slutligen ge upp den svenska skolan anno 2010 och hoppas på en upprustning av dess själ först 2030 – när misslyckandena blivit tydliga.

Som Dattadeva påpekade i en kommentar tidigare på bloggen, har Liedman signerat minst en debattartikel till stöd för waldorfskolan. Det jag är nyfiken på är vad Liedman tror sig finna där som gör honom mer positivt inställd än det han finner i resten av skolväsendet. Jag är också nyfiken på om han faktiskt vet något om waldorfskolan, utöver de vackra ord han säkert hört från waldorflärarhögskolefolket och waldorffederationen.

Läser man förlagets presentation av boken, får man veta att han är kritisk mot att skolpengen hamnar i profithungriga företags fickor. Är det bättre, undrar jag, att skolpengen går till den antroposofiska rörelsens stiftelser? Vem har koll på vart dessa pengar tar vägen, låt vara att de inte delas ut som vinster till aktieägare?

ecswe happily receives support from vladimir putin

Sune Nordwall (and his American alter ego, Robert) tweeted, full of joy I presume,* that Vladimir Putin has expressed his support for waldorf education. Turns out that the European organisation for waldorf education, ECSWE, brags about it on their website. They even display a video.

Anyway, Putin thinks waldorf ‘schools are schools for the future’. Great then. If Vladimir Putin — along with some other corrupt politicians, Berlusconi comes to mind — supports waldorf education, then surely waldorf education must be really magnificent. As for Nordwall, he probably laments not being quite as powerful as Putin. It’s much easier to shut people up when you have, like, a secret police and a military. What amazes me is that the waldorf movement, far from being a safe haven from the worst shit of modern life (as one would expect given their animosity towards modern technology, tv, internet, et c), is so deeply enamoured by its celebrities and their support that they lose all common sense. It’s rather rare — I would guess? — for Europeans to be enravished about approval from Putin. Continue reading “ecswe happily receives support from vladimir putin”

waldorfskolans läroplan

Då det inte verkar vara helt ovanligt med missuppfattningar kring detta, tänkte jag ta tillfället i akt och även här säga en eller två saker om waldorfskolans läroplan. (Den har utkommit i flera versioner, och den senaste finns att hämta hem som pdf-fil på waldorfskolefederationens hemsida.) Miljöpartiets skoltalesman Jabar Amin tycks, liksom säkerligen ett flertal andra politiker, sväva i den felaktiga föreställningen att Skolverket har granskat och godkänt waldorfskolans läroplan. Han skriver nämligen:

Waldorfskolans kursplan är prövad av Skolverket som har klassat den som likvärdig den statliga läroplanen.

Min första respons var att det, vad jag visste, inte stämmer med verkligheten och att skolverket inte har granskat den på det viset eller klassat den. De känner till att waldorfskolan har ett eget dokument vid sidan av den nationella kursplanen, och godtar väl att waldorfskolan har det. Det betyder, om jag fattat det rätt, att skolor kan organisera sin verksamhet på ett sätt som passar dem så länge inte något de gör strider mot den nationella kursplanen. De flesta skolor bryr sig väl inte om att ha en egen kursplan, men upprättar ändå dokument av alla möjliga slag inom sin verksamhet. Av vad jag hört är den senaste waldorfkursplanen i delar en kopia av den nationella kursplanen. Vad som sägs på pappret är dock en sak, vad som sker i verkligheten en annan. Continue reading “waldorfskolans läroplan”

de tio ‘argumenten’ för waldorfskolan

Som nämnts i tidigare inlägg har den svenska waldorfskolefederationen publicerat en ny utgåva av de tio argumenten för waldorfskolan. Den finns att hämta på federationens hemsida som pdf-fil. Glättigt format och med leende barn, givetvis. Alla är jätteglada och färgglada. Med verklighetsförankringen är det något värre ställt, men verklighet är, som vanligt i det här sammanhanget, ett överflödigt koncept. Continue reading “de tio ‘argumenten’ för waldorfskolan”

celebrity worship

Maybe someone can explain to me why anthroposophists — I mean waldorf proponents mainly — suffer such a fixation on celebrities? I find it utterly perplexing for a movement with a deeply negative opinion of modern culture to be so enamoured with the most pointless elements of the world of celebrities. It seriously disgusts me. Are they so detached from reality that they figure outsiders — those awful materialists! — will be impressed by this? They don’t want their own children to watch TV, so why do they imagine using TV-stars is a good way of selling waldorf education?

Most of these celebrities never said one single interesting thing about waldorf education. Some of them probably attended waldorf school for only a short period of time. Most importantly, they don’t know anything about waldorf pedagogy, Rudolf Steiner or anthroposophy. I understand that it’s tempting to mention their education as a curiosity. What I most definitely don’t understand is why they are referred to as authorities. Continue reading “celebrity worship”

waldorfföräldraföreningens politikerdebatt om enfaldig mångfald

Sveriges waldorfföräldrar anordnade debatt med politiker (den nämns i uppdateringen till det här inlägget). I dag publicerade de sin egen redogörelse för debatten, under rubriken ‘Vad sa politikerna?’ Läs hela inlägget deras blogg.

Jag inledde med att beskriva Waldorfpedagogikens fokus på kreativitet och holism

Snacket om holism är fullständigt ihåligt (om man inte sätter något framför — som exempelvis i ordet gnomoholism, en smittsam åkomma som drabbar waldorflärare i hög utsträckning). Så ihåligt att det blir löjeväckande. Som exempel nämns att skribentens barn fått klippa får på skoltid.

Och att rörelsen nu ser sig angripen på flera områden, i likriktningens namn – med nationella prov, betyg och strypt lärarutbildning. En del förefaller avsiktligt medan det sistnämnda snarare är ett utslag av byråkratiskt schabbel…

Det sistnämnda var, som Sveriges waldorfföräldrar mycket väl vet, ett utslag av bristande kvalitet i waldorflärarutbildningen. Det är ett förfärligt trams att ständigt skylla på en massa andra saker. Continue reading “waldorfföräldraföreningens politikerdebatt om enfaldig mångfald”

från blekstelt till likstelt

Göran Fant, ordförande i waldorfskolefederationen, skriver i Johannabladet (skoltidning vid en waldorfskola), nr 34/2009, s 21:

I en artikel i tyska Der Spiegel nyligen (nr 36-04) fick läsarna veta att tillströmningen till waldorfskolor är större än någonsin. Men också att föräldrarna allt mer markerar att det just är pedagogiken som drar, för den antroposofiska bakgrunden har man ingen större förståelse.

Kanske för att waldorfskolorna själva givit sken av att antroposofin inget har att göra med pedagogiken? I själva verket är det antroposofin föräldrarna borde befatta sig med — i allra första hand. Men vad gör exempelvis waldorfskolefederationen och skolorna för att främja föräldrarnas intresse för antroposofi? Typ inget alls. Snarare låtsas man väl ofta som att antroposofin är närmast irrelevant. Att pedagogiken klarar sig fristående. Det är förstås fel — men varför tycks man ändå sträva efter att ge icke-antroposofer det intrycket?

Artikeln har rubriken Exorcisternas uttåg. De gamla fundamentalisterna, de bokstavstrogna, fotbollshatande steinerianerna, blir ett allt sällsyntare släkte. I stället kommer lärare utan antroposofisk anknytning till skolorna, i synnerhet ämneslärare på högstadiet och gymnasiestadiet. De uppskattar, liksom den nya föräldragenerationen, waldorfskolans konstnärliga och varma atmosfär.

Eller inte. Var det inte waldorfskolefederationens mötesdeltagare som undrade om man inte kunde undvika att anställa lärare som inte var trogna antroposofin? Tyder inte det på att atmosfären inte är så värst varm? Och jag såg under 9 år i waldorf aldrig någon antydan till varm atmosfär, och därefter… tja, iskall är väl en korrektare temperaturangivelse.

I bästa fall handlar det om duktiga lärare som gör goda insatser.

I bästa fall handlar det om lärare med kvalitetsmedvetande. Fast de blir inte alltid särskilt uppskattade.

De tar upp waldorfmetoder och de äldre kollegerna hoppas att ett djupare engagemang kommer med tiden.

För de äldre antroposofiska kollegerna kommer inte att ompröva sin inställning att det är helt i sin ordning blanda den privata livsåskådningen med yrkesrollen.

Med de perspektiv som Skagen [Fant kommenterar något Kaj Skagen skrivit /z] tar upp ser man här risken att de i stället utvecklas till motståndare. De kommer aldrig in i den antroposofiska människobilden: när denna presenteras på abstrakt och dogmatiskt sätt kan den lätt te sig egendomlig.

Eller så kommer de inte in i den därför att de uppfattar den som felaktig alternativt som irrelevant för arbetet som lärare. Detta torde väl i synnerhet gälla lärare med lärarutbildning — de har ju studerat pedagogik, varför skulle de anamma ‘den antroposofiska människobilden’? De har redan en adekvat utbildning, och har väl vanligtvis inte sökt sig till lärarjobb på en viss skola för att skaffa sig en livsåskådning? De har sannolikt sökt sig dit för att göra det de utbildat sig för: att undervisa.

Jag minns själv från mina tidigaste kollegiemöten obehaget när annars levande och sympatiska människor fick något blekstelt och främmande över sig när de trasslade in sig i högtidliga formuleringar och Steinercitat.

Och hur kommer det sig att detta ens förekommer på kollegiemöten? Det låter ju för bedrövligt, minst sagt.

Det blir alltså viktigt att sådana medarbetare får möta en levande, modern, odogmatisk antroposofi, ansvaret på den äldre generationen blir stort.

Och var finns den, var finns den ‘levande, moderna, odogmatiska antroposofin’? När till och med waldorffederationen anställer Sune Nordwall — den likstela dogmatiken personifierad?

Men någon apokalyptisk svartsyn i stil med grimmsagans Kloka Elsa hjälper inte här. Vi är förvisso På väg mot en ny pedagogik, i värsta(?) fall ett slags utslätad Waldorf Light, utan störande inslag från antroposofisk människokunskap.

Lägg ner. Inte ens waldorffederationens företrädare tycks ju kunna uppbåda ett minsta uns av mikaeliskt mod.

an otherwise quite ordinary afternoon

This happened to be the day the Waldorf movement decided to give waldorf critics a marvellous gift they could not have imagined in their wildest dreams. Cautionary note: the following account is, inspite of appearances, not entirely fictional.*

An afternoon at the offices of the Swedish Waldorf School Federation. Three faithful waldorf warriors are working diligently to promote important causes such as holistic education, the saving of childhood and the maintenance of spiritual values in schooling (that is, rephrasing the spiritual facts to make them attractive, or at least palatable, to the general public). Suddenly, the silence is interrupted.

– Listen up! ‘…I consider PLANS, as internet terrorists… Mr Dugan ends his posting with a comment on the posting by me that he has hijacked from the private mailing list, being one of the many persistent internet terrorist acts of his, untruthfully stating…’ … ‘The “Protocol of Steiner” myth in question is mainly based on the works of a left wing activist, Peter Staudenmaier, creating and laying a forgery as the foundation stone of his works as non-academic, self appointed “historical scholar”, repeatedly mixing truths with untruths in what he writes on anthroposophy.’**

– What?!

– Please! Don’t you remember we talked about this? How we really need some guy who can read the akashic records.

– Yeah…

– Don’t you see? ‘…another smearing untruth by Dan Dugan… malicious by PLANS’ digging into the mud hole of accusations… the malicious way PLANS cultivates and nourishes this criticism… It is the same type of argumentation referring and appealing to feelings connected with atrocities in the past, that was cultivated and made into a motivating force of the war in the now former Yugoslavia in the 1990s’, and the same type of painting the Devil on the wall that now is used mutually by Usama bin Laden and President Bush…’ This author is clearly capable of reading internet websites in the light of higher spiritual truth!

– Who is he?

– Sune, who calls himself a bee. Yet another sign of his high social value.

– You mean, he’d be delighted to work hard and selflessly toward collective purposes?

– It would require small rewards, I suppose, but it seems like the kind of individual who’d put in much effort promoting the aims of our movement. For almost nothing in return. Just look at what he’s done so far! For example, hear these insightful facts gained through reading the records of higher wisdom: Staudenmaier ‘…gives repeatedly incomplete and untruthful descriptions… the serious lack of academic expertise… constitutes an insult to the concept of “historical scholar” with which he habitually likes to describe himself… the article just made it up out of his speculative imagination… repeatedly has tried to create different smoke screens to cover up for his untruthfulness…the extremely light hearted, distorting, unreliable carelessness and untruthfulness… well documented obvious history forgery…demonstrates his not only the unpredictable complete unreliability… Had Staudenmaier been the “scholar” he likes to picture himself as, he probably would have been kicked out of University for his forgery and stories… he can continue his games and make up stories, admired, published and supported by the small anti-Waldorf group PLANS in San Francisco…’

– St Francis? Of Assisi? Who’s Staudenmaier? I don’t understand this.

– It’s a complete crook, apparently… Don’t ask so many questions, dear. Have you done enough spiritual work to allow yourself to cast doubts upon the spiritual research of experienced anthroposophists?

– …

– No, just what I thought. Besides, nobody — I say nobody — would be capable of seeing truths like these without serious training: ‘Since 2007, “Northernrefugee39″***, an intense talkative professed atheist, socialist and republican, and former Steiner Waldorf mother …, with very little patience for what she thinks are “boring” discussions, has been pursuing a persistent and repeated anti-Steiner school crusade at Mumsnet in cooperation with a “barking”. … After reregistering at Mothering in April 2009, she in October continued a trolling campaign there in the Waldorf discussions, under another pseudonym, posting insinuating slander and promoting extensive defamation and libel of Steiner Waldorf education, but was banned (again) and the trolling removed … Last year (2009), she also continued her anti-Steiner crusade with comments on a number of blogs on the net, posting as “Cat Green” and “Boco”, launching her anti-Steiner missiles like a Hamas fraction of the WC-group trying to defame Steiner Waldorf education and anthroposophy with links to among others the repeatedly twisted republished first work by a “Peter Staudenmaier” who plays a similar role to “waldorf critics” as David Irving to anti-Semites.’

[A third person joins the discussion.]

– What are you two talking about?

– I think I’ve found just the guy we need. You know we talked about it, but we just couldn’t think of anyone with the right qualities.

– Wow! Let me see! … ‘mythologies, xenophobia and demonizing witch hunting’ … ‘witch hunt diatribes … crusade’ … ‘untruthfulness’ … ‘defamatory’ … ‘in a similar way that Usama bin Laden is trying to do in the Islamic world against USA and the West in general’ … ‘the general hysterical spirit of the criticism, defamation, smear and libel cultivated by the core critics’ … Wow! This blows me away through its rigour, honesty and its apparently deep connection to underlying reality. We must have this guy on board our ship.

– Yes, exactly. Someone who knows how to navigate hostile waters. And if you think about it, it’s the best gift we can give to the materialists. With Sune as a member of our team, his insights will help us to heal the materialists — although you’d have to put it in a multi-incarnational perspective… as always, as always. Think about the coming epoch.

– Is that why he follows them around?

– Yes, of course. Obviously. If you read between the lines, you’ll soon notice his unbounded compassion for humankind, his vast empathy with individuals… the caring he shows everyone. ‘Let your soul bloom in love…’ oh, isn’t it beautiful. He also knows his Steiner. Sublime. Divine.

– Perfection is possible in some human beings.

– Oh it is. It is. And, despite their flaws, we have a duty to assist even the materialists with love, for the sake of their reincarnating spirits. If needed, against their will, as they experience it, but they’re in a state of clouded awareness, unable to grasp what is known to a seer…

– I understand as much. But will people really understand?

– You’re confusing things. Are you still expecting people to understand? The world isn’t at that stage yet. People are stuck in the materialistic paradigm. They have not attained higher consciousness. They even deny the existence of spiritual worlds! Oh dear! You can’t possibly expect people in general to understand.

– We must still keep working. We must strive harder than ever… to counteract the spiritual ignorance manifested in modern man…

– And if you think about it, in the grand cosmic scheme, this surely is a great gift we’re giving to mankind.

– You mean, defending waldorf education against the hate-groups, crusaders and witch-hunters?

– That. And also, in more general terms, taking a stand for truth gained through clairvoyant vision. We can’t lose track of this. We must genuinely progress.

– Hunting down the beasts while healing those who can be healed?

– Yeah. Look, at the overwhelming, and frankly heart-warming …

[wipes some salty moist from the corner of the eye with a pinkish silk cloth]

– … compassion he shows for ‘a girlish, nice, intelligent and sensitive, but bitter former Waldorf pupil’, noting the tragic personal soul pathologies as ‘obsessive’, ‘difficult’… it’s all there, on the internet, as a testament to his compassion.

– Including all those details and figures and numbers and statistics and mental health issues and academic achievements… Oh, look, it says this person posts comments on all other blogs about waldorf on the internet just to link to their own blog. Could this be true? I haven’t seen theses comments? If they are as ubiquitous as implied…

– But are you reading with an open mind, dear?

– You mean they’re there but I must work more on my spiritual seeing to see them?

– Well, yes. I have a feeling some dimensions are still closed to your consciousness.

– I take your word for it then. In any case, there’s no need for us to read what this person writes, really, when we can have The Bee do it for us, right?

– Correct. We should get to work. How do we arrange his employment?

– I’d say we’ll bring him in full-time to start immediately.

– No no no. Part-time only, we’ll only pay him to do the monitoring of debates, blogs and twitter. He must retain a generous amount of spare time.

– Yes, we need him on several accounts, but we also need him to separate his roles. We can’t possibly make it official that we hire him to follow these people around. What would people think if they knew…

– … being as they are, stuck in materialism…

– … we hired him to take an active part in helping critics work out their karma, as it were?

– Still, we need him to collect personal information about people — preferably from the akashic records or via clairvoyant insights, but of course, everything duly verified, according to the standards of research generally applied in the higher worlds… — …and post it on the internet. It is really helpful. In the grand scheme of things. People will thank us in their next incarnation. Unfortunately this means we have to endure less appreciation than we deserve, in this incarnation. We — I mean we as in ordinary representatives of the Waldorf Federation — can’t personally give these former waldorf students and parents the treatment they need to work through their personal karmas. It won’t look good in the eyes of the world, if our part in it is too visible. Yet we know they need it. And I believe we can trust our new recruit to take care of all the details. In his spare time.

– What about…?

– Do not write this down. I repeat, do not write this down.

– What about possible ethical implications…? Could we not get in trouble for involving ourselves in this?

– Not again! You exhaust us! Didn’t I tell you too stop reading all those books and papers? They’re not good for your spiritual path, not at the stage you’re at. Why do you think it is that the world doesn’t understand the real needs of our time? Because people insist on collecting information and viewpoints which have no basis is spiritual reality. It’s a downward path, I tell you. We need spiritual renewal, and you keep reading books about… what did you say it was… materialistic ethics?!

– Maybe she should leave the room while we discuss the details of the requirements on our new employee…

– Yes. I think this would be for the best. These are sensitive issues. I’ll give you a verse to meditate on, dear, while we finish this talk… Or you could count the money in our stash. We need to know what we’ve got. … [inaudible mumble] Yeah yeah, don’t complain. It’s still buried by the old oak, close to the gnome hut. … Don’t get me started on that again… no, we did not steal that underground cavity away from the gnomes, we simply borrowed it on a permanent basis.  We have an important mission, the gnomes don’t. No more discussion.

[One person leaves room.]

– Yikes. Ethics. What a useless fool. And did you notice the arrogance? Ethics! Reminds me of the self-aggrandizing, know-it-all materialists… ‘there is no evidence for a spiritual world’… oh the arrogance of the close-minded…

– I whole-heartedly agree with you, my friend. But we need to maintain our attitude of compassion towards the less fortunate. Even spirits spiralling downward on the evolutionary path need our commitment. Nobody else is going to rescue the world from its present disaster, unless we lead the way with our spiritual work. Now, where were we? It is Sune we’re talking about. We need to be careful to make sure that, within our waldorf organisations, there’s an awareness about the aspects which to critics may appear like seedy tactics but, in actual fact, are truly acts of compassion and love. We know all this, but given the present state of consciousness in the world… and some people take every opportunity to misunderstand and misinterpret and to spread hatred and defamation and libel and slander and to wage attacks against our movement.

– I’m aware of that. But I don’t think there’s a reason to worry. We expect him to do all those things people can misunderstand in his spare-time, in addition to the work he performs directly on our behalf. Basically, as far as his leisure time is concerned, he’ll continue doing what he has selflessly done up until this moment. Of course, we completely support him in his work on behalf of our movement and the entire humanity, but we’d better not talk about it.

– And if things should back-fire, we’ll still know, in our hearts, that we didn’t do anything wrong. On the spiritual level. We know it’s important information Sune brings into the world. He has access to sources few people seem to be able to read. In addition, he has the spiritual integrity and standing to be able to view websites which ‘stand out as distorted, twisted and revolting to most people’ without harm to his own consciousness soul. We, who are untrained to bear the animosity pouring out from these websites, should not even for one second venture to view them. The dangers could not be overemphasized here. He’s a resource we simply cannot squander. But he will have to help the karmic paths of students, mothers and academics in his free time.

–  That’s the official story. And we’ll stick to it if someone asks.

– Yes. But he does an incredible job. We can’t interfere too much with his relentless efforts to collect personal data and write down analyses of these people who are in such a dire need of his empathic insights. Technically, though, we commission him to ‘monitor’ the state of things, that is, within waldorf criticism. Everything else, is officially a bonus, unofficially an expectation.

– Great job. I can’t wait to savour the fruits of this undertaking. They will have the delicious taste of victory.

– Let’s praise Sune’s hard work and efforts…

– … to quench opposition …

– … to promote the correct worldview …

– … spiritual enlightenment …

– And who said it would be pretty and kind anyway?

– Not me. Pretty is just a colour on the wall, isn’t it?

___________________________

* All the quotes are actual quotes, mined from the mind of a Steiner fanatic who lost the ability to separate fact from fiction many years ago. (Which means, as the acute observer has already concluded, that the quotes are actual but their content made up even though it was intended as, and believed to be, factual by the originator.)

** Peter Staudenmaier, historian, PhD at Cornell Uni. Dan Dugan, who is a vehicle for assorted ahrimanic and evil forces as well the secretary of PLANS.

*** Former waldorf parent who, like many others, abruptly learned to distrust anything that smelled of gnomes, archangels and eurythmists.

livsåskådning

Ur waldorffederationens protokoll, februari 2009. Notering från ett gruppsamtal.

‘Att anställa medarbetare som motarbetar waldorfpedagogiken har på vissa håll ställt till problem. Kan man kräva av någon att ha en viss livsåskådning?’

I slutet av samma protokoll, under ett avsnitt som behandlar tidskriften På Vägs och Kristofferskolans jubileumsfirande, följande:

‘Viktiga frågor ifrån vår politiska agenda med bakgrund till våra egna synpunkter. Vad är våra egna problem, kan vi seriöst belysa dem. Hur kommer vi bort från det dogmatiska.’

Ja, det är ju svårt med den ovan antydda inställningen till kritiska synpunkter. Därutöver, att kräva någon på en viss livsåskådning kan förmodligen räknas som ‘dogmatiskt’ in extremis.

Med anledning av dubbeljubileet avsåg, enligt waldorffederationen, På Väg att bjuda in fd waldorfelever. De fd elever som lovprisar sin tidigare skola, får man lov att förmoda. Vi andra åtnjuter den rätt måttliga glädjen i att bli övervakade av Sune N.