steiner och negerromanen

Jag vill ge lite uppmärksamhet åt — och tipsa eventuella bloggläsare om — detta då det ju är viktigt, tror jag, att detta ämne ändå berörs. I all synnerhet från antroposofiskt håll. Det handlar om ett stycke som ströks ur en svensk utgåva av GA 348, publicerad för 20 år sedan. GA 348 hör hemma i en serie böcker innehållande föredrag, som brukar gå under samlingsbeteckningen arbetarföredragen. Dessa föredrag höll Steiner några år innan han avled. Stycket som ströks lyder som följer:

Jag var inne i en bokhandel i Basel nyligen. Där fann jag ett program om senaste nytt: en negerroman. Negrerna kommer på det hela taget in i Europas civilisation just nu. Negerdanser visas på scen överallt, och det skuttas negerdanser i danslokalerna. Och så har vi denna negerroman. Den är urtrist, gräsligt dålig, men folk slukar den. Jag är för min del övertygad om att om vi skulle få flera i samma stil och om vi skulle rekommendera nygravida kvinnor att läsa dem, då behöver det inte ens komma några negrer till Europa för att skapa mulatter; enbart genom att läsa sådana romaner skulle det födas en hel rad barn som skulle vara alldeles gråa och ha mulatthår, de skulle få ett mulattliknande ansikte.

Tidigare på bloggen har jag berört en annan redigering, nämligen det hela kapitel som försvann ur en annan bok i serien, utan att detta nämndes i utgåvan. (Diskussionstråden under det inlägget är värd att läsa, i alla fall i vissa delar.)

GA 348 kan läsas på originalspråk här. Den svenska översättningen av det kontroversiella stycket är lånad av Johannes Ljungquist, se länken ovan. Jag har på hans blogg redan kommenterat några aspekter av inlägget, och har kopierat in de kommentarerna här, se nedan [1] och [2]. Det är inte bara ur svenska utgåvor som detta stycke och kapitlet om raserna försvunnit. Det gäller även vissa engelskspråkiga upplagor.

Det är inte enbart ordet ‘negerroman’ som är märkligt med ovanstående stycke. Egentligen är det det minst märkliga, även om ordvalet låter olämpligt i dag. I stället är det Steiners övertygelse att läsning av negerromaner ger upphov till icke-vita barn. (Kan man förmoda att samma samband gäller för ‘asiatromaner’, ‘indianromaner’, och så vidare…?) Möjligen skämtar han, som några påpekat (inte för att det gör någon nämnvärd skillnad, särskilt inte då textstycket läses i dag). Men märkliga uttalanden förekommer rätt ymnigt i arbetarföredragen, och det handlar då inte alls bara om frågor om ras eller hudfärg. Tydligen har Steiner bemödat sig om att läsa negerromanen i fråga, eftersom han vet att den är ‘urtrist’ och ‘gräsligt dålig’.

Jag håller med Johannes Ljungquist om att stycket är problematiskt. Men det är också problematiskt — och, enligt mig, ännu mer problematiskt — att ta bort textstycken. Det finns flera skäl till det: ett är att man förvränger vad Steiner sa, oavsett vad man nu tror att han skulle ha sagt om han levt i en annan tid. (Jag tror inte heller att Steiner hade uttryckt sig precis så där i dag. Men det är som det är med det; han är död.) Man låtsas att Steiner var någon han inte var, och att han passar in i en tid som inte var hans. Hur obetydligt det än är. Ett annat skäl är att när  texterna inte är genuina och tillförlitliga, kan en diskussion inte föras om värdet av det Steiner faktiskt har sagt; man undviker så en diskussion om hur Steiners åsikter om negerromaner — och andra ställen där han uttalar sig på ett märkligt eller kontroversiellt sätt — ska hanteras i dag, och man undviker samtalet om vad i Steiners verk som bör eller måste förkastas. Det är kanske bekvämt, men lite för bekvämt; det är lite för mycket blind gurudyrkan i att hellre ignorera än att konfrontera det obekväma. Jag tror att det är bättre att ha den diskussionen än att inte ha den. Och det gäller kanske inte främst detta stycke om negerromaner; det är inte särdeles viktigt. Däremot gäller det definitivt Steiners behandling i övrigt av ämnet raser och mänsklighetsutveckling. (Här finns fler exempelcitat av och referenser till texter där Steiner talat om ras.)

Det hela blir förstås mer komplicerat om man håller Steiner som en ofelbar guru — men det är å andra sidan inte ett produktivt förhållningssätt, varken i den här frågan eller annars. Och vore det inte för att Steiner ibland av sina anhängare betraktades (och försvarades och rättfärdigades) som en ofelbar guru, skulle det inte ens komma på fråga att tro att de faktiskt anammar honom okritiskt. För det är där problemet ligger nu: inte i textstyckena själva, utan i hur de tas emot av antroposofer i dag. I alla fall enligt mig, men jag har inga problem med en felbar och mänsklig Steiner. (Motsatsen, övermänniskan, är svårare att fördra.) Jag tycker, som jag påpekar i mina kommentarer (nedan), inte att det här textstyckena är hela världen — men när man låtsas som att de inte existerar, tappar frågan proportionerna, då blir den enorm. Rotrasläran är principiellt mer knepig i så fall, för den ingår i ett helt system, och är inte bara ett enskilt uttalande.

Det är intressant att Ljungquist skriver att ‘[a]uktoriteter inom rörelsen kontaktades’ inför beslutet att stryka stycket. Auktoriteterna tycks ha menat att Steiners uttalanden skulle skada såväl rörelsen som Steiner själv. Det är ett underligt sätt att se på saken, när det ändå är fråga om Steiners egna ord. Och ur min synvinkel skadar det också att textutgåvorna inte är tillförlitliga, och att det är svårt att veta när de är det och inte. Steiners utsaga om negerromanerna som egentligen är oviktig blir plötsligt oerhört viktig på grund av vad man gör med den. Att Steiner själv skulle förordat strykning kan vi ju omöjligen veta; att han skulle uttryckt sig annorlunda i dag, finner jag däremot trovärdigt. Men att publicera hans ord så som de faktiskt föll kan naturligtvis aldrig vara en ‘skymf mot hans minne’. Att inte förhålla sig kritiskt till dem i dag är dock möjligen en skymf mot sanningen (något överdramatiserat uttryckt förstås). Johannes Ljungquist skriver:

Hans avsikt var aldrig att företräda rasistiska åsikter – tvärtom, hela hans livsgärning genomsyrades av ett långt drivet jämlikhetsideal. Ingen människa är förmer än någon annan.

Jag tycker att detta är att idealisera Steiner, att placera honom på en för hög piedestal. Det finns rätt mycket av motsatsen till ovanstående i hans verk: vissa människor är mer andligt utvecklade än andra, har kommit högre än andra och längre än andra, och så vidare. Han håller sig med ett slags andlig elitism. Entydigt jämlikt är det hur som helst inte. Jag håller emellertid fullständigt med om detta:

Det Steiner sa då bar han det fulla ansvaret för – men nu kommer det an på hur vi handskas med detta. Det är vi som bär ansvaret för vår tid. Det är våra omdömen som avgör hur antroposofin skall leva vidare.

________________________

[1]

Ett konkurrerande litet förlag hade just givit ut en samling Steinertexter på temat döden. Det om något var ju en redigering – man hade helt enkelt lyft ut texter ur ett sammanhang och infogat dem in i en tematik förlaget skapat. Men detta uppfattades inte som kontroversiellt.

Jag skulle säga att det är en ganska annorlunda sak — man har ju då plockat hur som helst på ett tema, och det är uppenbart av hela framställningen att det är så. Vad gäller arbetarföredragsboken föreställer man sig — man till och med förutsätter — att det är en direkt översättning och återgivning i fullo av just den GA-utgåvan. Så till vida inget annat (tydligt) anges.

Jag tycker förvisso att det inte är orimligt att göra det val ni gjorde — det vill säga, att plocka bort stycket eller, som i ett annat (? minns ej just nu om det var ett annat eller om vi talar om samma) fall, ta bort ett helt kapitel, och i det fallet fann jag inget om redigering i förordet! — men jag menar nog ändå att det enda rimliga hade varit att ange att en sådan redigering har gjorts för att klargöra att utgåvan inte stämmer med förlagan. Då kan var och en själv välja att leta upp relevant GA på tyska. Trots allt finner jag det vara det ärligaste alternativet — om än förenat med en viss risk, det vill säga risken att ett fåtal nyfikna läsare går vidare till orginalupplagan! Men det kan väl egentligen aldrig vara fel. Även om de inte skulle bli glatt överraskade.

Den stora vinsten är ju att man slipper risken att någon ändå kommer på vad som hänt och att det hela då antar mer sensationella proportioner än det förtjänar. (Det finns ett antal sätt att väcka sovande björnar på.)

Hur det än är så har ju Steiner sagt en del saker som inte låter så bra. Det är inte hela världen, om man kan leva med att Steiner inte var perfekt ;-) Och kan man förhålla sig lite kritiskt till vad han sagt, är det hela faktiskt en bagatell. Det kan till och med publiceras utan att världen går under. Men det blir så klart ett problem om man av antroposofer får intrycket att de bokstavstror vartenda ord Steiner sagt eller att de är beredda att rättfärdiga precis allt han sagt för han hade ju ändå högre insikter (och det händer att man får det intrycket, tyvärr).

Men om man redigerar på det viset, behöver man inte ens skriva ett förord om det — det räcker mycket väl att ange på det där lilla fina bladet där man hittar upplageinformation mm att jämfört med GA är det ena eller det andra kapitlet ändrat/förkortat/bortplockat. Huvudsaken är att informationen finns där — inte att man har världens bästa förklaring eller liknande.

*

Se den andra kommentaren i tråden för svaret. (Jag lyckas inte hitta någon permalänk direkt till kommentaren.) Därefter följde en diskussion som jag inte deltagit i förrän med här följande kommentar. Dock är den möjligen läsvärd.

[2]

Det finns åtminstone en utgåva till med liknande problematik, nämligen Ur Akashakrönikan. Där går Steiner igenom mänsklighetens gryning och talar om rotraser och underraser, men då i ett mer evolutionärt perspektiv. Men jag uppfattar det mer som när vetenskapen talar om neandertalare och allt vad de kallar dessa för-människor.

Inte bara den; det finns fler knepiga volymer. Flera böcker som är utgivna på Antroposofiska Bokförlaget, vilka i alla fall i engelska och tyska utgåvor innehåller en del material som är lite tveksamt. Hur man gjort med de svenska översättningarna är mig dock obekant.

Problemet är ju att det inte går, tror jag, att redigera i Steiners (eller teosofins, ju) evolutionslära, man kan ju byta ut orden, men det hjälper egentligen föga. Och de raser han talar om är ju inte utdöda neandertalare… utan folkgrupper som har moderna motsvarigheter. Å andra sidan tycker jag att man kan betrakta detta som ett slags utvecklingsmytologi, eller liknande. Man kan ju också fundera på om den utgör en väsentlig del av antroposofi över huvud taget.

Sen minns du rätt när du nämner att vi plockade bort ett helt kapitel i en av de senare delarna som handlar om ”negrernas” fysiska och själsliga konstitution. Naturligtvis otryckbart idag. Vi var tvungna att ta bort det.

Det handlade väl om människoraser och hudfärg, inte bara negrer; de senare råkade bara värst ut i föredraget i fråga.

Men den antroposofiska världen är inte ”den vanliga världen”. I den antroposofiska världen existerar ingen idédebatt, där har alla bokutgivningar i grunden bara ETT syfte – att introducera antroposofin. Att ge ut alster som problematiserar antroposofin är det ingen som åstundar.

Jag tror att det måste förändras. Att det är absolut nödvändigt. Om man inte vill vara en sekt. Jag tror att den krassa verkligheten helt enkelt ser ut så. Dessutom är det enda sättet att göra antroposofi relevant (om det nu alls är möjligt) och intressant (och det är definitivt möjligt).

Men trots att rasismanklagelserna mot antroposofin tilltagit ordentligt sen den tiden har mycket lite gjorts för att bearbeta problematiken och ge svar på tal. Att jag nu går ut med dessa uppgifter är ett försök att ändra på detta.

Det är alldeles utmärkt det. Det är för övrigt inte många som föreställer sig (förmodar jag) att antroposofer måste tro att vartenda ord Steiner sa var rätt och riktigt — dock får man ibland, av det odiskriminerande försvaret och rättfärdigandet av allt Steiner sa, just det intrycket. Och där börjar problemen, och egentligen inte förr.

Rasismanklagelserna mot antroposofin måste rimligtvis vara en av de mer angelägna ärendena för en ledning att ta tag i.

Jag tror att det är vettigt att sluta se allt sådant som anklagelser. Att man i stället ska se på vad Steiner och andra antroposofer sagt och skrivit. (Men om det ska göras kan man heller inte stryka ord, stycken och kapitel ur böcker! För då finns plötsligt inget synligt att ta tag i, att utvärdera, att diskutera… eller vad som nu behöver göras.)